- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
963-964

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Holbach ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(nu i Prags museum), och Lifvets brunn (1519;
i konungens af Portugal ego i Lissabon) med
härliga kvinnogestalter kring madonnan och
stolt renässansarkitektur. Denna målning,
som förr ansetts vara ett ungdomsarbete
af den yngre H., är mästarens sista kända
verk. Lika stor som i dessa kyrkobilder var
H. äfven i sina handteckningar, mest bestående
i skissboksblad, i hvilka han lägger i dagen
sin förmåga att uppfatta olika karaktärer med
största liflighet och enklaste medel. En sådan
skissbok från 1502 finnes i Basel, men de flesta
bladen från hans mogenhetstid förvaras i Berlins
kopparstickssamling. Genom enkel behandling och
individuell uppfattning förebådar han i dessa
teckningar med silfverstift och penna sin store
son. — 1517 måste H. för ledsamma ekonomiska
omständigheter lämna sin fädernestad och flyttade
då till Elsass. I Augsburgs "Handwerkerbuch der
maler" uppgifves han ha dött 1524.

H:s broder, målaren Sigmund H. (d. 1540), lämnade Augsburg
1518 och flyttade till Bern, där han blef en
ansedd och förmögen man. Inga verk af hans hand
äro kända. — H:s son Ambrosius H. (födelse-
och dödsår okända) var ganska begåfvad och
arbetade vid sidan af sin nedannämnde broder;
men han måtte ha dött tidigt, ty 1519 gå spåren
efter honom förlorade. Han utmärkte sig mest
genom sina teckningar, berömda för humor och
lätt uppfinningsförmåga. De flesta af dem äro
förvarade i Basels museum.

illustration placeholder
H. Holbein d. y. (Eftet ett

själfporträtt, i Basel.

2. Hans H., kallad den yngre, den föregåendes
son, en af den tyska målarkonstens störste
mästare, f. 1497 i Augsburg, d. mellan 7 okt.—29
nov. 1543 i London af pesten, utbildade sig
till konstnär under inflytande af sin fader och
Hans Burckmair. Redan tidigt började hans
själfständiga verksamhet i Basel, där han vid unga
år slagit sig ned. Från 1515 eger man i behåll
af honom en i renässansstil tecknad boktitel
och en, 1871 återfunnen, bordskifva, målad med
humoristiska folklifsbilder. Från hans yngre
år härstammar äfven ett ett mästerligt
illustreradt exemplar af Encomium moriæ" (Dårskapens
lof) af Erasmus Rotterdamus. (Boken finnes nu
i Basels museum.) Sålunda kom H. genast i sin
ungdom i beröring med humanismens förkämpar i
Basel, boktryckaren Froben och skriftställaren
Erasmus. Under de närmast följande åren utförde
han en del porträtt af framstående personer,
bland hvilka märkas borgmästaren Jakob Meyer
och hans fru
(nu i Basels museum), hvarmed
hans förhållande till de tongifvande i Basel var
befäst; och under de följande 10 åren utvecklade
han en vidsträckt verksamhet. Till denna tids
arbeten hörde först och främst åtskilliga
nu förstörda väggmålningar, såsom de, med
hvilka han 1517 både innan- och utantill prydde
"schultheiss" J. von Hartensteins hus i Luzern
(nedrifvet 1824; kopior i Luzerns
Bürgerbibliothek), fasaddekorationer på
borgarhusen i Basel (där H. 1519 upptogs i
målarskrået), utsmyckade i renässansstil,
samt hans mest monumentala skapelse:
väggmålningar i Basels rådhussal
(började 1521, fulländade under en senare
tid af hans lif, men förstörda af fukt redan
före århundradets slut). Ämnet för dessa var
"nödvändigheten af opartisk rättskipning", och
de äro kända genom teckningar, smärre kopior
och äfven några fragment (i Basels museum).
Därnäst märkas H:s s. k. "visirungen",
utkast för glasmålningar, i hvilka
han visade sin förmåga att fylla rummet med
renässansornamentik och att med kraftfull
realism ställa lefvande figurer i sammanhang
därmed (ypperliga exempel i Basels museum). —
Af religiösa eller kyrkotaflor från denna tid
finnas flera i behåll, ehuru en mängd troligen
förstördes i den bildstorm, som 1529 gick fram
öfver Basel. Bland dessa märkas följande:
midtstycket af Nattvarden (i Basel), som visar så
påtaglig släktskap med Lionardo da Vincis berömda
fresk i Milano, att många forskare däri trott
sig finna anledning att antaga ett besök i
Italien af Holbein; vidare Kristus som
död,
liggande utsträckt i kroppsstorlek,
med förfärlig realism återgifvande ett lik,
men underbart modellerad (i Basel); därnäst
den härliga madonnan i Solothurn (1523), ett
af H:s förnämsta verk, med två mäktiga figurer;
en biskop och en riddare, på hvardera sidan om
den heliga jungfrun, i hvilken mästaren antages
ha återgifvit sin hustru; samt, mest berömd
af alla, den 1526 målade Meyerska madonnan
(se plansch I o. II), känd i hela världen,
särskildt genom den i början af 1870-talet
utkämpade häftiga striden ang. företrädet af
det exemplar, som länge beundrats i Dresden
(pl. I) eller det under Holbein-utställningen
i nämnda stad 1871 vid dess sida upphängda
exemplaret från Darmstadt (se pl. II), hvilket
senare af flertalet bland de kritiske
domarna ansågs vara original, under det
att det förra förklarades vara en senare,
delvis förändrad, men af en duktig
målare utförd kopia. Till denna tid hör äfven
en rad af porträtt, bland hvilka särskildt
må framhållas några bilder af Erasmus,
en i Longford Castle nära Salisbury, en
i Louvre och en i Basel, alla tre målade
1523, samt ett par märkvärdiga bilder af en
tvetydig dam i Basel, en gång framställd som
grekisk hetär, en annan gång som Venus med
Amor. — Men dessutom var H. under denna tid
ifrigt sysselsatt som tecknare för träsnitt,
bestående dels af illustrationer, titelblad
och initialer till klassiska författare, som
trycktes hos Froben, och illustrationer till
bibeln, som trycktes hos Wolff och Petri i Basel
(bland hvilka märkas 21 illustrationer till
Johannes’ Uppenbarelse), skurna 1523—26 af
Hans Lützelburger, Tysklands förnämste
formsnidare, dels af ett par stora följder,
den ena utgörande 91 blad bilder till gamla
testamentet, den andra innehållande H:s berömda
Dödsdans (se d. o.). Till denna hade han fått
impuls genom ett blad af Burckmair och genom
de i Schweiz målade framställningarna af ämnet,
medan han själf på sitt eget vis, drastiskt och
gripande, framställt dödens tragedi i en mängd
slående enstaka scener, i hvilka en bitter humor
ej saknas. Af dessa benrangel i dödsdansen kan
man se, huru obetydlig H:s anatomiska insikt var;
så mycket säkrare var han i skildringen af den
yttre, för ögat synliga formen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:43 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0506.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free