Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides / 1057-1058 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Homeros' skola ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

många gånger kan finna den matematiska form, som
bör gifvas åt en naturlag.

2. Homogena blandningar, kem. Se
Blandning.

3. Fys. Homogent (l. enfärgadt) ljus.
Se Färg, sp. 264. — Homogen
immersion. Se Mikroskop.
1. (I. F.)

Homogeniseringsmaskin (se Homogen)
finfördelar fettkulorna i mjölk till sådan grad, att de
icke i den något simmiga mjölkvätskan kunna samlas
till grädde eller smörklumpar. Homogenisering
användes för oskummad och särskildt för steriliserad
mjölk, som skall transporteras och utminuteras, för
att hindra gräddafsättning och smörbildning samt
anses äfven göra mjölkfettet mer lättsmält, hvilket är
af särskild betydelse i afseende på mjölk för späda
barn, s. k. "barnmjölk". Homogenisering användes
äfven vid margarinberedning för finfördelning af de
växtoljor, som ingå i margarin, och gifva detta en
oljig smak, om de förefinnas som större droppar.
H. J. Dft.

Homografer (af grek. homos, samma, och
grafein, skrifva), språkv., kallas ord, som skrifvas lika,
men betyda skilda saker, t. ex. väsen = varelse och
väsen = buller. Dessa äro äfven homofona (se
d. o.), medan andra homografer, t. ex. modern =
denna moder och modern = tidsenlig, uttalas olika.

Homografi (af grek. homos, samma, och
grafein, skrifva), mat., den egenskap hos en geometrisk
transformation af en figur, som åstadkommer, att en
punkt, en rät linje eller ett plan efter
transformationen förblifver resp. en punkt, en rät linje eller
ett plan.
G. K.*

Homo homini lupus. Se Homo.

Homoier l. Homéer (af grek. homoios, lika),
det stora mellanpartiet i arianska striden, hvilket
sökte lösningen i en medlande formel (ungefär =
Sonen liknar Fadern). Se Arianism.

Homoioklamydeisk, Homeoklamydeisk (af
grek. homoios, lika, och chlamys, mantel,
blomhylle), bot., säges om ett blomhylle, hvars alla blad
äro lika; ett dylikt blomhylle kallas för perigon.
Består det af endast en krans af hylleblad, är det
haploklamydeiskt (af grek. haplos, enkel),
består det af 2 kransar, som mycket ofta är fallet,
är det diploklamydeiskt (af grek. diploos,
dubbel). Äro hyllebladen högbladlika, kallas de
brakteoida, äro de färgade, kallas de
petaloida eller korolliniska. Äro de yttre
hyllebladen brakteoida och de inre petaloida, eller
består med andra ord hyllet af foder och krona,
kallas det heteroklamydeiskt (af grek.
heteros, annan). Blommor utan hylle kallas
aklamydeiska eller apoklamydeiska (af grek.
apo, från), om de förlorat hyllet genom
reduktion.
G. L—m.

Homoiomer, bot. Se Lafvar.

Homoiomerer, Homeomerer (af grek.
homoios, lika, och meros, del), de, enligt
Anaxagoras’ filosofi, af lika delar bestående grundämnena.
Se Anaxagoras.

Homoioplasi, Homeoplasi (af grek.
homoios, lika, och plasis, bildning). 1. Bot. Se
Hyperplasi. — 2. Med. Nybildning af en
normalt förekommande väfnad, på en plats, där sådan
väfnad normalt förekommer.

Homoiotypisk, bot. Se Reduktionsdelning.

Homoiousianer l. Homoiusianer (af grek.
homoios, lika, och usia, väsen), teol., anhängare
af den läran, att Sonen är till sitt väsen lika (ej
af samma väsen som) Fadern. Jfr Arianism,
sp. 1458.

Homoiusianer. Se Homoiousianer.

Homokinin. Se Kina-alkaloider.

Homoklin pollination (af grek. homos, samma,
och kline, bädd), bot. Se Autogami.

Homoklitisk (af grek. homos, samma, och
klinein, böja), språkv., kallas ett ords böjning, om
alla paradigmets former ha samma stam. Jfr
Böjning.

Homolle [håmå’ll], Théophile, fransk
arkeolog, f. 1849 i Paris, vann sitt rykte som
arkeolog genom de utgräfningar på Delos (se d. o.), som
han som medlem af franska arkeologiska skolan i
Aten ledde 1877—80, 1885 och 1888 på uppdrag
af denna skolas dåv. chef, Alb. Dumont. Efter att
ha innehaft lärostolar i arkeologi vid universiteten i
Nancy och Paris blef H. 1890 direktör för franska
skolan i Aten och ledde i denna egenskap de af
franska staten bekostade gräfningarna i Delfi (se
d. o.) 1892—1901. 1892 blef H. medlem af
Académie des inscriptions et belles lettres och utnämndes
1904 till directeur des musées nationaux. Sin
författarverksamhet har H. koncentrerat på
publicerandet af de båda af honom ledda stora
utgräfningsföretagens vetenskapliga resultat, offentliggjorda i en
serie uppsatser i den af skolan i Aten utgifna
tidskriften "Bulletin de correspondance hellénique",
och i afh. De antiquissimis Dianæ simulacris Deliacis
och Les archives de l’intendance sacrée à Delos
(1887). H. redigerar det stora arbetet öfver
gräfningarna i Delfi, "Les fouilles de Delphes
1892—1901" (under utg. sedan 1902).
L. K.

Homolog (grek. homologos, öfverensstämmande).
1. Biol., likvärdig i anatomiskt afseende. Se
Homologi.

2. Mat., motsvarande. I fråga om ett antal
kongruenta eller likformiga trianglar sägas de sidor vara
homologa, som stå emot lika stora vinklar, och de
vinklar homologa, som stå emot lika stora eller
proportionella sidor. Inom den analytiska geometrien
begagnas ordet stundom i en något mera speciell
betydelse om punkter, linjer eller plan, hvilkas
koordinater äro förbundna genom vissa
anmärkningsvärda ekvationer.

3. Kem. Homologa serier benämnas serier
af sådana organiska föreningar, som i
sammansättning differera med n C H₂, t. ex. kolvätena C H₄,
C₂ H₆, C₃ H₈, C₄ H₁₀, o. s. v., alkoholerna CH₃ OH, C₂ H₅ OH, C₃ H₇ OH, o. s. v.

4. Med.. Homolog nybildning, en
normalt förekommande nybildning (på en plats, där sådan
väfnad normalt förekommer).
2. (I. F.) 3. P. T. C.*

Homologa serier, kem. Se Homolog 3.

Homologation (fr.), jur., i den franska
jurisprudensen en privaträttslig akts stadfästande från en
domstols sida. Åtskilliga dispositioner äro för sin
giltighet i behof af sådan stadfästelse; så är t. ex.
fallet med adoption (Code civile, art. 354), vissa
dispositioner af förmyndare (art. 467) m. fl. Jämväl
enligt svensk rätt erfordras i en del fall domstols
godkännande eller samtycke, t. ex. i fråga om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>