- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
885-886

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hobro ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(1866). 1860 öfvertog han professuren i
mineralogi och geologi vid polytekniska
institutet i Wien, 1874 utnämndes han
till hofråd, 1876 till intendent för
naturhistoriska hofmuseet, öfvertog 1877
skötseln af hofmineraliekabinettet och den
antropologisk-etnografiska hofsamlingen. 1866—82
var han president för Geografiska sällskapet
i Wien. 1881 drog han sig tillbaka från sina
ämbeten. Utom redan nämnda arbeten utgaf
H. Geologie des östlichen theils der
europäischen Türkei
(1870), Ueber den
Ural
(1873), Geologische bilder der vorwelt
und der jetztwelt
(s. å.), Die erde nach
ihrer zusammensetzung, ihrem bau und ihrer
bildung
(1875; 3:e uppl. 1880), Asien, seine
zukunftsbahnen und seine kohlenschätze
(1876),
Leitfaden der mineralogie und geologie (s. å.;
19:e uppl., utg. af F. Toula och A. Bisching, 1906).
(A. Hng.)

Hochwart, L. A., ritter von. Se Frankl, L. A.

Hock [hå’k], engelsk förkortning af
ty. Hochheimer (se Hochheim), engelsk
benämning på renskt vin i allmänhet.

Hock, sjöv. 1) Det längst akterut genom
ryggbrädan, hockbrädet, afstängda rummet på
en rodd- eller segelbåt, där ofta båtstyraren
har sin plats. — 2) En med spjälor försedd
bur, stundom kallad hönshock, hvaruti
fjäderfäna ha sin plats på ett fartyg.
R. N.*

Hock, Karl von, friherre, österrikisk
nationalekonom och statsman, f. 1808 i Prag,
d. 1869, studerade först filosofi och framställde
sina filosofiska åsikter i flera skrifter. Då
han senare ingick på ämbetsmannabanan, kastade
han sig på nationalekonomi och statistik
samt skref på detta område sitt hufvudarbete,
Die finanzverwaltung Frankreichs (1857). Af
H:s öfriga skrifter må nämnas Die finanzen und
die finanzgeschichte der Vereinigten staaten

(1867) samt Der Österreichische staatsrat, eine
geschichtliche studie
(1868). Som byråchef i
finansdepartementet tog H. betydlig del i de
österrikiska finansreformerna, och hans namn
är fäst vid de viktigaste organisationer,
som gjordes under ministern K. L. von
Brucks förvaltning. 1860 upphöjdes han i
friherrligt stånd, och 1861 invaldes han i
nederösterrikiska landtdagen. För afslutandet
af österrikisk-franska handelsfördraget (1865)
verkade han energiskt. 1865 blef han led. af
statsrådet för det Cisleithanska Österrike.

Hockbräde, sjöv. Se Hock.

Hockday l. Hocktide [hå’kde͡i, -ta͡id], eng.,
en fest, som fordom firades i England på andra
måndagen och tisdagen efter påsk, till åminnelse
af danskarnas fördrifvande. Bl. a. plägade på den
första dagen männen och på den andra kvinnorna
spänna ett snöre öfver gatan för att aftvinga
de förbigående pengar till välgörande ändamål.

Hockenheim [-hajm], stad i badensiska
kretsen Mannheim, 10 km. ö. om
Speier. 5,795 inv. (1900). Stor
cigarrfabrikation, tobaks- och humleodling.
J. F. N.

Hockey [hå’ki], eng., ett bollspel. Se Bollspel,
sp. 1027.

Hockofåglar. Se Hokkofåglar.

Hocksjömon, kronopark i Bodums socken, Ramsele
tingslag, Tåsjö revir och Västernorrlands län,
har uppkommit därigenom, att k. br. 23 mars 1877
förordnade, att efter afvittringen i Bodums
socken skulle öfverloppsmarker om 38,519,06
kv.-ref afsättas som kronopark. Bland dessa
voro äfven Gårdvattenberget litt. Oa och
Tannsjö litt. Ub. 12 sept. 1881 förordnade
Skogsstyrelsen, att de bägge sistnämnda områdena
skulle benämnas Tannsjö kronopark. 6 okt. 1903
beslöt Domänstyrelsen, att härmed skulle förenas
norra och södra Hocksjö stockfångstskogar, hvilka
förut varit tilldelade Lo och Kramfors sågverk,
samt att alla dessa områden skulle förvaltas
som en enhet under namnet H. Areal 4,776 har.
G. Sch.

Hocktide. Se Hockday.

Hoc loco, lat. Se h. l.

Hoc mense, lat. Se h. m.

Hoc monumentum posuit, lat. Se H. M. P.

Hoc tempore, lat. Se h. t.

Hocuspocus. Se Hokuspokus.

Hoc volo, sic jubeo; sit pro ratione voluntas
(vanligen citeradt: Sic volo, sic jubeo), lat.,
jag vill det, jag befaller så; i stället för skäl
må min vilja gälla (en hexameter ur Juvenalis’
6:e satir, v. 223).

Hodbrodd, konung Granmars son, omtalas i den
äldre eddan. Valkyrjan Sigruns fader, Hogne,
ville tvinga henne att äkta H., men Sigrun
älskade den tappre Helge Hundingsbane. I den
strid, som vid Freka sten utkämpades mellan
de bägge rivalerna, blef H. dödad af Helge,
hvilken sedan tog Sigrun till maka. H. är en
eponym för hadubarderna (se d. o.).
Th. W.*

Hoddmimers hult, nord. myt., kallas en skog,
där ett människopar, Lif och Leiftraser,
gömmer sig undan fimbulvintern. De nära
sig af morgondagg, och från dem härstammar
det nya människosläkte, som skall lefva
efter Ragnarök. Se A. Olrik, "Om Ragnarok"
(i "Aarb. f. nord. oldk.", 1902, s. 168).
Th. W.*

Hoddrofner, nord. myt., omtalas i eddasången
Sigrdrifumál, där det heter, att Oden uppfann
hugrunor af de droppar, som flöto från
Heiddraupners hjässa och Hoddrofners horn.
Th. W.*

Hodêda. Se Hodeida.

Hodegetik (af grek. hodegein, visa vägen),
vägledande anvisning till bedrifvande af något
vetenskapligt studium. — Adj. Hodegetisk.

Hodeida (Hodêda), befäst turkisk
stad i arabiska landskapet Jemen, vid
Röda hafvet. Omkr. 20,000 inv., däribland
många judar, greker, engelsmän, fransmän
och italienare. H. är medelpunkten för
utförseln af kaffe (s. k. mokka), som odlas
i stora plantager ända till trakten af Sana,
äfvensom af bomullsväfnader, pärlor, senna,
myrra m. m. Kaffeexporten är stadd i aftagande;
i midten af 1800-talet var den 80,000 säckar,
1907, blott 40,000. Den går till allra största
delen till Egypten, Amerika och Frankrike.
J. F. N.

Hodell, Frans Oskar Leonard, dramatisk
författare, f. 13 aug. 1840 i Stockholm,
d. 25 maj 1890 å Lämshaga på Värmdön, började
som apotekarelev, men debuterade 1860 vid
Selinderska elevteatern som författare och
skådespelare i lustspelet Ett rum att hyra. Han
tillhörde detta sällskap i fem år och öfvergick
sedan till den af L. Zetterholm ledda Södra
teatern i Stockholm. Hans begåfning som
skådespelare visade sig mest i burleskt komiska
uppgifter och i föredragandet af kupletter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:03:28 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0465.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free