Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hollar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nämnda fel i viss grad äro tillåtna. Efter
toppmåtten — hvilka bestämmas i amsterdamertum —
delas virket i "öfvermåls", 12 tum och däröfver,
"måls", om 10 och 11 tum, och "undermåls", om
9 tum. Priset stipuleras per tolft om prima 24
fots måltimmer (vanligen 60—70 floriner) med
10 floriners höjning per tolft för öfvermåls-
och samma sänkning för undermålstimmer. För
sekunda betalas 7 floriner lägre pris än för
prima. För att underlätta stufningen afbilas
virket på fyra sidor 2 à 3 fot från storändan,
hvarjämte en smal flisa afbilas efter bjälkens
hela längd.
W. E—n.
Hollar, Wenzel, bömisk kopparstickare,
f. 1607 i Prag, d. 1677 i London, öfverflyttade,
sedan han varit verksam i Frankfurt a. M.,
Strassburg och Köln, 1636 på anmodan af den
berömde samlaren och konstnären earl Arundel till
England, där han sedan uppehöll sig till sin
död med undantag för ett uppehåll i Antwerpen
1644—52 och några längre resor. Utbildad
hos Mattheus Menan i Frankfurt a. M., fann
H. sin specialitet i ett sirligt återgifvande
medelst radering i litet format af landskap och
utsikter efter verkligheten. Dessutom framställde
han dräkter och hvarjehanda naturföremål med
påtaglig åskådlighet. Vida underlägsna dessa
blad äro däremot H:s porträtt efter van Dyck
och andra nederländska mästare, medan åter hans
afbildningar efter äldre konstnärer, Breughel
Bril och i synnerhet Elsheimer, utmärka
sig för känsligt träffande af originalens
egenart. I det hela tillhör H. mera det
föregående århundradets riktning än sitt eget
tidehvarf. Hans raderade verk uppgå till nära
3,000 n:r.
A. L. R.
Hollatius, David, tysk teolog, f. 1648,
d. 1713 som kyrkoherde i Jakobshagen i Pommern
(sedan 1692), är den siste i raden af den
lutherska ortodoxismens mera betydande systematici.
Dock börjar redan hos honom inflytandet
från pietismen i viss mån att skönjas. Hans
hufvudarbete är Examen theologicum acroamaticum
(1707; 8:e uppl. 1763). Jfr Reinhard,
"Die prinzipienlehre der lutherischen
dogmatik von 1700 bis 1750" (1906).
E. Bg.
Holleman, Arnold Fredrik, holländsk kemist,
f. 1859, sedan 1905 professor i kemi vid
universitetet i Amsterdam, är bekant som
författare af elementära läroböcker i
oorganisk och organisk kemi (Lehrbuch der
anorganischen chemie, 4:e uppl. 1906; Lehrbuch
der organischen chemie, 6:e uppl. 1908).
H. E.
Holles [hå’lis], Denzil, lord H., engelsk
statsman, f. 1599, d. 1680, tillhörde en ansedd
och rik landtadelssläkt, hvars hufvudman
bar titeln earl af Clare. Han invaldes
i underhuset 1624 och slöt sig såväl då som
vid 1628—29 års parlament till den puritanska
oppositionen. Beryktad är hans åtgärd vid det
stormiga sammanträdet 2 mars 1629, då han efter
upplösningsdekretets tillkännagifvande med våld
kvarhöll talmannen i dennes stol, till dess
underhuset hunnit antaga tre resolutioner
mot konungamaktens öfvergrepp (jfr Eliot) 1.
H. insattes 4 mars i Tower och dömdes till
höga böter. I "långa parlamentet" var H. en af
presbyterianernas ledande män; förgäfves sökte
han rädda sin svåger Straffords lif, och han
var en bland de fem underhusmedlemmar Karl I
3 jan. 1642 sökte fängsla såsom anklagade för
förrädiska förbindelser med
skottarna. H. bekämpade sedermera ifrigt
independenterna och Cromwell, anklagades
under arméns tvist med parlamentet 1647 för
högmålsbrott af armén och nödgades fly till
Frankrike. Hemkommen under protektoratet,
spelade han 1660 en framträdande roll vid
restaurationen, upphöjdes 1661 till peer
(baron H.) och var 1663—66 engelsk ambassadör
i Paris samt 1667 fredsunderhandlare med
holländarna i Breda. På 1670-talet tillhörde
H. oppositionen i öfverhuset, men motsatte sig
dock planerna på hertigens af York uteslutande
från tronföljden. H. var en modig och konsekvent
politiker, men ganska högdragen och otålig
vid motsägelse. H. utgaf en mängd politiska
småskrifter; hans Memoirs utkommo 1699.
V. S—g.
Holleschau (tjech. Holešov), stad i Mähren,
vid Russava och Nordbanan. 5,421 inv. (1900;
med den själfständiga judekommunen
6,302 inv.). Möbelfabrikation; handel med landtbruksprodukter.
J. F. N.
Hollgren, Karl Axel, skogsman, f. 29 mars 1846
i Nyköping, utexaminerad från Skogsinstitutet
och extra öfverjägare i Södermanlands län 1868,
tjänstgjorde sedan 1873 i Skogsstyrelsen, blef
1883 revisor i Domänstyrelsen och 1885 tillf.
jägmästare i Östkinds revir (Östergötlands län)
samt var 1891—1907 jägmästare i Hallands
revir. H. har varit en bland de flitigaste
svenske författare i jaktzoologiska och skogliga
ämnen i skogs- och jakttidsskrifter samt
utgifvit ett 10-tal större arbeten, bland hvilka
Fåglarnas språk (1884) blifvit mest uppskattadt.
G. Sch.
Hollinshed. Se Holinshed.
Hollola. 1. Domsaga under Åbo hofrätt, Finland,
omfattar 2 tingslag. Areal 1,663 kvkm. 30,138
inv. (1907). — 2. Härad i Tavastehus län,
Finland, omfattar Kärkölä, Hollola, Nastola,
Asikkala, Padasjoki, Lampis och Koskis
socknar. Areal 2,851 kvkm. 45,766 inv. (1907). —
3. Socken i ofvannämnda härad och domsaga,
utgör ett imperiellt pastorat af 1:a kl.,
Hollola kontrakt, Borgå stift. Landareal
518,9 kvkm. Befolkningen, finsktalande,
11,527 pers. (1907). — 4. Prosteri af Borgå
stift, Finland, omfattar Hollola, Kärkölä,
Nastola, Hauho, Tuulos, Lampis, Koskis och
Asikkala moderförsamlingar samt Luopiois
kapell. Areal 3,145 kvkm. 52,147 inv. (1907).
A. G. F.
Holloway-universitetet [hå’ləωe͡i-], eng. The
royal Holloway college, ett af Thomas Holloway
1876 med donationsmedel af mer än 800,000 pd
st. stiftadt, präktigt utstyrdt kvinnouniversitet
vid Mount Lee nära Egham i grefsk. Surrey,
England. Det invigdes 1886 af drottning
Viktoria, har omkr. 1,000 rum och kan mottaga
250 studerande, hvilka alla måste bereda sig
att aflägga universitetsexamina. (Stiftaren,
Th. Holloway, d. 1883, blef rik genom
försäljning af patentmedicin, en salfva och
ett slags piller, för hvars spridande hans
annonskostnader slutligen sprungo upp till
50,000 pd st. om året. Han stiftade vidare ett
storartadt sanatorium för genom öfveransträngning
sinnesrubbade män och kvinnor af medelklassen.)
Hollstén, Elis Bruno. Se Brandväsende,
sp. 1483.
Holly, Jan, slovakisk präst och skald, f. 1785,
d. 1849, öfversatte redan under studietiden hela
Æneiden samt valda delar af Homeros, Theokritos,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
