- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
761-762

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hiss ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder
Modern elektrisk personhiss.

sålunda bildade blocktyget. Manövreringen sker
med en linledning till kolfvens pådragsventil,
som i olika lägen insläpper, utsläpper eller
afstänger tryckvattnet.
— De hydrauliska hissarna utträngas
alltmer af de elektriska hissarna, som äro
billigare i drift och lättare att manövrera. Den
vanligaste anordningen af maskineriet för
elektriska hissar är följande. En elektrisk
shuntmotor för likström bringar en direkt
till densammas axel kopplad snäckskruf i
rotation. Skrufven drifver
medelst ett motsvarande skrufhjul lintrumman,
vid hvilken de linor äro fästa, som uppbära
hisskorg och motvikt. Då motorn roterar i sådan
riktning, att hisskorglinorna pålindas och
motviktlinorna aflindas, går hisskorgen uppåt
och tvärtom. Hisskorgen utföres af trä och järn
samt förses ofta med glaspartier, då hisschaktet
är belyst. Motvikterna utföras af sådan tyngd,
att de, förutom hisskorgens vikt, uppväga ända
till hälften af den största last, för hvilken
hissen är afsedd. Vid person- och varuhissar,
manövrerade af förare, sker motorns pådragning
inifrån hisskorgen medelst en genomgående lina
fri eller ansluten till en häfstång eller ett
ratthjul, eller ock användes elektrisk öfverföring
till pådraget förmedlad af en böjlig kabel
hängande under hisskorgen. Det senare sättet
är vanligt å nyare personhissar med hastig
gång. Den s. k. tryckknappsmanövreringen
tillämpas vid hissar för långsam gång och
innebär, att trafikanterna själfva sköta hissen
genom att trycka på en mot den afsedda våningen
svarande knapp, då hissen sätter sig i rörelse
och automatiskt stannar vid ifrågavarande
våningshöjd. Samtliga dessa anordningar ha det
gemensamt, att i hissens maskinrum finnes en
s. k. pådragsapparat med igångsättningsmotstånd,
hvilken efter att ha blifvit påverkad af
manöverapparaten tillför motorn ström. Vid
tryckknappsmanövrering tillkommer dessutom
en s. k. våningsregulator, som medelst
kedjeutväxling förminskadt kopierar lintrummans
och därmed äfven hisskorgens rörelse samt genom
ett relä automatiskt bryter strömmen för hissens
stannande. För undanröjande af de faror, som
kunna uppstå vid hissars begagnande, utrustas
de med säkerhetsapparater af olika slag. De
viktigaste äro fångapparaten, som genom ingrepp
i styrlisterna hindrar hisskorgen att nedstörta,
om bärlinorna svika, samt bromsinrättningen, som
träder i verksamhet, då manöverapparaten påverkas
för afstannande eller kraftkällan af annan
anledning afstänges. Till säkerhetsanordningar
höra äfven låsinrättningarna vid schaktdörrarna
samt de särskildt vid hissar utan förare viktiga
dörr- och grindkontakterna. Nämnda anordningar
ställas i mekanisk eller elektrisk förbindelse
med hissmaskineriet på sådant sätt, att ingen
dörr kan öppnas, utan att hissen befinner sig
vid motsvarande våning, samt att å andra sidan
hissen ej kan sättas i gång, utan att alla
till hissschaktet ledande dörrar äro stängda. —
En hisstyp för personbefordran, som i utlandet
flerstädes användes, men i Sverige ej vunnit
insteg, är den s. k. paternosterhissen. Den
består af ett helt system af hisskorgar upphängda
vid ett ändlöst kättingsystem, så anordnadt,
att hisskorgarna befinna sig i oafbruten gång
nedåt i schaktets ena hälft ock uppåt i den
andra hälften. I hvar våning äro två ingångar
till hissen, en för det nedgående och en för det
uppgående korgsystemet. Hissar af detta slag
måste ha en mycket långsam rörelse, men torde
ändock ej utan fara kunna upplåtas för allmän
trafik. Deras fördelar äro billig, bekväm drift
och stor transportförmåga. Den hastighet, hvarmed
hissar drifvas, är ganska olika på olika platser
och under olika förhållanden. I Sverige torde
personhissar med förare inom byggnader vanligen
gå med en hastighet af omkring 1 m. i sekunden
samt varuhissar och personhissar manövrerade
af passagerare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:48:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbk/0401.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free