- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
765-766

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hiss ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

grufvorna, samt en under byggnad, vid Åre station
i Jämtland, hvarifrån banan skall till en
början dragas upp till en af Åreskutans
afsatser, den s. k. Mörvikshummeln.
H. L.

Hissbock, sjöv., en kort spira eller balk,
rörlig kring en järnbult vid inre ändan
och vid den yttre försedd med ett en- eller
flerskifvigt block för tyngre varors upphissande.
L. H.*

Hissinspektion. I sammanhang med den alltmer
ökade användningen af hissar (se Hiss) för
personbefordran har det visat sig behöfligt,
att föreskrifter rörande deras inrättande och
drift utfärdas samt att tillsyn och kontroll
utöfvas öfver konstruktion och utförande af nya
hissanläggningar såväl som öfver skötseln af
i bruk varande hissar. I åtskilliga främmande
länder ha hissar stått under inspektion sedan
längre tid tillbaka (i Sachsen t. ex. från 1884),
hvarvid än regeringen, än polisen, än kommunala
myndigheter eller olycksfallsförsäkringsbolag
tagit initiativet. I en del svenska städer ha
antagits föreskrifter om inspektion af hissar,
t. ex. i byggnadsordningen för Göteborg
(sedan 7 febr. 1906) och Malmö (af 4 mars
1904). I Stockholm stå de för offentlig trafik
mot erläggande af afgift upplåtna hissarna
(Katarinahissen, uppf. 1883, och Mariahissen,
uppf. 1886, samt hissarna vid Söderbergs trappor,
uppf. 1907) under Öfverståthållarämbetets
kontroll. Tillsynen utöfvas af de för ändamålet
af ämbetet förordnade inspektörerna. Öfriga
hissinrättningar stå i sådan måtto under
byggnadsnämndens tillsyn, att egaren ålägges
att låta besiktiga ny hiss och däröfver till
byggnadsnämnden ingifva bevis. Den tekniska
afprofningen verkställes af någon af de
hissinspektörer, som byggnadsnämnden för
ändamålet godkänt. Besiktningarna verkställas
endast på anmodan af hissegaren. Några
föreskrifter ang. de tekniska fordringarna
ha emellertid icke utfärdats, ej heller
instruktion för inspektörerna. Men hos K. M:t
hvilar f. n. ett af Öfverståthållarämbetet
1907 framlagdt förslag till förordning
ang. säkerhetsåtgärder beträffande
hissar i Stockholm, enligt hvilket dels
byggnadsnämnden bör utöfva tillsyn öfver,
att de delar af byggnad, som skola inrymma
hiss, anordnas på ett fullt betryggande sätt,
dels sakkunniga inspektörer skola utöfva
tillsyn öfver hissarnas konstruktion och
underhåll. F. n. torde i Stockholm finnas i
bruk närmare 1,000 personhissar och varuhissar
med rätt till personbefordran, hvarjämte en
mängd andra varuhissar nyttjas.
J. L. H—n.

Hissmofors, trämassefabrik och sågverk i Rödöns
socken, Jämtlands län, vid det betydliga fallet
Hissmoforsen i Indalsälfven, nära Krokoms
järnvägsstation, tillhöriga H. aktiebolag
(bildadt 1894, aktiekapital 1,430,000 kr.),
som inom länet (Rödöns, Kalls, Offerdals
och Alsens socknar) eger fastigheter till
ett taxeringsvärde af 651,500 kr. (1905). Vid
trämassefabriken tillverkades 1907 med 3 kokare
och 2 pappmaskiner 14,400 ton kemisk torr
trämassa och nära 400 t. mek. torr affallsmassa,
med ett sammanlagdt värde af 1,775,000 kr.,
och vid sågverket förarbetades med 2 ramar och 1
hyfvelmaskin omkr. 7,500 kbm. trävaror. Antalet
arbetare var vid den förra 134 och vid det
senare 45. Drifkraft till verken erhålles från
bolagets elektriska kraftstation (11 turbiner
om sammanlagdt 1,900 hkr), som jämväl lämnar
elektrisk energi för belysning och kraft till
Östersund, medelst en 22 km. lång ledning.

Hister, zool. Se Histeridæ.

illustration placeholder
Hister quadrinotatus.

(2 ggr nat. storl.)

Histeridæ, zool., en till serien Clavicornia
hörande familj af skalbaggar med undertill
kullrig, ofvan nedplattad, mycket hårdskalig och
glänsande kropp, hvars tämligen korta täckvingar
lämna spetsen af bakkroppen obetäckt. Antennerna
äro brutna, d. v. s. 1:a leden är mycket lång;
de öfriga lederna äro däremot mycket korta, och
de yttersta bilda en rund klubba. Hithörande
arter äro små; äfven de största nå knappt
medelstorlek. Såväl i fullbildadt skick som i
larvstadiet lefva de flesta i spillning
samt i ruttnande djur och svampar. Andra
lefva under trädens bark eller i
larvgångar i trä; ännu andra slutligen vistas
i myrornas eller termiternas samhällen. Till
sitt lefnadssätt äro de sannolikt rofdjur, som
utsuga andra insekters larfver, äfven myrornas,
och torde fördragas i myrsamhällena, enär
de afsöndra några för deras värdar angenäma
ämnen. Af de omkr. 2,000 kända arterna har
ett femtiotal, tillhörande tretton släkten,
anträffats i Sverige. Bland hithörande
svenska släkten kunna nämnas Hister,
Platysoma, Saprinus
och Dendrophilus.
G. A—z.

Histiaios (grek. Ἱστιαῖος, lat. Histiæus),
härskare i Miletos (omkr. år 500 f. Kr.) under
persisk öfverhöghet. Då Miltiades under
konung Dareios’ fälttåg mot skyterna (omkr. 513
f. Kr.) uppmanade de grekiske furstar, åt hvilka
bevakningen af skeppsbryggan öfver Donau var
anförtrodd, att upprifva denna brygga och
sålunda låta konungen och hans här omkomma,
afstyrde H. denna plan, emedan konungens
undergång skulle haft till följd äfven de mindre
härskarnas störtande. För denna tjänst belönades
han med ett landområde i Tracien. Sedermera
blef han misstänkt för upproriska stämplingar
och tros ha eggat sin måg Aristagoras, som
efterträdt honom i Miletos, till affall (500
f. Kr.). Efter växlande öden togs han till fånga
och afrättades af satrapen Artafernes i Sardes.
A. M. A.

Histidin, kem., en af A. Kossel upptäckt basisk
beståndsdel i ägghvita, tillhör en grupp af
ämnen, kallade hexonbaser (se d. o.), och är en
α-amino-β-imidazolpropionsyra af formeln:

^CH = C-CH2-CH. NH2-C02 H

Färglösa, i vatten lättlösliga nålar eller taflor.
H. E.

Histokemi. Se Histologi.

Histologi (af grek. histos, väfnad, och logos,
lära), Väfnadslära, har till uppgift
att utforska växt- och djurorganismernas
finaste sammansättning, d. v. s. formelement,
hvaraf växter och djur äro uppbyggda, att
utröna dessa elements utveckling, byggnad och
förbindelser samt att utreda de förändringar,
som desamma kunna undergå till sin gestaltning i
samband med olika lifstillstånd. (I botaniken
brukar man dock i st. f. histologi ordet
växtanatomi). Histologien är således en i de
finaste detaljer inträngande beskrifvande anatomi
och kallas därför också mikroskopisk anatomi. Men
dessutom söker histologien att jämte fysiologien
följa och utreda de i kroppens celler och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:48:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbk/0403.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free