Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historiens logik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i hvarje stat samt en allmän sammanslutning,
The american historical association, som till
sina medlemmar utdelar "The american historical
review". För att främja studiet af svenskars i
Amerika och deras ättlingars historia bildades
i Chicago 22 juli 1905 Svensk-amerikanska
historiska sällskapet (The swedish-american
historical society), som 1 dec. 1907 räknade
81 ledamöter och s. å. utgaf "Yearbook of the
Swedish-american historical society 1905—1907",
I (med svensk undertitel och till största delen
svensk text).
Historiska institutet i Rom är en af
preussiska undervisningsministeriet 1888 i
Rom grundad anstalt, afsedd att främja tyska
forskares historiska studier i italienska
arkiv och bibliotek, i synnerhet i Vatikanska
arkivet. Den kallades först "historisk station",
men fick sitt nuv. namn 1890. Institutet har
bl. a. utgifvit påfliga nuntiaturberättelser
från reformationstiden och förteckningar
öfver urkunder rörande Tyskland i romerska
arkiv samt utger sedan 1897 tidskr. "Quellen
und forschungen aus italienischen archiven
und bibliotheken". Jfr Friedensburg, "Das
k. preussische historische institut in Rom"
(1903). — Liknande institut underhållas i Rom
af Österrike, Ungern och Belgien, hvarjämte för
Frankrike den historiska afdelningen af École
française de Rome (med tidskriften "Mélanges
d’histoire et d’archéologie") sysslar med
motsvarande forskningar. Äfven från de nordiska
länderna ha enstaka forskare på offentligt
uppdrag bedrifvit motsvarande studier i de
romerska arkiven.
Historiska kommissionen i München, ett
vetenskapligt institut för utgifvande af källor
och understödjande af forskningar rörande tysk
historia, grundades 1858 på Rankes initiativ af
konung Maximilian II af Bajern och står i nära
samband med k. bajerska vetenskapsakademien i
München. Vid dess 25-årsjubileum 1893 utgafs
"Die historische kommission bei der königlich
bayrischen akademie der wissenschaften" med
förteckning öfver dess publikationer (redan då
160 bd).
Historiska kongresser, möten af de historiska
vetenskapernas idkare, förekomma dels med
internationell omfattning, dels inom enskilda
länder. Bland de förra må nämnas de på franskt
initiativ tillkomna i Haag 1898 och Paris
1900. De senaste internationella historiska
kongresserna, hvilka plägat återkomma
hvart femte år, ha hållits i Rom 1903 och
i Berlin 1908. Dylika möten i Tyskland
kallas historikertage; den första tyska
"historikerdagen" hölls 1893 i München, och på
den tredje — i Frankfurt a. M. 1895 — bildades
sammansättningen Verband deutscher historiker. En
nordisk historisk kongress, från hvilken dock af
politiska skäl alla norska och flertalet danska
historiker uteblefvo, hölls i Lund i juni 1905.
Historiska museer. Se Museum.
Historiska sällskap. Se Historiska föreningar.
Historiska tidskrifter utgifvas i de flesta
civiliserade länder, oftast genom historiska
föreningar (se d. o.). Lokalhistoria, genealogi,
arkeologi, kyrkohistoria och andra grenar af den
historiska vetenskapen pläga i regel ha sina
särskilda organ. Sveriges första historiska
tidskrift af allmänt innehåll var det 1875—80
utgifna Historiskt bibliotek (se d. o.). Dess
plats intages numera af Historisk tidskrift (se d. o.),
utg. af Svenska historiska föreningen. Åt de
skånska landskapens äldre historia egnar sig
den af M. Weibull 1901 grundade "Historisk
tidskrift för Skåneland". Ett stort antal
periodiska lokalhistoriska publikationer utgifves
af svenska fornminnesföreningar (se d. o.);
den genealogiska forskningens centrala organ
är Personhistorisk tidskrift (se d. o.). Bland
arkeologiska och kulturhistoriska svenska
tidskrifter märkes Antiqvarisk tidskrift för
Sverige (se d. o.) och Vitterhets-, historie-
och antikvitetsakademiens meddelanden, sedan
1906 utgifna (af E. Ekhoff) under namnet
Fornvännen. Den svenska kyrkohistoriska
forskningens centrala organ är Kyrkohistorisk
årsskrift. — I Danmark utger Dansk historisk
forening (sedan 1840) dansk "Historisk
tidsskrift"; bland arkeologisk-historiska
publikationer märkas "Nordisk tidsskrift for
oldkyndighed" (3 bd, 1832—36), "Antiquarisk
tidsskrift" (7 bd, 1843—63), "Annaler for nordisk
oldkyndighed og historie" (24 bd, 1836—65) samt
den från 1866 årligen utkommande "Aarböger for
nordisk oldkyndighed og historie". Af Selskabet
for Danmarks kirkehistorie har sedan 1857
genom H. F. Rördam utgifvits publikationen
"Kirkehistoriske samlinger", och det 1879
stiftade Samfundet for dansk-norsk genealogi
og personhistorie utger "Personalhistorisk
tidskrift". Norsk "Historisk tidsskrift"
utges (sedan 1871) af Den norske historiske
forening. I Tyskland grundlades, sedan tidigare
företag i samma riktning (af Schlosser, Ranke
och A. Schmidt) visat sig kortlifvade, 1859
af H. v. Sybel "Historische zeitschrift",
hvilken ännu (1909) fortbestår och nu nått
sitt 102:a band. Bland dess utgifvare märkas,
jämte Sybel, H. v. Treitschke och F. Meinecke,
den sistnämnde sedan bd 77 ensam utgifvare af
tidskriften. Mest med tysk medeltidshistoria
sysslade "Archiv der gesellschaft für ältere
deutsche geschichtskunde" (12 bd. 1824—74,
fr. bd IV utg. af G. H. Pertz), och detta
är uteslutande fallet med dess fortsättning
"Neues archiv der gesellschaft für ältere
deutsche geschichtskunde", organ för
utgifvarna af det stora källskriftverket
"Monumenta Germaniæ historica". Bland
dess redaktörer märkas W. Wattenbach och
H. Bresslau. Forntidens historia behandlas i
"Beiträge zur alten geschichte", utg. sedan
1901 af C. F. Lehmann-Haupt och E. Kornemann,
sedan 1906 under titeln "Klio. Beiträge
etc." Vetenskapsakademiens i München historiska
kommission utgaf genom G. Waitz "Forschungen
zur deutschen geschichte" (26 bd, 1862—86),
som upphörde med Waitz’ död. 1889 grundades
af L. Quidde "Deutsche zeitschrift für
geschichtswissenschaft" (14 bd, 1889—98), hvars
två sista band utgåfvos af G. Seeliger, hvilken
sedan fortsatt tidskriftens utgifvande med titeln
"Historische vierteljahrsschrift". Uteslutande
recensioner innehåller den af Berlins
Historische gesellschaft sedan 1873 utgifna
"Mitteilungen aus der historischen literatur",
och på strängt iakttagen katolsk ståndpunkt
står den af Görres-sällskapet sedan 1880
utgifna "Historisches jahrbuch", bland hvars
redaktörer märkas G. Hüffer, H. Grauert,
L. Pastor och G. Schnürer. Flera kulturhistoriska
tidskriftserier ha under växlande namn utgifvits;
sedan 1903
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
