- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
879-880

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hjärtstöt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nordamerikanska författarinnan Pearl Mary
Teresa Richards
(se d. o.).

Hoberget, Hoborgen l. Hoburg ("den höga borgen"),
den mot v. utskjutande delen af Gottlands
sydligaste ända. Bergets höjd är omkr. 37 m. Det
består af kalksten på sandstensbotten och reser
sig tämligen tvärbrant ur hafvet; den öfre ytan
är plan. Flera grottbildningar finnas i berget,
hvilka folksagan gjort till bostad åt ett bergtroll, den
bekante Hobergsgubben (se d. o.). Å en något
högre, nära intill i ö. liggande kulle, Klefven,
uppfördes 1846 Hoborgs fyr, ett rundt,
hvitt, 21,7 m. högt stentorn med blänkfyr (en
blänk, 1/5 min., hvarannan minut), anbragt 57,9
m. ö. h.
illustration placeholder
"Hobergsgubben" (obs. det högervända "ansiktet" å

klippblocket t. v.) och hans "sängkammare".


Hobergsgubben, hufvudpersonen i en mycket läst
och ofta omtryckt folkbok, som urspr. hvilar
på en gammal i flera landskap med åtskilliga
varianter förekommande folksägen, här fäst vid
Hoberget (se d. o.) på Gottland. Folkboken,
hvars äldsta tillgängliga upplaga antagligen
förskrifver sig från början af 1700-talet, är
hufvudsakligen af följande innehåll. H. var ett
stort bergtroll, tillhörande de mera godmodiga
af sin släkt samt känd som stor frossare och
bottenlöst rik. En fattig torpare lät genom
sin klipske dräng bjuda H. på barnsöl, icke
i afsikt att H. skulle komma, utan för att
han skulle gifva en faddergåfva. Drängen sade
därför till H., att hans medfaddrar skulle
blifva S:t Per, Vår herre och jungfru Maria,
eller enligt en annan version S:t Per, S:t
Mikael och S:t Gertrud. H. tyckte visserligen,
att han ej passade i sällskap med dessa, men då
hans granne visat honom så stor heder, som ingen
förr gjort, huru gammal och grå han än var, ville
han dock komma och sitta i en vrå och se på,
huru det gick till. Men när H. fick vidare höra,
att trumslagaren (Åketor, åskdundret) skulle
blifva spelman, ville han alldeles uteblifva,
ty då han varit i ett annat samkväm en gång,
hade trumslagaren på hemvägen slagit så på sin
trumma, att H. begynte löpa, och då H. kom i sin
förstugudörr, kastat efter honom en trummesticka
(torviggen) samt därmed slagit ett lårben af
honom. Men sämre än andra ville H. ej vara och
gaf därför, eggad af drängen, i faddergåfva
tre skoflar fulla med silfverpengar. Drängen
hade nog narrat till sig mer, om han mera
orkat bära. Sägnen är dramatiskt behandlad i
"Hobergsgubben", vådevill af L. A. Weser
(1836). Jfr P. O. Bäckström, "Svenska
folkböcker", II (1848), och C. J. Bergman,
"Gotländska skildringar och minnen" (1882).
(N. E. H.)

Hobergsmarken, kronopark i Jörns socken, Jörns
revir, Skellefteå tingslag och Västerbottens
län, återstod som öfverloppsmark efter 1866–75 års
afvittring och blef genom k. br. 11 mars
1878 förklarad för kronopark. Areal 4,215 har.
G. Sch.

Hobertus. Se Hobrecht.

Hobhouse [hå’b-halis], John Cam, baron Broughton
de Gyfford,
engelsk statsman, f. 1786
nära Bristol, d. 1869 i London, studerade i
Cambridge, där han blef en intim vän till
lord Byron. 1809 företogo de en resa till
södra Europa, och efter sin återkomst utgaf
H. resebeskrifningen Journey through Albania and
other provinces of Turkey.
(1812; ny uppl. i
2 bd 1855). 1816 utkom anonymt The substance of
some letters written by an englishman resident
at Paris during the last reign of the emperor
Napoleon
(2 bd), i hvilket han skarpt klandrade
både den engelska regeringen och den franska
restaurationen. 1819 blef H. kastad i fängelse,
emedan han i en flygskrift ansågs ha gjort sig
skyldig till brott mot underhusets privilegier,
men frigafs snart och invaldes 1820 som radikal
i underhuset. Jämte meningsfränder uppsatte han
kort därefter "Westminster review". Sedan närmade
han sig emellertid de moderatare liberalerna
och inträdde 1832 som krigsminister i det af
earl Grey bildade whigkabinettet. 1833 blef han
statssekreterare för Irland, men lämnade sin
plats i ministären och underhuset s. å. på grund
af meningsskiljaktighet i en skattefråga. Redan
1834 återinträdde han i parlamentet, och
s. å. blef han chef för domänförvaltningen,
hvilken post han 1835 utbytte mot presidentskapet
i Board of control. Denna plats innehade han till
1841 och sedermera 1846–52 – vid denna tid ansågs
han som en af whigministärens konservativaste
medlemmar –, hvarefter han drog sig tillbaka
från det politiska lifvet. 1851 upphöjdes han
till baron. Utom förut nämnda arbeten utgaf
H. Historical illustrations to the fourth
canto of Childe Harold
(1818), omarbetade och
vidgade under titeln Italy, remarks made in
several visits 1816–1854
(2 bd, 1859), samt
Recollections of a long life (5 bd, 1865). – Jfr
Hobhouse och Hammond, "Lord H., memoir" (1905).
(G. W-k.)

Hoboe (hos Bellman hoboja), mus. Se Oboe.

Hoboken [håli’båukin]. 1. Stad i nordamerikanska
staten New Jersey, vid Hudson, midt emot
New York, med hvilket det är förenadt
medelst ångfärjor och som hvars förstad
det kan betraktas. 59,364 inv. (1900), af
hvilka 21,380 voro födda i utlandet (mest
Tyskland). Staden bildar med den omedelbart i
s. tillstötande Jersey city utgångspunkt för de
stora järnvägslinjer, som förbinda New York med
västern och södern, samt drifver liflig industri-
och affärsverksamhet. Bland läroanstalter märkas
den tyska Hoboken academy samt Stevens’ institute
of technology och Stevens’ high school. Staden
anlades af holländare i början af 1600-talet. Där
ha Hamburg-amerikanska ångbåtsbolaget och
Norddeutsche Lloyd sina varf. – 2. Kommun
i belgiska prov. Antwerpen, s. om staden
Antwerpen, vid Schelde, där firman Cockerill har
ett stort skeppsvarf. 12,472 inv. (1903). Köpmän
i Antwerpen ha många villor därstädes.
(J. F. N.)

Hoborgen. Se Hoberget.

Hoborgs fyr. Se Hoberget.

Hobrecht (Obrecht, Hobertus), Jakob, nederländsk
musiker, f. omkr. 1450 sannolikt i Brügge,
d. 1505 i Ferrara, kapellmästare vid Notre dame i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:25 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0462.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free