Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides / 1003-1004 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Holmby ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skriftställarskap. Detta omfattade till en del
dikter, hvilka samlades i Poems (1836), Songs in
many keys (1861), Humorous poems (1865), Songs
of many seasons (1874), The iron gate, and other
poems (1880) och Before the curfew, and other
poems (1888). De bestå af tillfällighetsdikter,
politiska och personliga, humoristiska små epos
och kontemplativa reflexionsdikter samt halft
sentimentala känslobikter. Som högtidsskald
anlitades han mycket och anses utan jämbörding
i sitt lands vitterhet. Men den vida viktigare
delen af hans litterära verksamhet ligger i hans
prosaböcker, särskildt serien The autocrat of the
breakfast table (1858, i "Atlantic monthly"),
The professor at the breakfast table (1859,
ibid.), The poet at the breakfast table (1872,
ibid.) och Over the teacups (1890, ibid.). Det är
en samling bordssamtal, med halft novellistisk
ram, under hvilka allehanda spörsmål förekomma,
om Gud och världen, sed och vidskepelse,
kärlek och sjukdom; de ega stor omväxling i
ton och form, äro rika på världserfarenhet
och människokännedom samt visa H:s humana
lifsuppfattning och varma humor. En fråga, som
städse sysselsatte H. både som läkare, moralist
och författare, var ärftlighetsproblemet,
som han behandlade i romanerna Elsie Venner
(1859—60) och The guardian angel (1867), af
hvilka i synnerhet den första med ingående
undersökningar söker ådagalägga, hur redan
före födelsen befintliga inflytanden kunna
påverka en människas fysiska, intellektuella
och moraliska lif. Aftagande kraft visar en
tredje roman, A mortal antipathy (1885). Om
H:s vidsträckta kunskaper och djupsinniga
behandling af skilda lifsfrågor vittna hans
essayer, samlade i Currents and countercurrents
in medical science (1861; ny uppl. 1882),
Border lines in some provinces of medical
science (1862), Soundings from the "Atlantic"
(1863), Pages from an old volume of life
(1883) och Medical essays (s. å.). Reseminnen
från England fylla Our hundred days in Europe
(1887). H. skref dessutom biografier öfver
Motley (1878) och Emerson (1884). H:s Writings
föreligga i 15 bd ("Riverside edition",
1892); biogr. af J. T. Morse (1896).
R—n B.


Holmes [hå͡umṡ], bröderna Alfred, f. 1837 i
London, d. 1876 i Paris, och Henry, f. 1839 i
London, engelska violinvirtuoser, utbildades
under sin fader med ledning af violinskolan af
Spohr (hvilken senare tillegnade dem sin "Grand
duo concertant") samt franska skolverk af Rode,
Baillot och Kreutzer. De gjorde med stor framgång
konsertresor till Bruxelles, Tyskland och Wien
(1856—57), Köpenhamn (1860), Amsterdam (1861),
Stockholm (där de stannade 1862—63) samt Paris
(1864). Där bosatte sig Alfred, bildade ett
kvartettsällskap 1866, gjorde året därefter en ny
tur till Belgien, Holland, Tyskland och Ryssland
samt komponerade uvertyrer, symfonier (Jeanne
d’Arc, Robin Hood, Charles XII m. fl.) och en
opera (Inez de Castro). — Henry besökte
ånyo Köpenhamn och Stockholm (1865 och
1870) samt bosatte sig slutligen i London,
där han är högt värderad både som solist
och kvartettspelare. Han har komponerat
symfonier, konsertuvertyrer, stråkkvintetter,
en violinkonsert, violinsoli, kantater och sånger
samt utgifvit äldre violinsonater.
A. L.*

Holmes [hå͡umṡ], William Henry, amerikansk
etnograf, arkeolog, geolog, akvarellmålare,
f. i dec. 1846 i Harrison, Ohio, tjänstgjorde
1875—88 som geolog vid Förenta staternas
geologiska byrå ocb deltog under denna tid i
Powells expeditioner till Colorado Cañon; han
var 1888—94 kurator för arkeologiska afd. vid
nationalmuseet i Washington och 1894—97 för
etnografiska afd. vid Field Columbian museum samt
innehade samtidigt professuren i arkeologi vid
Chicago universitet. Därefter återvände han till
Washington som chef för antropologiska afd. vid
nationalmuseet, hvarjämte han 1902 förordnades
till chef för etnologiska byrån och 1907 till
direktör för nationalmuseets konstgalleri. Vid
sidan af Haddon och Stolpe räknas H. som
en af grundläggarna af det moderna studiet
af naturfolkens ornamentik. Bland hans till
öfver 90 uppgående vetenskapliga publikationer
må nämnas i främsta rummet hans hufvudarbete
Ancient art of chiriqui (1888), vidare Origin and
development of form and ornament in ceramic art
(1886), Study of textile art (1888), Prehistoric
textile art of E. United states (1896), Stone
implements of the Potomac district (1897),
Archæological studies in Mexico (s. å.),
Aboriginal pottery of the E. United states
(1903), Decorative art of the aborigines of North
America (1906). Inom geologien intager H. en af
de allra främsta platserna som profiltecknare.
C. V. H.

Holmès [ålmä’s], Augusta Mary Anne, fransk
tonsättarinna, f. 1847 i Paris af irländska
föräldrar, d. där 1903, uppträdde i barnaåren
som pianist, studerade komposition för César
Franck m. fl. och vann ett ansedt namn
med psalmen In exitu (1873), symfonierna
Lutèce (1878) och Les argonautes (1880), de
symfoniska dikterna Irlande och Pologne (1883),
den prisbelönta republikanska festkantaten
Patrie, som utfördes vid världsutställningen
1889 och räknas som hennes bästa arbete, en
fredshymn till Dante-festen i Florens 1890,
fyraaktsoperan La montagne noire (1895),
sångcyklerna Les sept ivresses, Les sérénades,
Hymne à Eros m. m. Hon skref själf
texterna till sina tonverk, och hennes musik
utmärker sig för en viss svällande kraft.
E. F—t.

Holmestad, socken i Skaraborgs län, Kinne
härad. 4,381 har. 1,060 inv. (1908). Annex till
Götene, Skara stift, Kinna kontrakt.

Holmestrand, stad i Jarlsberg og Larvik amt
i Norge, har ett särdeles naturskönt läge
vid Kristianiafjorden, under en brant
fjällvägg. Yppig växtlighet och härlig
utsikt. 2,535 inv. (1900). Hufvudnäringar
äro sjöfart och handel, förnämligast med
skogsprodukter, som utskeppas till Holland. 1880
hade H. 40 fartyg, med 10,292 ton dräktighet
och 341 mans besättning; men under senare åren
har staden genomgått kriser, som i förening
med en stor eldsvåda 1884 på olika sätt hämmat
näringslifvets utveckling. 1905 hade staden
15 fartyg med 3,431 ton dräktighet, hvaraf
4 ångfartyg om 1,064 ton. Sedan 1899 finnas i
H. ett stiftsseminarium (förr i Askers pastorat)
och en skola för döfva (förr i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>