Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hjärtat ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hjärtgarn, sjöv., de garn, som ligga innerst i
(ej på ytan af) en dukt l. part af ett tåg.
R. N.*
Hjärtgift, toxik., ett gemensamt namn för
de gifter, som direkt i högre grad angripa
hjärtat. Främst stå bland dessa de giftiga
beståndsdelarna hos Digitalis (se d. o.) samt
därmed likverkande ämnen, såsom strofantinet
hos Strophanthus-arter, scillain hos
sjölök (Scilla maritima), antiarin hos
det till beredning af s. k. Ipogift använda
javanesiska giftträdet Antiaris toxicaria,
oleandrin hos Nerium Oleander, antagligen äfven
konvallamarinet hos liljekonvalje, cheirantin
hos lackviol (Cheiranthus Cheiri), erytroflein
hos "sassybark" från Erythrophlæum guineense
m. fl. Till samma grupp kunna räknas äfven bufotalin,
som framställts ur hudsekretet hos
vanlig padda (Bufo vulgaris) och bariumsalter.
En rätt likartad verkan framkalla äfven
veratrin (se d. o.) och fysostigmin
(se Kalabarböna). — Bland hjärtgifter märkas
f. ö. kloroform, kloralhydrat och närstående,
som försvaga och förlama hjärtat; alkoholens
direkta hjärtverkan är af liknande art, men
framträder först vid svår förgiftning af mycket
stora doser. Vidare cyanväte, som synes
hindra impulserna till hjärtslagen, utan att
direkt förlama organet. Kaffein, teobromin
och närstående reta först hjärtat — särskildt
påskynda de pulsen —, förlama slutligen i mycket
stora doser. Morfin försvagar i högre grad
hjärtverksamheten först i ett sent stadium af
svår förgiftning. Kokain påskyndar pulsen starkt
genom förlamning af hjärtats hämningsapparat
(vagus-nervens ändar inom själfva hjärtat).
Atropin och närstående ämnen förlama redan
i helt små mängder denna samma nervapparat;
muskarin i flugsvamp åter retar starkt
dessa bildningar, hvarigenom hjärtverksamheten
hämmas och hjärtat kan stanna. Pilokarpin
verkar först i samma riktning som
muskarin, äfvenså nikotin (om än ej på samma
nervbildningar), därefter snarlikt atropin.
Akonitin är ett utomordentligt häftigt
hjärtgift, som redan i helt små doser först
öfvergående retar och därpå hastigt förlamar
hjärtats egen nervapparat. Kinin verkar
i större doser försvagande och slutligen
förlamande på hjärtat; kamfer däremot retar
dess muskulatur till kraftigare verksamhet. —
Kaliumsalter i stora doser försvaga hjärtat;
kvicksilfverföreningar göra detta redan i
betydligt mindre, dock giftigt verkande mängder,
kopparsalter äfvenså, ehuru de mycket sällan
leda till förgiftning, vid hvilka hjärtverkan
har någon betydelse. Fosfor framkallar
äfvenledes hjärtsvaghet, stundom plötslig
hjärtförlamning. Äfven fosforväte är ett
mycket farligt förlamande hjärtgift. Vissa
af de nämnda gifterna angripa förnämligast
själfva hjärtmuskeln, såsom digitalisgruppens
gifter, kaffein och närstående, kininet
och metallföreningarna, de öfriga mest
eller uteslutande hjärtats nervapparater.
C. G. S.
Hjärtgrop, fossa epigastrica, med. Se Bröstgrop
och Buk (där det står epigastrium i st. f. fossa
epigastrica).
Hjärtkammare, anat. Se Hjärtat.
Hjärtklappning, med. Se Hjärtsjukdomar,
sp. 869.
Hjärtkramp, Se Hjärtsjukdomar, sp. 869.
Hjärtkörsbär. Se Körsbär.
Hjärtlanda, socken i Jönköpings län, Västra
härad. 2,453 har. 249 inv. (1908). Annex till
Hultsjö, Växjö stift, Västra härads kontrakt.
Hjärtlidande, med. Se Hjärtsjukdomar.
Hjärtlik, bot., säges om blad (örtblad,
kronblad o. s. v.), hvilkas bas utgöres af
två afrundade flikar, skilda af en spetsig
inskärning. Ett hjärtlikt blad är ungefär lika
långt som bredt och tillspetsadt. Det säges
vara omvändt hjärtlikt, om skaftet är fäst i den
spetsiga ändan af bladskifvan. Se Blad, sp. 618,
fig. 4, e.
G. L—m.
Hjärtljud, fysiol. Se Hjärttoner.
Hjärtmur, bygnk., kallas den bland en byggnads
inre skiljemurar (mellanväggar), som går i
byggnadens längdriktning parallellt med fram- och
bakfasaderna. Hjärtmuren måste i allmänhet göras
tjockare än andra mellanväggar, då takbjälkarna
öfver rummen på ömse sidor om densamma, såväl
mot framfasaden som mot bakfasaden, stöta samman
och skola ha sitt upplag på hjärtmuren. Äfven
den omständigheten, att rökrören hos oss ofta
dragas i hjärtmuren, gör, att denna måste
bli tjockare (minst en och en half tegelsten)
än öfriga innerväggar.
I. G. C.
Hjärtmussla, Cardium L., zool., ett artrikt
släkte hafsmusslor, med båda skalen likformiga,
tämligen tjocka, starkt hvälfda och åt ryggsidan
vid ledgången krumböjda, hvarigenom musslan,
sedd från sidokanten, får ett hjärtlikt
utseende. Skalen ha vanligtvis tämligen
framstående, strålvis löpande ribbor. Mest bekant
är C. edule L. (se fig.), hvilken i södra Europas
kusttrakter allmänt förtäres. Den finnes ymnigt
i Medelhafvet och förekommer äfven i Nordsjön
och Östersjön. Denna art har hvitaktiga skal,
med 24—28 tvärfårade ribbor. Formen är rundadt
hjärtlik och uppnår en längd af 4,5 och bredd
af 4 cm.
O. T. S.*
 |
| Cardium edule. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
