- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
887-888

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hobro ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

I synnerhet på 1860-talet utvecklade han som
lustspelsförfattare stor produktivitet. Hans
stycken, dels original, dels bearbetningar,
uppgingo till öfver ett hundratal och blefvo
genom gladlynthet, fyndiga och aktuella kupletter
och tidsfärg i allmänhet af publiken mycket
omtyckta. Mest bekanta torde vara En söndag
i det gröna
(1861), Bort med stånden (1863),
Fabriksflickan (1868), Familjen Trögelin,
Herr Larssons Pariserfärd, Kamrer Peterssons
nyårsvisiter, Syfröknarna
(1868), Tre par skor
(1881) samt först och främst folkkomedien
Andersson, Pettersson och Lundström (1866),
som ännu har kvar sin stora popularitet (jfr
Nestroy). 1870 öfvertog H. redaktionen af
skämttidningen "Söndagsnisse" och blef 1881 dess
egare. Genom sin frisinnade läggning och sitt
goda humör ("alla sätt äro bra utom de tråkiga"
var valspråket) förvärfvade tidningen under
hans ledning snart spridning och inflytande.
T-s.
illustration placeholder


Hodgs., vid djurnamn förkortning för den
äfven med zoologi (ryggradsdjur) sysslande
engelske forskaren Brian Houghton Hodgson (se
d. o.).

Hodgson [hå’djson], Brian Houghton,
engelsk Buddha-forskare, f. 1800, d. 1894,
var tjänsteman i Indien från 1818 och engelsk
resident vid hofvet i Nepal 1833–43. Han
upptäckte redan 1824 i Nepal buddismens på
sanskrit affattade originalurkunder och
skänkte kopior af dessa heliga skrifter till
olika länder i Europa, hvarigenom en säker
grundval lades för Buddhaforskningen. 1835
erhöll H. som gåfva af Dalai-lama i Tibet
två exemplar (unika i Europa) af tibetanernas
encyklopedi l. samfällda andliga och världsliga
litteratur (i 334 bd). H. författade värdefulla
filologisk-etnologiska och naturvetenskapliga
arbeten. Se biogr. af W. W. Hunter (1896).

Hodgson [hå’djsen], John Evan, engelsk
målare, f. 1831, d. 1895, studerade från
1855 vid Londons akademi, målade genrer och
historiska scener, men öfvergick sedermera
efter en resa till norra Afrika till den
etnografiska genren. Bland H:s alster må nämnas
Tjufskyttens häktande (1857), Arabisk
sagoförtäljare
(1869) och Ormtjusaren (1872).
(G-g N.)

Hodie mihi, cras tibi, lat., "i dag (gäller
det) mig, i morgon dig".

Hodierna (Odierna, Adierna), Giovanni
Battista,
italiensk astronom, f. 15 april
1597 i Ragusa i Dalmatien, d. 6 april 1660
i Palermo, var präst i Palma på Majorca och
matematiker hos hertigen af Palma. Han var
den förste, som förutberäknat Jupitermånarnas
förmörkelser. H. författade f. ö. åtskilliga
arbeten i fysik (särskildt optik) och astronomi,
hvaribland De systemate orbis cometici, deque
admirandis coeli characteribus
(1654), Menelogiæ
Jovis compendium s. Ephemerides Medicæorum
nunquam hactenus apud mortales editæ
etc. (1656),
De admirandis phasibus in sole
et luna visis ponderationes opticæ,
physicæ et astronomicæ
etc. (s. å.).
B-d

Hodjent. Se Chodsjent.

Hodkins sjukdom. Se Pseudoleukemi.

Hodler, Ferdinand, schweizisk målare,
f. 1853 i Bern, är en af samtidens mest
omstridda konstnärer. Han studerade i Genève
och framträdde 1874 med Skolgossen och
Skyttefest. Den rasande (1884, Berns museum)
och Krigaren väckte diskussion. Brottarnas
tåg
följde 1887, Mjölnaren, hans son och åsna
1889 (musée Rath, Genève). Den stora duken
Natten (1891) väckte förbittring, men ock
erkännande, likaså De lefnadströtte (1892,
fem gubbar sittande på en bänk), Eurytmi
(1895, fyra kvinnor gående efter hvarandra),
Dagen (fem sittande nakna figurer), Beundran
(en krets änglar, styfva som pinnar stående i
luften, omgifvande ett litet barn), Våren (1901)
och Impression (1906). Dekorativ enkelhet och
linjerytm söker målaren, men hans teckning är
ofta tillkonstlad till det oerhörda, kropparna
onaturligt förvridna (exempelvis i Våren och
Eurytmi), färgen rå och motbjudande. Hans
väggmålningar med schweiziska krigartyper,
bågskyttar, stridande, ha en kraftfull,
energisk hållning, ett hårdt och brutalt, starkt
dekorativt målningssätt. Vilhelm Tell (1897)
och Slaget vid Näfels (s. å., i Basels museum)
äro föregångare till väggmålningen Återtåget
från Marignano
(1900, i Landesmuseum i Zürich,
kartong till målningen i Genève). H. målar äfven
landskap. Hans landsmäns harm och löje inför hans
konst ha på sista tiden vändt sig i erkännande,
han omtalas nu som en af den samtida konstens
starkaste krafter. Hans inflytande på de unge
schweiziske målarna är stort.
G-g N.

Hódmezö-Vásárhely [hå’dmäso-vä’järhäj],
stad i ungerska komitatet Csongrád, på
slätten vid Theiss. 60,824 inv. (1900),
ungrare. Skyddad mot öfversvämningar genom
höga vallar. Jordbruk och boskapsskötsel på
dess vidsträckta, fruktbara område (761 kvkm.).
K. B. W.

Hodometer (af grek. hodos, väg, och metron,
mått). Se Stegräknare.

Hodonin, stad. Se Göding.

Hodotermes, zool. Se Termiter.

Hodza [hådja], Michal Miloslav, slovakisk
författare, f. 1811, d. 1870, blef 1837
evangelisk pastor i Liptau, deltog lifligt i
1848–49 års frihetsrörelse mot magyarerna,
förföljdes från katolskt och magyariskt
håll för sin protestantiska ståndaktighet och
slovakiska patriotism, fängslades 1867, afsattes
från sitt ämbete och slog sig ned i Teschen
(österr. Schlesien). Han grundade 1844 den
litterära föreningen Tatrén och uppsatte 1845 den
första politiska tidningen på slovakiska. Genom
broschyren Der slowak (1848) sökte han göra
Europa bekant med det slovakiska folket och gaf
på ett folkmöte i Liptau 1848 dess politiska
önskemål en formulering, som lades till grund för
slovakernas "Memoranda" af 1861. Som lyrisk och
episk poet gick H. i Kollárs panslavistiska
fotspår med hjältedikterna Mec krivdy
(Orättvisans svärd) och Matora samt diktsamlingen
Vieroslavín och åtskilliga religiösa sånger.
A-d J.

Hoefer [of ä’r], Jean Chrétien Ferdinand,
fransk vetenskapsman och litteratör, af tysk
börd, f. 1811, d. 1878, anställdes i början af
1830-talet som handsekreterare hos V. Cousin,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:25 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0466.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free