- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
787-788

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historiens logik ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Med densamma afsågs ursprungligen att i tryck
återgifva historiska urkunder och skrifter,
men den kom snart nog att till större delen
inrymma afhandlingar, strödda meddelanden,
litteraturöfversikter och recensioner. I bd 2—6
upptog den därjämte historisk bibliografi (för
åren 1875—79) och i bd 3—5 en "Nordisk årsbok"
(för åren 1876—78). De flesta årgångarna utgåfvos
med statsunderstöd. Genom den utvidgning planen
fick blef arbetet en föregångare till "Historisk
tidskrift".

Historisk tidskrift, en af Svenska
historiska föreningen fr. o. m. 1881 utgifven
kvartalsskrift, är afsedd att vara af intresse
"ej blott för fackmän, utan äfven för hvarje
historiskt bildad person, för en hvar, som
älskar fosterlandets häfder". Tidskriften,
som med lyckligt fullföljande af planen
redigerats af Emil Hildebrand (1881—1905) och
(från 1906) af Torvald Höjer (under medverkan
af E. Hildebrand, S. Clason, N. Edén och
L. Stavenow), omfattar f. n. (1909) 28 bd samt
innehåller afhandlingar, strödda meddelanden
och aktstycken, litteraturöfversikter och
granskningar samt underrättelser (personal-
och litteraturnotiser). Såsom bilagor
meddelas regelbundet redogörelser för Svenska
historiska föreningens årssammankomster
samt historisk bibliografi (för åren
1880—89 af K. Silfverstolpe, fr. o. m. 1890
af K. Setterwall). 1890 och 1900 utkommo
innehållsöfversikter öfver årgångarna 1881—90 och
1891—1900. Tidskriften lämnas åt föreningens
medlemmar mot årsafgiften, 5 kr.; dess
boklådspris är 2 kr. pr häfte, 8 kr. pr årgång.

Historiskt presens, språkv. Se Presens.

Historism, filos., uppfattning af allt från
historisk synpunkt. 1. Den åsikt, som antager
verkligheten ha sin grund och sitt väsen ej i
naturen, utan i det andliga lifvet, sådant det
framträder i historien. En sådan uppfattning
har särskildt framställts af Hegel. Motsats:
naturalism. — 2. Den åsikt, enligt hvilken
vissa andliga företeelser, såsom begreppen eller
rätten, icke tillhöra förnuftets ursprungliga,
sig alltid lika innehåll, utan äro att förklara
såsom produkter af utvecklingen. Motsats:
apriorism eller rationalism.
S—e.

Histrion (lat. histrio), urspr. etruskiska
dansare, sedan skådespelare i det gamla
Rom. Ordet nyttjas numera i föraktlig betydelse:
tarflig skådespelare, "komediant",

Hit (forntidens Is), stad i asiatiska Turkiet,
vilajetet Bagdad, på högra stranden af
Eufrat. Omkr. 3,000 inv. Vid staden ligger en
bitumenkälla, som flödat sedan urminnes tider
och som, enligt Herodotos, lämnat material vid
byggandet af Babylon. Af vatten, som bubblar
upp i källans midt, beredes salt.

Hita [i’ta], spanska skalder. Se Ruiz, J. och
Pérez de Hita, G.

Hitchcock [hi’tʃkåk], George, amerikansk målare,
f. 1850 i Providence, lämnade sin befattning
som jurist för att idka målarstudier i Paris
och Haag. Han debuterade på Parissalongen 1887
med det holländska motivet Tulpanplantering,
som rönte stor framgång. Ett annat tulpanmotiv
blef inköpt af Dresdengalleriet. Unga flickor
stående bland blommor har han målat i en mängd
varianter — äfven de holländska dynerna med deras
fuktiga luft, med fältarbetare, bondkvinnor och
barn målar han. Bland hans målningar märkas
äfven motiv sådana som Flykten till Egypten,
Bebådelsen
(där Maria
står ensam, utan att ängeln synes, i solskenet
framför ett träd med frukter), Besegrad (en
riddare rider fram genom ett blomsterfält),
Hemkomst från fältet (Maria, bärande sitt barn,
går fram på stigen genom åkern). H. är bosatt
i Egmond i Holland.
G—g N.

Hitchin [hi’tʃin], stad i
engelska grefsk. Hertford. 10,072
inv. (1901). Halmflätning samt odling af
lavendel och pepparmynta, hvaraf pressas oljor.
J. F. N.

Hiteren, ö vid inloppet till Trondhjemsfjorden,
hör till Söndre Trondhjems amt (Norge). Areal
565 kvkm. 4,880 inv. (1900). Ön
delas i 2 härad och 4 församlingar.
O. A. Ö.

Hiterö, ö i Lister og Mandals amt
(Norge), utanför inloppet till Flekke-
och Feddefjorden. Areal 20,3 kvkm. 1,237
inv. (1900). Ön har en god hamn, Rasvaag.
På Hummernesaasen byggdes 1807 ett batteri,
som iståndsattes 1814, men sedan fick förfalla.
O. A. Ö. L. W:son M.

Hitopadeça [hītopadetja], "nyttig undervisning",
ett sanskritiskt fabelverk indeladt i fyra böcker
(1. "förvärfvandet af vänner", 2. "splittring
mellan vänner", 3. "krig", 4. "fred"), som anges
vara författadt af Nārāyaṇa, förmodligen strax
efter 1000-talet. H. är ett utdrag af Pañcatantra
eller en recension (snarast çivaitisk) af detta
verk. Liksom detta består det af en del fabler
infogade i en ramberättelse och gående ut på
att vara sedelärande och uppfostrande för unga
furstesöner. De sedelärande sentenserna äro
affattade i verser, och berättelserna utge sig
som illustrationer ur lifvet och naturen. Om
det litterära förhållandet till Pañcatantra
se d. o. och Lanman, "Sanskrit reader". Den
tidigaste öfv. är den af Ch. Wilkins till
engelska (1787), första upplaga på sanskrit af
Carey (1804). Sedan har en stor mängd uppl. och
öfv. utkommit, t. ex. af A. W. v. Schlegel och
Chr. Lassen (2 bd, 1829—31), Johnson (1847—48),
Peterson (1887 i "Bombay sanskit series"),
Godabole och Parab (3:e uppl. 1890). Öfv. i
öfrigt af M. Müller (1844), Schönberg (1884),
Fritze (1888) och Hertel (1895). En annan
recension ligger till grund för Galanos’
(ofullbordade) nygrekiska öfv. (1851).
K. F. J.

Hittarp, fiskeläge i Skåne, strax s. om
Kulla-Gunnarstorp och vid Öresunds norra
mynning. Vid H. uppfördes 1717 mot befarad
landstigning af danskarna befästningar, som
reparerades 1718, men sedan fingo förfalla.
L. W:son M.

Hittebarn, barn, som utsatts och öfvergifvits af
sina föräldrar och sedermera funnits af andra,
samt för hvilket det allmänna måste draga
försorg, om icke föräldrar påträffas. Enligt
antagna folkrättsgrundsatser räknas ett hittebarn
som tillhörande det land, inom hvilket det
hittats. Skulle framdeles föräldrarna påträffas
och det därvid visa sig, att barnet på grund
af börd bort tillhöra annat land, så må det
öfvergå till den sålunda styrkta nationaliteten
(jfr Lag om medborgarrätt 1 okt. 1894 §
9). — Det fattigvårdssamhälle, inom hvilket
ett hittebarn påträffas, är skyldigt om detta
draga omsorg; barnet anses nämligen, såvida dess
härkomst icke kan styrkas, där ha hemortsrätt. I
kyrkolagen (kap. 3 § 7) föreskrifves särskildt,
att myndigheterna skola låta sig vårda om
hittebarns "underhåll och uppfostring".
K. H. B.

Hittebarnshus äro anstalter, i hvilka hittebarn
upptagas för att på allmän bekostnad uppfödas och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:25 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0414.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free