- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
1053-1054

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Homeros' skola ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

homesteadinstitutionen likartade bestämmelser
förekomma bl. a. i rumänsk och serbisk
lagstiftning, och dess grundtanke har i någon mån
påverkat den österrikiska arfsrätten. I Sverige
har frågan berörts bl. a. af flera kommittéer,
som sysslat med förslag om underlättande af
mindre bemedlades förvärf af eget jordbruk, och
den 1891 tillsatta jordbrukslägenhetskommittén
lämnar i sitt 1894 afgifna betänkande en utförlig
framställning af institutionen. Den amerikanska
upplåtelsen af homesteadlägenheter beröres äfven
i Emigrationsutredningens undersökningar. Litt.:
Om den amerikanska homesteadlagstiftningen
se R. Waples, "A treatise on homestead and
chattel exemption" (1893) och Washburn,
"On real property" (1887). Om den europeiska
homesteadrörelsen se R. Meyer, "Heimstätten-
und andere wirtschaftsgesetze der Vereinigten
staaten etc." (1883), G. E. Fahlcrantz,
"Om hemstad, en fråga för dagen" (1890),
Buchenberger, "Die heimstättenfrage" (i
"Archiv des deutschen landwirtschaftsrats",
1891), v. Riepenhausen, "Gesicherte
familienheimstätten im Deutschen reich" (3:e
uppl., 1891), K. Schneider, "Die bewegung
fur einrichtung von heimstätten" (s. å.),
och Pichler, "Zentrum und landwirtschaft"
(1898). En skarp kritik af rörelsen lämnar
M. Sering i artikeln "Heimstättenrecht" (i
"Handwörterbuch der staatswissenschaften", bd 4,
2:a uppl., 1900). Jfr äfven Palgrave, "Dictionary
of political economy" (artikeln "Homestead and
exemption laws" i bd 2, 1896, med öfversikt
af de olika amerikanska staternas lagstiftning
i ämnet).
V. S-g.

Home, sweet home [håu’m swlt-håu’m]. Se Bishop,
H. R.
(Texten till den där nämnda operan är af
amerikanen John Howard Payne, f. 1792, d. 1852.)

Homeyer [håmajer], Karl Gustav, tysk rättslärd,
f. 1795 i Wolgast i svenska Pommern, d. 1874
i Berlin, 1824 e. o. och 1827 ord. professor i
juridik i Berlin, 1845–67 geheime obertribunalråd
samt 1854 kronsyndikus och medlem på lifstid
af landtdagens första kammare, öfversatte
Kolderup-Rosenvinges "Grundrids af den danske
retshistorie" (1825) och utgaf klassiska
editioner af de sachsiska rättskällorna, nämligen
"Sachsenspiegel" (2 dlr, 1827, 1842–44; I,
3:e uppl. 1861), Das sächsische lehnrecht und
der richtsteig lehnrechts
(1842), Der auctor
vetus de beneficiis, das Görlitzer rechtsbuch
und das system des lehnrechts
(1844) samt Der
richtsteig landrechts nebst cautela und premis

(1857). Vidare författade han bl. a. Verzeichniss
deutscher rechtsbücher des mittelalters und
ihrer handschriften
(1836; ny uppl. 1856), Die
stellung des Sachsenspiegels zum Schwabenspiegel

(1853), däri han uppvisade, att Sachsenspiegels
ålder är högre än Schwabenspiegels, Die stellung
des Sachsenspiegels zur parentelenordnung
(1860)
och Haus- und hofmarken (1870).

Homicidium, lat. (af homo, människa, och cædere,
döda), mord, dråp.

Homilet (se Homilia), kyrklig talare,
predikant, predikoförfattare.

Homiletik (se Homilia), teorien för
predikan, dess väsen, uppgift och metod. Den
var i äldre tider till stor del en tillämpning
på det kyrkliga talet af retoriken, men är i
nyare tid mera byggd på psykologisk grundval
(t. ex. Niebergall, "Wie
predigen wir den modemen menschen?"). En svensk
homiletik har utgifvits af O. Quensel (1894).
J. T. B.

Homilia (af grek. homilia, samtal), predikan,
som noga ansluter sig till textens tankeföljd och
uttryck; uppbygglig bibelförklaring. Motsats:
Syntetisk l. tematisk predikan. – Om de
Klementinska homilierna se Klementinerna.
P. F. (J. T. B.)

Homiliæ Clementis. Se Klementinerna.

Homiliarium (se Homilia), samling af ur
kyrkofädernas skrifter utdragna homilier,
hvilka dels skulle tjäna prästerna vid korbönerna,
dels församlingarna; då prästerna
under medeltiden till följd af sin i
allmänhet låga bildningsståndpunkt ofta voro
oförmögna att själfva affatta en predikan,
voro homiliarierna nämligen ofta ämnade att
vid gudstjänsten uppläsas som utläggningar af
kyrkoårets fastställda texter. Det mest kända,
ehuru icke det första, arbetet af detta slag
är det s. k. "Karl den stores homiliarium",
hvilket på denne kejsares föranstaltande
skrefs på latin af Paulus Diaconus,
sedermera öfversattes på folkspråket och under
hela medeltiden utgjorde en mycket anlitad
homiletisk hjälpreda. Det omfattade 244
predikningar, där Maximus af Turin och Beda
venerabilis voro mest representerade. Dess
textval har varit bestämmande äfven för Luthers
kyrkopostillor; så kan Karl den stores inflytande
här direkt spåras in i våra dagar. Se Wiegand,
"Das homiliarium Karls des Grossen, auf seine
ursprüngliche gestalt hin untersucht" (1897).
P. F. (Hj. H-t.)

Homilieboken, den engelska. Se
Episkopalkyrkan, sp. 711.

Homilit, miner., ett monoklint
kalkjärnberyllsilikat Ca2 Fe Be2 Si2 O10
från Langesundsfjord (Norge).
A. Hng.

Homilius, Gottfried August, tysk tonsättare,
f. 1714 i Rosenthal (Sachsen), d. 1785 i Dresden,
lärjunge af S. Bach och lärare åt J. A. Hiller,
blef 1742 organist vid Frauenkirche i Dresden
och 1755 kantor vid Kreuzschule där. H. var på
sin tid – och är till en del ännu – högt skattad
som kyrkokompositör. Han utgaf en passionskantat
(1775), juloratoriet Die freude der hirten
(1777) och Sechs deutsche arien (1786). En mängd
manuskript af honom förvaras i Berlins bibliotek.
A. L.*

Homma, i södra Sverige benämning på ryssjor i
allmänhet, men särskildt på ryssjor för fångst
af ål. Se Fiskredskap, sp. 451, III.
B. a.

Hommage [åmä’j], fr., hyllning, uttryck af
vördnad, högaktning. – H. de l’auteur [da
låtö’r], på böcker o. s. v., "högaktningsfullt
från författaren".

Homme [åmm], fr. (af lat homo), människa; man. –
H. d’affaires [-fär], person, som ombesörjer
andras angelägenheter; affärsombud, fullmäktig. –
H. de fortune [da fårty’n], man med tur. –
L’homme de la destinée [lamm do la-], ödets man
(ofta nyttjadt om Napoleon I). – H. de lettres
[da lettr], boksynt, vitter; vetenskapsman. –
H. de qualité [da kalitë]. Se Qualité.
H. d’ésprit [desprl], snillrik man. – H. d’état
[detä], statsman. – H. du jour [dy j or],
man på modet.

Hommel, Karl Ferdinand, tysk jurist, f. 1722,
d. 1781, 1750 professor i Leipzig och på sin
tid mycket berömd både som lärare, författare och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:25 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0555.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free