- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
1065-1066

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Homosexuell ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

häftiga jordbäfningar där sällsynta. —
Klimatet är, utom på de osunda kustslätterna,
där medelårstemperaturen stiger till 26°,
hälsosamt. Belize på kusten af Brittiska H. har
i dec., som är den svalaste månaden, 23,6°,
i aug. 28,1°, i årsmedium 26,2° (maximum 32,9°,
minimum 15,4°). I det inre växlar temperaturen
efter höjden öfver hafvet, men är lägre
ö. om Anderna än på deras västra sluttning,
en följd af de fuktiga atlantiska vindarnas
inverkan. Nederbörden stiger i Belize till 2,000
mm. och i Tegucigalpa i höglandet till 1,200
mm. — Vegetationen är mycket växlande. Där
blanda sig med hvarandra Syd-Amerikas palmer
med Nord-Amerikas ekar och barrträd. Kusterna
äro bevuxna med mangrove, akacior, mimosor
och euforbiacéer samt träskväxter. Äfven
kokospalmer, manzanilla (Hippomane mancinella)
och jicaro (Crescentia cucurbitina) äro
typiska för kustområdet. De lägre delarna af
höglandet äro rika på sydamerikanska palmarter;
särdeles karakteristisk är Attalea cohune,
vidare kautschukträdet (Castilloa elastica),
jakaranda, mahogny, kampeschträdet (Hæmatoxylon
campecheanum
) och andra nyttiga träd. I
bergstrakterna möta ständigt gröna ekar och högre
upp barrträd. Af odlade växter märkas kaffe,
kakao, indigo, sockerrör, tobak, majs, oranger
och bananer samt i mindre omfattning ris och
yucca. — Djurvärlden är den för Central-Amerika
egendomliga, hvilken utgör en blandning mellan
Nord- och Syd-Amerikas, med öfvervikt för den
senare. Jfr Central-Amerika.

Invånarnas antal uppgafs 1905 till 500,136
(4 inv. på 1 kvkm.). Hvita af oblandad ras äro
icke många; de s. k. ladinos äro blandningar af
européer och indianskor. De utgöra majoriteten
af befolkningen och karakteriseras som lata,
okunniga, högfärdiga och opålitliga. Vid östra
kusten bo flera indianstammar, hvilka äro
kraftiga, lågvuxna och i allmänhet bofasta. Där
bo ock omkr. 20,000 kariber, ättlingar af de
1796 af engelsmännen från S:t Vincent till ön
Roatan flyttade infödingarna. I det inre finnes
en märklig stam, leuka, som i äldre tider synes
ha varit ett kulturfolk, som egt tempel, städer
och goda vägar. — Folkskoleundervisningen är
afgiftsfri, obligatorisk och religionslös; ett
universitet finnes i Tegucigalpa, en rättsskola
i Comayagua, och för sekundärundervisningen
underhåller staten ett centralinstitut med
europeiska lärare i Tegucigalpa och understödjer
åtskilliga mellanskolor. Den romersk-katolska
religionen är den härskande, men religionsfrihet
är rådande. — Landets hufvudnäringar, jordbruk
och bergsbruk, äro outvecklade, trots de rika
naturtillgångarna, och H. står därför lägst bland
de centralamerikanska staterna. De viktigaste
odlade växterna äro ofvan nämnda. På malmer är
landet mycket rikt; det hyser ock stenkol. Någon
industri att tala om finnes icke. Exporten steg
1905—06 till ett värde af 10,37 mill. kr., däraf
bananer för 3,76 mill. kr., malmer för 3 mill.,
ädla metaller för 1,3 mill., vidare kreatur,
hudar och skinn, kokosnötter (390,000 kr.),
gummi, kaffe (123,000 kr.) m. m. Importens värde
var 9 mill. kr., hufvudsakligen bomullsvaror
och näringsmedel. Större delen af den utländska
handeln drifves med Förenta staterna (87 proc. af
utförseln och 63 proc. af införseln). De
viktigaste hamnarna äro Puerto Cortez och
Trujillo vid den östra kusten och Amapala på
den västra. 1905 anlände i utrikes fart 237 fartyg om
138,244 ton; den egna handelsflottan
bestod af tre små ångbåtar och två
segelfartyg om sammanlagdt 1,771 ton. —
En järnväg håller på att byggas från Puerto
Cortez till Fonsecaviken; af den voro
1906 92 km. färdiga; äfven
från Tegucigalpa bygges en järnväg till
Fonsecaviken. — 1906 funnos 268 postanstalter
och 6,134 km. telegraflinjer. Telefoner
finnas i hufvudstaden och några andra städer.
— Det metriska mått- och viktsystemet
antogs 1897, men vid sidan däraf
begagnas det gamla spanska. Myntenhet blef
1879 silfverpeso (25 gr., 0,900 finhet) à 8
reales = 5 frcs.

Enligt författningen (ändrad senast 1904)
utöfvas regeringen af en af folket för 6 år
vald president, som måste vara infödd och
minst 30 år gammal. Han har absolut veto
mot representationen. Vid hans sida stå 5
ministrar. Representationen är en kongress,
bestående af 49 ledamöter (3 från hvarje
departement och 1 från Bay-öarna), valda för 4
år enligt allmän rösträtt och omedelbart. Den
samlas 60—90 dagar hvarje år. — H. är deladt i
16 departement. Finanserna befinna sig i följd
af den allmänna korruptionen, inbördeskrigen och
krigen med Guatemala, Salvador och på sista tiden
med Nicaragua i ett bedröfligt skick. Inkomster
och utgifter stego enligt staten för 1907—08
till 3,703,216 pesos i silfver; af inkomster
härrörde öfver 2,8 mill. från tullar och
monopol. Den utländska statsskulden var 1906
5,398,570 pd st, med obetalda räntor uppgående
i juli 1908 till 22,097,697 pd st.; dessutom
finnes en inländsk skuld, som 1906 steg till
3,125,993 papperspesos. — Hären rekryteras genom
allmän värnplikt. Hvarje medborgare tillhör
armén från sitt 21:a till sitt 35:e år och
reserven till sitt 40:e. De aktiva trupperna
utgjorde 1902 3,050 officerare och civila
samt 47,622 man. Om flaggan se flaggkartan vid
art. Flagga. Hufvudstad är Tegucigalpa.

Historia. H:s kust upptäcktes af Columbus 1502,
men togs först 1523 i besittning för Spaniens
räkning samt upphöjdes 1790 till egen provins
(Comayagua) under Guatemalas generalkapten. Sedan
H. afkastat det spanska oket, slöt det sig 1823
till "De förenade staternas i Central-Amerika
republik" (se Central-Amerika). Unionen
upplöstes 1839, men det liberala partiet i
H. gjorde flera gånger försök att ånyo bilda
en förbundsrepublik af H. och grannstaterna
Nicaragua och Salvador. Dessa försök ledde till
ett olyckligt krig med Guatemala; men sedan
presidenten Cabaños 1855 blifvit slagen och
drifven i landsflykt, slöt hans efterträdare,
general Guardiola, ett freds- och alliansfördrag
med denna stat. Under Guardiola, hvilken för sin
grymhet kallades "Central-Amerikas tiger", följde
därefter sex års lugn i den yttre politiken;
upprorsförsök saknades dock icke, och Guardiola
föll 1862 offer för ett soldatuppror. Efter flera
presidentombyten antog republiken i nov. 1865
en ny författning, som bestämde presidentens
ämbetstid till fyra år, och som var gällande till
1880. Under denna tid fördes ett förhärjande
krig med Guatemala och Salvador 1872—76. Inre
revolutioner återkommo här liksom i de andra
centralamerikanska republikerna ofta. Om de
försök, som gjorts att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:55:31 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0561.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free