- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
1083-1084

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hood ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hoogvliet [hå’chflit], Arnold, holländsk
författare, f. 1687, d. 1763, skref det
långdragna eposet Abraham de Aartsvader (1728,
många uppl.) med bibliskt ämne och Mengeldichten
(1738).

Hook, gods. Se Hok.

Hook [hu’k], Theodore Edward, engelsk
romanförfattare, f. 1788, d. 1841, uppträdde
redan 1805 som författare och förvärfvade tidigt
prinsen-regentens gunst. Denne skaffade honom
1812 det indräktiga skattmästarämbetet på ön
Mauritius, men till följd af en underordnad
tjänstemans oredlighet råkade H. på balans
och blef dömd att ersätta kronans förlust
med 12,000 pd st. Under processen redigerade
han den ultratoryistiska tidskriften "John
Bull". Efter rättegångens slut sattes han en
tid i bysättningshäkte. H. utgaf novellerna
Sayings and doings (1824–28), Maxwell (1830),
The parson’s daughter (1833), Love and pride
(s. å.), Jack Brag (1837; "Jack Brag", 1843),
Births, deaths and marriages (1839) och Cousin
Geoffrey, the old bachelor
(1840). 1836 öfvertog
han redaktionen af "New monthly magazine",
för hvilken han skref Gilbert Gurney och
Gurney married. Världskännedom och en lätt
framställning utmärkte H:s arbeten, hvilkas
vittra värde dock var ringa. Se R. H. D. Barham,
"H:s life and remains" (senaste uppl. 1899).

Hook [hu’k], James Clarke, engelsk målare,
f. 1819 i London, medlem af konstakademien
därstädes, målade först historiebilder, såsom
framställningar ur Venezias historia (1849–54),
men har sedermera med stor teknisk färdighet och
med djupt allvar i tolkningen utfört landskap
och sjöstycken.

Hooke [hu’k], Robert, engelsk astronom och
fysiker, f. 18 juli 1635 i Freshwater på Wight,
d. 3 mars 1703 i London, studerade i Oxford,
blef 1662 "Curator of experiments" hos Royal
society, hvars sekreterare han senare blef,
och 1664 professor i geometri vid Gresham
college i London. Liksom sin samtida Newton
sökte H. utforska den allmänna lagen för
himlakropparnas rörelser, men förekoms af
Newton. H. sysslade f. ö. med en mängd uppgifter
inom astronomien och fysiken, han uppfann ett
helioskop och andra instrument, sökte (1669)
med en 36 fot lång kikare göra noggranna
fixstjärnobservationer för bestämning af
stjärnparallaxer, men måste uppge försöket,
sedan genom ett missöde kikarens objektiv
slagits sönder. Ehuru H. hade otur med en del
af sina företag, har han betecknats som en
af de skarpsinnigaste tänkare, som någonsin
lefvat. Bland hans många skrifter må anföras de
efter hans död utgifna Posthumous works (utg. af
R. Waller, 1705) och Philosophical experiments
and observations
(utg. af W. Derham, 1726).
B-d.

Hooker, Mount [mäVnt hu’ke], berg i Rocky
mountains i Nord-Amerika på gränsen mellan
Brittiska Columbia och distriktet Alberta, 4,328
m. (enligt andra blott 3,460 m.) högt. Genom
Athabaskapasset skiljes det från det 2,758
m. höga Mount Brown. I detta pass upprinner
floden Athabaska. H. har förr oriktigt ansetts
för den högsta toppen i Rocky mountains.
(J. F. N.)

illustration placeholder

Hooker [hu’ke], Richard, engelsk teolog och
rättsfilosof, f. 1554 i Heavitree, Devonshire,
d. 1600, en tid från 1579 lärare i hebreiska i
Oxford, prästvigdes 1581, var 1585–91 rektor vid
den juridiska utbildningsanstalten "the Temple"
i London och tillbragte sina sista år som kyrkoherde i
Bishopsbourne i Kent. Under sin verksamhet vid
"the Temple" kom H. i polemik med den där
anställde puritanske predikanten W. Travers,
som i sina eftefmiddagspredikningar sökte
vederlägga hvad H. predikat på förmiddagen
("förmiddagspredikningarna talade Canterbury och
eftermiddagarna Genève"). Trött på
dessa tvister, sökte sig H. bort till
en landsförsamling för att där i stillhet
utarbeta ett verk om kyrkoförfattningens rätta
grundvalar, och så tillkom hans berömda, tyvärr
ofullbordade arbete The laws of ecclesiasticall
politie
(bok 1–4, 1594, bok 5 1597, bok 6–8,
i sitt nuv. skick nog blott delvis af H:s hand,
1648–62. Med I. Waltons biografi öfver H. utgafs
arbetet 1666; bäst är Kebles edition 1836, 7:e uppl.
reviderad af Church och Paget 1888;
en lätt tillgänglig uppl. af bok 1–4 ingår i
H. Morleys serie "Universal library", 1888). –
H. anses som en af den anglikanska kyrkans
förnämsta lärofäder. Han sökte i sitt arbete
filosofiskt utveckla förhållandet mellan stat
och kyrka samt framhäfde i samband därmed i
enkla och högstämda ordalag lagens majestät
i naturen och den mänskliga sammanlefnaden,
dess enhet och alltomfattande karaktär. Mot
puritanerna försvarade han lugnt och sakrikt,
mindre med teologiska än med praktiska skäl,
den biskopliga kyrkoförfattningen och äfven den
kungliga suprematien. H:s arbete har för alla
tider beredt honom en plats bland den engelska
prosastilens mästare, och hans allmänna åskådning
påverkar ännu den anglikanska teologien.
V. Sg.

illustration placeholder

Hooker [hu’ka]. 1. Sir William Jackson H.,
engelsk botanist, f. 1785 i Norwich, d. 1865 i
Kew, företog 1809 en vetenskaplig forskningsresa
till Island och utgaf däröfver en beskrifning:
Journal of a tour in Iceland (1811). Sedan han
utgifvit flera betydande botaniska arbeten
(British Jungermanniæ, 1816, Muscologia
britannica,
i förening med Taylor, 1818, 2:a
uppl. 1827, Musci exotici, 1818–20, m. fl.),
kallades han till professor i botanik vid
universitetet i Glasgow och offentliggjorde
bl. a. Exotic flora (1823–27), Icones
filicum
(i förening med Greville, 1829–31),
The British flora (1830; 8:e uppl. 1861) och
Flora boreali-americana (1833, 1840). Därjämte
fortsatte han 1827–64 "W. Curtis’ Botanical
magazine" (37 bd). 1841 kallades han till
direktor för botaniska trädgården i Kew,
hvilken under hans ledning utvecklade sig på
ett storartadt sätt, och utgaf bl. a.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:25 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0570.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free