- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
943-944

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hofwyl ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ormlika våglinjen som nödvändig för all sann
skönhet. En mängd målare och estetiska författare
reste sig emot honom med beskyllning, att han
rubbade konstens grundvalar. Striden, som
vardt häftig, fördes af H. med både penna och
ritstift. Men konstnären, som då blifvit gammal,
tröttades af kampen och drog sig tillbaka till
sin konst, sysselsatt under de sista månaderna
af sitt lif med att retuschera sina planscher,
bibehållande till det yttersta sitt goda lynne
och sin naturliga glädtighet. – H:s satiriska
verk ha framkallat mångfaldiga litterära
arbeten, i hvilka de utläggas och förklaras;
i detta afseende ha tyskarna åstadkommit det
bästa arbetet, nämligen G. C. Lichtenbergs
"Ausführliche erklärung der hogarthischen
kupferstiche" (1794–1809). På svenska finnas
bl. a. "W. Hogarths caricaturer efter originalen
lithographierade och utgifne af C. F. Vougt"
(1834–39; 14 pl. med text) och "W. Hogarths
teckningar i stålstick efter originalerna. Med
fullständig förklaring efter G. C. Lichtenberg
och Fr. Kottenkamp" (1840–41; 20 pl.).
C. R. N.*

Hogdal. 1. Socken i Göteborgs och
Bohus län, Vette härad. 7,238 har. 1,603
inv. (1908). Annex till Näsinge (ehuru Hogdal har
moderkyrkan), Göteborgs stift, Vikornas norra
kontrakt. Sydvästra udden af det här liggande
Rustningsfjället utgör Sveriges fastlands
västligaste spets, 6° 57’ 11" v. om Stockholms
observatorium. – 2. Socknar i Jämtlands län. Se
Ytter-Hogdal och Öfver-Hogdal, bildande ett
pastorat, som benämnes äfven blott Hogdal.

Hogendorp [håchen-]. 1. Dirk van H., grefve,
nederländsk general, f. 1761 i Rotterdam,
d. 1822 vid Rio de Janeiro, tillhörde först
preussiska armén och innehade därefter (1785–99)
anställning i nederländska ostindiska kompaniets
tjänst. 1803–05 var han holländskt sändebud i
Petersburg, och 1807 blef han krigsminister,
men utnämndes redan s. å. till sändebud i Wien,
1809 i Berlin och 1810 i Madrid. Efter Hollands
införlivande med Frankrike s. å. blef han 1811
divisionsgeneral i fransk tjänst och Napoleons
adjutant samt 1812 guvernör först i Königsberg,
sedan i Vilna och 1813 i Hamburg under Davout.
Af Napoleon upphöjdes han till grefve. Efter
dennes fall (1814) drog han sig tillbaka till
Holland, men återinträdde under de "hundra
dagarna" (1815) i hans tjänst. 1816 begaf han
sig till Syd-Amerika. – 2. Gijsbert Karel van H.,
grefve, den föregåendes broder, nederländsk
statsman, f. 1762 i Rotterdam, d. 1834 i
Haag, blef 1782 anställd vid arfståthållarens
garde, men studerade sedermera juridik och
blef pensionaris i Rotterdam. Då Holland 1795
eröfrades af fransmännen, öfvertog han en affär
i Amsterdam och satte sedan till en del af sin
förmögenhet vid ett misslyckadt försök att på
Goda-Hoppsudden grundlägga en koloni för huset
Oraniens anhängare. 1813 bidrog han kraftigt
att återuppsätta huset Oranien på tronen. I den
kommitté, som efter Hollands befrielse (1813)
skulle uppgöra förslag till ny konstitution,
utöfvade han såsom ordf. stort inflytande. Han
blef därefter chef för utrikesdepartementet och
vicepresident i statsrådet samt grefve, men tog
1816 afsked. I generalstaternas andra kammare,
af hvilken han 1815 blef medlem, slöt han sig
till oppositionen
emot den konservative ministern van Maanen. –
H. författade bl. a. Bijdragen tot de
huishouding van staat van het koningrijk der
Nederlanden
(10 bd, 1818–29) samt Lettres sur
la prospérité publique
(2 bd, 1830) och La
séparation de la Hollande et de la Belgique

(1830). Hans Brieven en gedenkschriften (6 bd,
1866–1903) ha utgifvits af hans son och sonson.
1 o. 2. V. K-r.*

Hogenäs näs, municipalsamhälle inom
Askums socken, Göteborgs och Bohus län. Omkr. 450
inv. (1908). Taxeringsvärde å fastigheter 100,600
kr. (1907).

Hogg [hå’g], James, skotsk folkskald, vanligen,
efter sin födelseort, kallad herden från Ettrick
(The Ettrick shepherd), f. 1770, d. 1835,
tillhörde en släkt, som i århundraden utgjorts
af herdar, och själf vallade han hjordar till
trettioårsåldern. Läsningen af Allan Ramsay, Burns
m. fl. lockade honom till efterbildning, och 1800
utgaf han en patriotisk dikt, 1801 följd af en
samling, Scottish pastorals. Han deltog sedan i
insamlingen af de skotska folkvisor, som W. Scott
utgaf under titeln "Border minstrelsy". Dessa
påverkade hans diktning, som synes af nästa verk,
The mountain bard (1807), hvartill Walter Scott
skref inledningen. För honoraren köpte han sig
en liten gård, men inom kort förlorade han gård
och grund samt slog sig 1810 som litteratör ned
i Edinburgh, där han bl. a. utgaf veckoskriften
"The spy" (1810–11) och dikterna Queen’s wake
(1813), hvilka stadgade hans anseende som
skald, The pilgrims of the sun (1815), The
poetic minor
(1816), The Brownie of Bodsbeck
(1818), Winter evening tales (1819), The three
perils of man
(1822), The three perils of women
(1823), Lay sermons (1834) och Montrose tales
(1835) samt en mängd uppsatser i "Blackwood’s
magazine". 1817 bosatte H. sig på Altrive, en
liten arrendegård, som hertigen af Buccleuch
skänkte honom för lifstiden, och 1820 gifte han
sig. Utan att tåla någon jämförelse med Burns,
utmärkte sig H. för stor skärpa i iakttagelsen
och kraft i återgifvandet samt en frisk,
folklig ton. 1860 erhöll H. en minnesvård i
Ettrick. H:s Poems and life utkommo 1874
i 2 bd, Works 1878 i 6 bd, ett urval dikter
1903. Jfr H:s själfbiografi och arbeten om H. af
Wilson (1850), Thomson (1865), fru Garden,
H:s dotter (1885), och G. Douglas (1899).
(R-n B.)

Hogg [hå’g], Robert, skotsk pomolog,
f. 1818, d. 1896, stiftade 1854 jämte Rivers
Brittiska pomologiska sällskapet, var 1866
generalsekreterare vid den internationella
trädgårdsutställningen i South Kensington
och 1869 en af den brittiska regeringens
kommissarier vid trädgårdsutställningen i
Petersburg. Tills. med G. W. Johnson utgaf han
"Journal of horticulture". Bland H:s större
arbeten förtjäna nämnas British pomology
(1851), Apple, its history and its varieties
(2:a uppl. 1852), The dahlia, its history and
cultivation
(1853), The fruit manual (1860;
5:e uppl. 1884) och den årligen (sedan 1860)
utkommande "The gardener’s yearbook".

Hoghusen, svensk adlig släkt, härstammade
från den från Westfalen inkomne vinhandlaren
i Stockholm Johan H., hvars två söner (se
nedan) adlades 1662 och 1677. Den förres linje
utslocknade med stiftaren 1684, den senares,
som 1696 blef friherrlig, 1736.

1. Henrik H., ämbetsman, f. 7 okt. 1624

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:25 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0496.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free