- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
1081-1082

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hood ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mild af naturen, ingaf han genom
sin egen tjänsteifver stor respekt.
L. H.*

Hood [hō’d] sir Samuel, f. 1762, d. 1814,
engelsk sjömilitär, var 1808 som konteramiral
under Saumarez befälhafvare å engelska flottan
i Östersjön och tillintetgjorde därunder 28
aug. ryska linjeskeppet "Sevolod" utanför
Baltischport, för hvilken bragd han blef
riddare af svärdsorden med stora korset. Han
adlades 1809 och blef viceamiral 1811.
H. W—l.

illustration placeholder

Hood [hō’d]. 1. Thomas H., engelsk författare,
f. 23 maj 1799 i London, d. 3 maj 1845, sattes
till en början i handel, var sedan en tid
kopparstickare, egnade sig från 1821 uteslutande
åt skriftställeri och öfvertog redaktionen af
"London magazine" samt utgaf också en egen
tidskrift: "Hood’s magazine". H. och hans svåger
Reynolds publicerade 1825 en samling Odes and
addresses to great people,
som vann allmänt
bifall. Hans första diktsamlingar,
Whims and oddities (1826—27), karakteriseras af
en äkta humoristisk användning af ordleken och
blefvo mycket populära. Sitt rykte som humorist
befäste han i synnerhet genom "Comic annual",
ett slags årsbok, som han nästan utan biträde
utgaf under en följd af år, samt Up the Rhine
(1839), en satir öfver engelska turister. Hans
rykte har likväl i främsta rummet burits af
två allvarliga dikter, The song of the shirt
(i "Punch", 1843), som gripande skildrade de
fattiga Londonsömmerskornas elände och därigenom
framkallade filantropiska bemödanden till
dess afhjälpande, samt The bridge of sighs
(1844), en lika stark skildring af en ogift
moders själfmord (båda öfv. till svenska af
Edv. Fredin i "Skilda stämmor"), hvarjämte The
dream of Eugene Aram
(1829), Ode to melancholy
m. fl. bära vittne om lyrisk ursprunglighet. H:s
verk utkommo samlade i 10 bd 1869—73 (ny uppl. i
11 bd 1882—84). Se "Memoir of H." (2 bd, 2:a
uppl. 1893), inledningen till Aingers urval af
H:s verk 1897 och Oswald, "T. H. und die sociale
tendenzdichtung seiner zeit" (1904). — 2. Tom H.,
den föregåendes son, engelsk skriftställare,
f. 1835, d. 1874, skref diktsamlingarna Pen
and pencil pictures
(1856) och Quips and cranks
(1861), romanerna A disputed inheritance (1863),
Captain Master’s children (1865) och A golden
heart
(1867) samt "Comic annual" för 1871. Från
1865 ledde han redaktionen af skämttidningen
"Fun". Favourite poems (1877) innehåller ett
urval dikter samt H:s biografi.

Hoof [hωv], J. O. Se Hoofianism.

Hoofianism [hωv-], namn på en andlig rörelse inom
Västergötland, Halland och Småland, uppkallad
efter Jakob Otto Hoof (komminister i Svenljunga
af Göteborgs stift, f. 1769, d. 1839). H.,
som efter lättsinniga ungdomsår blef en nitisk
predikant och själasörjare, samlade omkring
sig de pietistiska elementen i sin församling
och satte på dem en
viss prägel: stor vikt lades på iakttagandet af
vissa adiafora, såsom på enkelhet i klädedräkt
o. d. Hoofs inflytande sträckte sig vida
omkring, och äfven präster anslöto sig
till rörelsen. Hoofianerna voro "kyrkliga"
separatister, som, ju äldre rörelsen blef,
alltmera skattade åt en ängslig formalism. Efter
1850 har hoofianismen gått tillbaka och kan nu
betraktas som utdöd. Se K. W. S(karstedt), "Ett
hundra års minne af västgötapredikanten magister
J. O. H:s lif och verksamhet" (1905).
E. M. R.

illustration placeholder

Hooft [hå̄ft], Pieter Cornelisz, holländsk skald
och historiker, f. 1581 i Amsterdam, d. 1647,
företog 1598—1601 en resa genom Frankrike,
Italien och Tyskland samt blef 1609 drost i
Muiden. Som skald bildade han sig efter romerska
och italienska mönster; jämte Cats, van Vondel,
Huygens och Bredero skapade han en period af
klassisk blomstring i Hollands vitterhet. Utom
dramat Achilles en Polyxena (1598), det efter
Plautus gjorda lustspelet Warenar (1615;
utg. senast 1895 och 1896), herdespelet Granida
(1615) samt tragedierna Gheraert van Velzen
(1613) och Baeto (1626) ha hans sonetter,
hjältedikter och satirer ådragit sig stor
uppmärksamhet genom formell fulländning och
tankerikedom. Stor förtjänst om den holländska
nationallitteraturen inlade H. äfven genom
sina historiska arbeten. Han var den förste,
som på modersmålet skildrade Hollands öden, med
Tacitus som förebild, i Nederlandsche historien
(1641; senaste uppl. 1843—46; urval af Stoett,
1891). Henrik IV:s af Frankrike lif tecknade han
i Het leven van koning Hendrik IV (1626). H:s
bref utgåfvos i 4 bd 1855—57; hans Gedichten
senast 1900. Se M. de Vries i "De gids" (1843),
Brandts biografi (senast 1874) och J. C. Breen,
"H. als schrijver der Nederlandsche historien"
(1894).

Hoogeveen [håchevēn], kommun och åkerbrukskoloni
i nederländska prov. Drente, vid statsbanan
Meppel—Groningen. 11,970 inv. (1900). Jordbruk,
boskapsskötsel, beredning af torf.
J. F. N.

Hoogezand [hå̄ches-], kommun och åkerbrukskoloni
i nederländska prov. Groningen, vid statsbanan
Harlingen—Neuschanz. 9,938 inv. (1900).
J. F. N.

Hoogh [hå̄ch], P. de. Se Hooch.

Hoogstraten [hå̄chstr-], Samuel van, holländsk
målare, f. 1627 i Haag, d. 1678 i Dordrecht,
undervisades först af sin fader, målaren Dirk H.
(d. 1640), och kom därefter i Rembrandts
skola. Han målade i början porträtt, men utmärkte
sig sedan genom perspektiviska utsikter och
stillebenstycken. Mera berömmelse har han
dock skördat för en skrift öfver måleriet
(1678), genom hvilken han inverkade på sin
lärjunge Houbrakens benägenhet för litterär
sysselsättning. H. var den ende af Rembrandts
lärjungar, som besökte Rom, hvarjämte han reste
till London och till Wien. — H:s broder,
Jan v. H. (d. 1654 i Wien), var äfvenledes målare.
C. R. N.*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:48:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbk/0569.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free