Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides / 977-978 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Holberg ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Skofabrikation, handel med landtmannaprodukter.
J. F. N.


Holk. 1. (Hulk) Sjöv., ett gammalt
aftackladt, till sjöbruk odugligt fartyg,
som nyttjas till förrådsrum, bostad, lasarett,
fängelse, blockskepp m. m. Holken är stundom
försedd med kran l. sax och kallas
då vanligen kranpråm samt nyttjades förr
vid andra fartygs kölhalning. Jfr Blockskepp.
På 1500-talet användes benämningen
holk å medelstora fartyg, som användes till
lastfartyg. — 2. Bot. Se Blomställning.
1. R. N. (C. K. S.)

Holkar, släktnamn för maharajan af Indor
(se d. o.), hvilket rike äfven plägar kallas Holkar’s dominions.

Holl [hå’l], Francis Montague (Frank), engelsk
målare, f. 1845, d. 1888, var en mycket populär
genremålare med betydande berättartalang
och rätt mycken sentimentalitet. Han gjorde
ofantlig lycka med sin framställning af barnen
i hemmet efter faderns begrafning (Herren
gaf och herren tog, 1869). Bland hans öfriga
genremålningar äro Intet budskap från hafvet
(1871), Arrestering i Newgate (1878), Afsked
från hemmet, Krigarnas afsked m. fl. H. var ock
porträttmålare.
G—g N.

Hollaender [-länder], Alexis, tysk musiker, f. 1840 i Ratibor,
utbildad i Berlin, var 1861—88 lärare vid
Kullaks musikakademi där och öppnade 1888 en
egen dylik i Berlin samt blef 1902 docent vid
Humboldt-akademien. Som dirigent för den blandade
kören Cäcilienverein sedan 1864 har han framfört
många moderna körverk med orkester. H. har
komponerat en mängd pianostycken, sånger,
körer, ett rekviem, åtskillig kammarmusik
m. m. och utgifvit en instruktiv upplaga
af Schumanns pianoverk. Han utnämndes
1888 till professor och k. musikdirektör.
E. F—t.

Hollaender [-länder], Gustav, tysk violinist,
f. 1855 i Schlesien, elev af F. David i
Leipzig samt af Joachim och Kiel i Berlin,
blef 1874 medlem af hofoperaorkestern och
violinlärare vid Kullaks akademi i Berlin,
1881 konsertmästare vid Gürzenich-orkestern
i Köln och lärare vid konservatoriet där samt
företog som primviolinist i Kölnstråkkvartetten
vidsträckta konsertresor med denna. Han är sedan
1894 direktör för Sternska konservatoriet
i Berlin, med professors titel. H. har
komponerat bl. a. 2 violinkonserter.
E. F—t.

Holland. 1. I vidsträckt mening en ofta använd
benämning på konungariket Nederländerna (se
d. o.). — 2. Gemensamma namnet på två provinser,
Nord-H, och Syd-H., i nordvästra delen af
konungariket Nederländerna, de tätast befolkade
och rikaste uti konungariket. Nord-Holland
(holl. Noordholland) begränsas af Nordsjön,
Zuiderzee, Utrecht och Syd-Holland. 2,770
kvkm. 968,131 inv. (1899; 1907 enl. beräkning
1,095,345 inv., 395 inv. på 1 kvkm.), hvaraf 46
proc. holl. reformerta, 14,7 andra protestanter
och 27,5 proc. katoliker. Provinsen utgöres
till största delen af en halfö, numera en ö,
sedan dess norra del, Holland
op zijn smalst, blifvit genomskuren af
Nordsjökanalen (mellan Amsterdam och Ijmuiden),
jämte de n. därom belägna öarna Wieringen,
Texel och Vlieland. Den omfattar det gamla
Väst-Frisland, Wasserland och en del af
Kennemerland (dynområdet vid Nordsjön) samt
Gooiland, det högre, kuperade området, som
gränsar till Utrecht. Den hör till den lägst
belägna delen af konungariket, skyddas mot hafvet
af höga dyner och har en mycket fruktbar jord,
som dock begagnas mera till gräsväxt än till
åkerbruk. Endast omkr. 14 proc. af arealen
äro åkerjord. Boskapsskötsel är ock landets
hufvudnäring jämte jordbruk-, fiske, handel
och skeppsbyggen. Hufvudstad är Haarlem. —
Syd-Holland (holl. Zuidholland) är beläget
s. om Nord-H, och gränsar f. ö. i v. till
Nordsjön, i s. till Zeeland och Nord-Brabant
samt i ö. till Gelderland och Utrecht. 3,022
kvkm. 1,144,448 inv. (1899; 1907 enl. beräkning
1,340,057 inv., 443 inv. på 1 kvkm.), däraf
59 proc. holl. reformerta, 12,3 proc. andra
protestanter och 24 proc. katoliker. Det är
landets tätast befolkade och jämte den förra
prov. mest välbärgade provins. S.-H., som
omfattar Rhens och Maas’ mynningar, består till
hälften af stora, mellan flodarmarna liggande
öar och har dessutom flera insjöar. De förnämsta
vattendragen äro Oude Rijn (Gamla Rhen), Ijssel,
Lek, Merwede, Maas och, på södra gränsen,
Hollandschdiep. Det af Oude Rijn genomflutna
området kallas Rijnland, det s. därom
belägna Delfland och Schieland, ön
s. om Rotterdam Ijsselmonde, den s. om Maas
liggande större ön Voorne (i v.), Beierland
(i midten) och Strijen (i ö.) samt
den sydvästligaste ön Goeree-en-Overflakkee
(i v.). Landet liknar f. ö. Nord-Holland i
naturbeskaffenhet. Omkr. 22 proc. af arealen äro
åkerjord. Boskapsskötsel, åkerbruk och handel
äro hufvudnäringar, men därjämte förekommer
äfven liflig industri: tegelslagning, brännvinsbränning,
skeppsbyggen etc. Hufvudstad
Haag (holl. ’s Gravenhage), Nederländernas
hufvudstad. — 3. Konungarike, som utgjordes
af republiken Förenade Nederländernas (sedan
1795 kallad Bataviska republiken) område
och af Napoleon I 1806 gafs åt hans broder
Ludvig, men 1810 införlifvades med Frankrike. Se
Nederländerna. — 4. Fordom grefskap, som sträckte
sig öfver de nuv. provinserna Nord- och Syd-H,
samt därjämte omfattade några på andra sidan
Maas och Hollandschdiep belägna områden, hvilka
förenats med Nord-Brabant. — Grefskapet H., kanske
eg. Onland, oländigt, ofruktbart land, eller
Holtland, "skoglandet", så kalladt efter den rika
buskvegetationen på öarna vid Maas’ mynning, som
sedan äldsta tider beboddes af germaner (friser),
införlifvades med det stora frankiska riket efter
långvarig kamp, som slutades först genom Karl den
store. Genom fördraget i Verdun (843) kom H. till
Lothringen och genom fördraget i Mersen 870 till
Tyskland. Först i 10:e årh. förekommer titeln
"grefve af H.", och med grefve Dirk (Dietrich)
III (d. 1039) begynner H:s tillförlitliga
historia. Bland Dirks efterträdare, som lågo
i ständiga fejder med grefvarna af Flandern,
märkas Vilhelm I (d. 1228), som 1218 företog ett
berömdt korståg till Heliga landet och Egypten
samt förlade residenset till Haag, och dennes
sonson Vilhelm II (1234—56), hvilken 1247,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>