- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
781-782

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historiens logik ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

filosofi har E. G. Geijer lämnat i sina
"Föreläsningar öfver människans historia"
(utg. af Ribbing 1856, 2:a uppl. 1877). Ur
den omfattande utländska litteraturen må
här ytterligare nämnas endast H. Lotze,
"Mikrokosmos" (4:e uppl. 1884 ff.,
se särskildt 3:e bandet), W. Dilthey,
"Einleitung in die geisteswissenschaften"
I (1883), R. Eucken, "Der kampf um einen
geistigen lebensinhalt" (1896), H. Rickert,
"Geschichtsphilosophie" (i 2:a bandet af
"Die philosophie im beginn des zwanzigsten
jahrhunderts", festskrift för K. Fischer,
utg. af W. Windelband, 1905). En tidskrift,
som öfvervägande behandlar till historiens
filosofi hörande frågor, utgifves sedan
1900 i Paris af H. Berr, "Revue de synthèse
historique". Jfr Eskatologi, sp. 878.
S—e.

Historiens logik. Se Historiens filosofi.

Historiera, utrusta med historisk kostym.

Historiett (fr. historiette; jfr Historia),
liten berättelse, anekdot.

Historik (af lat. historicus), kort,
öfversiktlig historisk framställning.

Historiker (lat. historicus; jfr Historia),
historisk forskare, häfdatecknare.

Historiograf (af grek. historia, historia,
och grafein, skrifva), historieskrifvare,
häfdatecknare. Som titel förekommer historiograf
f. n. i Sverige endast på en tjänsteman vid K. M:ts
orden. Jfr Rikshistoriograf.

Historiografi (jfr Historiograf), häfdateckning,
historieskrifning; ordet användes äfven i
betydelsen den historiska vetenskapens historia.

Historische zeitschrift [histå̄riʃe tsa’jt-]. Se
Historiska tidskrifter.

Historisk (se Historia), som hör
till, öfverensstämmer med, har sin grund i,
sysselsätter sig med eller till ämnet är hämtad
ur historien; som verkligen händt, faktisk, sann;
frejdad i historien eller eljest omnämnd där;
ordnad och sammanhängande i tidsföljd.

Historiska föreningar, sällskap, som bildats
för att främja de historiska vetenskaperna. I de
flesta fall verka de för sitt mål ej endast genom
att underlätta medlemmarnas forskningsarbeten,
utan framför allt genom att samla för historien
värdefulla föremål samt genom att på sin
bekostnad utgifva tidskrifter, äldre handlingar
och nyare historiska arbeten. En historisk
förenings verksamhet kan vara riktad på historien
i dess helhet, men vanligen är den begränsad
till en viss del däraf. Så finnas arkeologiska
eller fornminnesföreningar, kyrkohistoriska,
numismatiska och heraldiska föreningar,
föreningar för ett visst lands eller en viss
provins’ historia. I Sverige återupplifvade och
utvidgade Gustaf III (1786) den af Lovisa Ulrika
stiftade K. Vitterhetsakademien under namn af
K. Vitterhets historie och antikvitetsakademien,
hvars verksamhet bl. a. omfattar historia,
arkeologi och numismatik och hvilken utgifvit
åtskilliga publikationer (se vidare art. om
nämnda akademi). S. å. stiftades af adjunkten
Olof Knös m. fl. i Uppsala Historiska sällskapet,
hvars ändamål var "svenska historiens och i
synnerhet svenska lärdomshistoriens upplysning,
riktande och granskning"; det upphörde innan
århundradets slut efter att ha utgifvit endast
ett häfte "Handlingar i svenska historien". 1815
bildades en kommitté för utgifvande af handlingar
rörande Skandinaviens historia, och 1817
omorganiserades denna kommitté till ett
sällskap, kalladt K. Samfundet för utgifvande
af handskrifter rörande Skandinaviens historia

(se d. o.). Svenska fornskriftsällskapet
(se Fornskriftsällskapet) stiftadt 1843,
har till uppgift att utgifva äldre svenska
arbeten, företrädesvis medeltidsskrifter. Sedan
1856 har en mängd fornminnesföreningar
(se d. o.) uppstått, hvilka ha till mål
att bevara och offentliggöra de inom deras
verkningsområde befintliga fornminnena. För
befordrandet af universitetsstudierna i
historia inrättades 1862 Historiska föreningen
i Uppsala och 1869 Historiska föreningen i
Lund. Byggd på en bredare grund än dessa, på
ett allmännare deltagande af den historiska
forskningens vänner inom hela landet är
Svenska historiska föreningen, som trädde i
verksamhet 1881 och från början af s. å. utgifvit
"Historisk tidskrift" (se d. o.) och därjämte
utgifvit ett par särskilda publikationer:
"M. Anckarsvärd. Minnen från åren 1788—1790"
(1892) och "Svensk historisk bibliografi
1875—1900" (1907). Bland öfriga historiska
föreningar i Sverige märkas Kulturhistoriska
föreningen för Södra Sverige
(1882) och
Kyrkohistoriska föreningen (1899). Om Finlands
historiska föreningar se Finska historiska
samfundet
(1875), Finska fornminnesföreningen
(1870), Finska kyrkohistoriska samfundet (1891)
samt Sällskapet för utg. af bidrag till Åbo
stads historia
(1884). Bland i Danmark verkande
historiska föreningar märkas Det kongelige
nordiske oldskriftselskab (1825), Den danske
historiske forening (1839), Selskabet for
Danmarks kirkehistorie (1849), Det jydske
historisk-topographiske selskab (1865) och
Samfundet for udgivelse af kilder til dansk
historie (1877). Dansk historisk forening utgifver
dansk "Historisk tidsskrift" (sedan 1840) och
har därjämte utgifvit många själfständiga arbeten
af vikt, så 1889 till firande af sin 50-åriga
tillvaro J. Steenstrups "Historieskrivningen
i Danmark i 19. aarhundred (1801—63)". Norge
har tvenne allmänna historiska föreningar:
Foreningen til norske fortidsmindesmærkers
bevaring (1844) och Den norske historiske
forening (1869), som utgifver norsk "Historisk
tidsskrift" (sedan 1871), åtföljd af särskilda
historiska arbeten som bilagor; 1895 bildades
dessutom Bergens historiske förening. Tyskland
eger omkr. 300 historiska föreningar, bland
hvilka de flesta ha sin föreningspunkt i
den 1852 grundade Gesammtverein der deutschen
geschichts- und altertumsvereine.
Denna förenings
förvaltningsutskott utgifver sedan 1853
"Korrespondenzblatt des gesammtvereins" etc. I
Frankrike finnes ett stort antal historiska
föreningar, hvilka nästan alla bära namnet
Commission l. Société historique l. d’histoire,
och bland hvilka märkas Société de l’histoire de
France, Société de l’histoire du protestantisme
français, som utsänder en "Bulletin", och
Institut historique. I Paris bildades 1882 en
historisk förening, hvilken utgör en klubb
för de historiska vetenskapernas idkare och
vänner. Storbritannien är äfven rikt försedt med
historiska föreningar l. "societies", och Nord-
Amerika
har en "historical society"

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:48:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbk/0411.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free