Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hollar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
krononatur, ha blifvit upplåtet åt landshöfdingen
frih. K. Larsson Sparre i utbyte mot några
frälsehemman i Småland och på Öland. Af hans
arfvingar såldes egendomen till brukspatron
Jakob Pollak, som äfven egde Gålsjöverken och
del i Graningeverken. Efter att ha tillhört
dennes måg Jak. Clason och lagmannen Martin
Ehrensvan kom det 1766 till revisionssekreteraren
Joh. Noreen, sedermera adlad Nordenfalk, som
uppförde en ståtlig manbyggnad, förskönade
stället samt utvidgade och förbättrade
egendomen. Han anlade ock 1771 Björkå bruk genom
att dit förflytta Gålsjö stångjärnshammare.
Holm, Petrus, orientalist och teolog, f. 1634 i
Ångermanland, d. 1688, blef student 1651, filos.
magister i Uppsala 1664. Redan före promotionen
hade H. företagit en utrikes resa, från hvilken
han först efter ett par år återvände. Under sin
vistelse i Jena utgaf han
Theologiæ muhammedanæ brevis consideratio (1664).
Efter återkomsten blef han adjunkt i teologiska
fakulteten i Uppsala, kallades 1667 till Lunds
förste professor i österländska språk samt blef
1671 därjämte e. o. professor i teologi och 1674
ord. professor i samma ämne. 1676 utnämndes han
till honorarieprofessor i teologi i Uppsala och
1679 till ord. professor därstädes.
(K. V. Z.)
Holm, Tomas Campanius, topograf och
kopparstickare, f. i Stockholm, d. 1702, sonson
af den Joh. Campanius, som medföljde Joh. Printz
till kolonien Nya Sverige (Nord-Amerika), blef
student i Uppsala 1686, egnade sig åt
kopparstickarkonsten samt utgaf, hufvudsakligen
med ledning af sin farfaders anteckningar,
Kort beskrifning om provincien Nya Sverige uti America (1702),
hvars samtliga kopparstick äro af hans hand och som
utgör en af källorna till Pennsylvanias äldsta historia.
—rn.*
Holm, Anders, landskapsmålare (födelse-
och dödsår okända), genomgick, som gesäll i
målarämbetet i Stockholm och särskildt handledd
af Korn, Målarakademiens skolor och erhöll där
flera belöningar. 1781 antogs han till mästare,
och hans mästerstycke, Atalanta och Hippomenes,
kunde "med nöje godkännas". H. intogs 1817 å
borgerskapets gubbhus, där han ännu 1822 lefde
och arbetade i sin konst. Troligen inföll
hans dödsår ej långt därefter. — H. bildade
sig efter Korn, hvad själfva uppfattningen
och kompositionen vidkommer; men mästarens
brunaktiga, varma kolorit ändrade han till en
grågrön, som verkar kallt, utan att egentligen
förefalla obehaglig. I öfverensstämmelse därmed
utförde ock H. månskensutsikter, morgonlandskap
o. d., hvilka ej ingingo bland hans lärares
ämnen. Vanligen äro hans små taflor målade på
papp eller trä och omsorgsfullt utförda. Någon
högre poesi eller större kraft förråda de icke,
men verka lugnt och behagligt. Som den siste
utlöparen af 1700-talets svenska landskapsmålning
eger H. sin märkvärdighet såsom samtida ej
endast med El. Martin och Belanger, utan äfven
med den nyare konst, som Fahlcrantz skapade.
—rn.*
Holm, Johan Didrik, frenolog, f. 1772 i
Karlskrona, d. 1856 i London, gick som yngling
till sjöss samt var i slutet af 1700- och början
af 1800-talet befälhafvare på en engelsk paketbåt,
som trafikerade linjen Dover—Calais. 1805—17
dref han i London en vidsträckt och vinstgifvande
handelsrörelse. Sedermera egnade han sig
hufvudsakligen åt studiet af frenologien, hvarpå
han offrade både möda och kostnad. Han bildade en samling
af byster och kranier, hvilken vid hans död var
den största enskilda i Europa, skaffade sig ett
stort bibliotek samt höll, såväl i London som
i landsorten, föreläsningar i frenologi. För
dessa mottog han 1854 en tacksägelseadress af
Mesmerska hospitalsdirektionen.
Holm, Karl Johan, präst, skriftställare,
f. 25 aug. 1781 i Helsingfors, d. 3 juni 1867
i Själevad, blef student 1800, filos. magister
1805 samt e. o. bataljonspredikant vid Savolaks
jägarregemente 1806 och bevistade flera af de
ryktbaraste drabbningarna under 1808—09 års
krig. 1810 blef han bataljonspredikant och
1814 regementspastor vid Hälsinge regemente
samt utnämndes 1824 till kyrkoherde i
Själevads pastorat i Västernorrlands län;
1837 utnämndes han till kontraktsprost. Vid
riksdagarna 1834—35 och 1850—51 var han
led. af prästeståndet. H. är i främsta rummet
minnesvärd genom sina i flärdfri ton hållna
Anteckningar öfver fälttågen mot Ryssland åren 1808 och 1809 (1836).
Han var äfven en verksam befordrare af allmogens
ekonomiska förkofran och utgaf flera skrifter,
afsedda att sprida nyttig kunskap bland folket, bl. a.
Lärobok i landthushållningen för Ångermanlands allmoge (1833).
Dessutom offentliggjorde han bl. a.
Förslag till representationsförändring (1836) och
Försök till förklaring öfver D:r Luthers lilla cateches (1838).
M. G. S.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
