Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hornborga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1851—56 tjänstgjorde han som sekreterare i de fyra
kommittéerna för ny kyrkolag, psalmbok, katekes
och handbok samt var vid landtdagarna 1863—64
och 1867 prästeståndets sekreterare. Vid
landtdagarna 1872 och 1877—78 utöfvade han
inom prästeståndet mycket inflytande, och vid
1882 års landtdag intog han talmansstolen i sitt
stånd. 1877 valdes han till ordförande i allmänna
besvärsutskottet, och 1879—80 var han ordförande
i den stora finska skolkommittén. 1848—52
redigerade H. "Åbo tidningar". Dessutom
utgaf han Åbo erkestifts matrikel (1854),
Den finska kyrkans barndopsritual (1860,
specimen för teol. doktorsgrad), Statistisk
och biografisk matrikel öfver församlingarna
och presterskapet i Finland (1873) m. m.
(T. C.)
Hornborga, socken i Skaraborgs län, Gudhems
härad. 1,698 har. 316 inv. (1908). Annex till
Broddetorp, Skara stift, Billings kontrakt.
Hornborgasjön, insjö i Skaraborgs län,
Gudhems och Valle härad, på västra gränsen
af Hornborga socken, 356 m. ö. h. Längden är
omkr. 11 km., bredden 2,7 km., arealen 2,970
har. Stränderna äro delvis mycket sanka och
jämte sjön hemvist för ett rikt djurlif. Genom
sjön flyter västerut Flia-ån, ett tillflöde
till Lidan. Såväl för att förebygga de ständigt
återkommande öfversvämningarna, som förorsaka
betydlig skada på de odlade fälten kring
sjön, som ock för att sänka grundvattnet,
så att en mera rationell brukning må kunna
bedrifvas på de mera lågländta trakterna,
har man föranstaltat flera sänkningsföretag,
såsom 1803, 1848—52 och 1874—77, utan att de
lämnat afsevärda resultat. Ett nytt förslag till
sänkning uppgjordes 1899—1902, enligt hvilket
2,822 har vattensjuk mark skulle torrläggas
till ett beräknadt värde af omkr. 434,000 kr.,
och detta arbete har sedan dess pågått.
Hornborgs slott, borglämning i Kville
socken, Bohuslän, grundlades enligt sägnen
af en småkonung Horne, hvars graf visas å den
närbelägna Hornön. Namnet H. förekommer redan
omkr. 1138 i Inge Haraldssons saga. Borgen skall
sedan ha förstörts och åter uppbyggts 1218, men
under tiden utgjorde stället, där borgen stått,
samlingsplats för Bohusläns (Vikens) inbyggare
vid deras öfverläggningar. På Hornborga ting
utropades Håkan Håkansson till norsk konung,
1217. Man känner icke, när borgen andra
gången ödelades. Den var belägen vid ett
sund midt emot Hombergsön å en hög klippa,
som åt landsidan, där den skyddas af en trång
dal, har flera terrasslika afsatser. Platån
omges af en mäktig jordvall, inom hvilken man
finner svaga spår af byggnader samt en cistern
i klippan, hvilken aldrig saknar vatten. Äfven å
bergets afsatser mot landsidan samt i klyftorna
finnas lämningar af murar och jordfyllnader.
B. S.*
Hornbæk, danskt fiskeläge på norra kusten af
Själland, vid Kattegatt, som där bildar Hornbæk-bukten.
H. är förenadt med Hellebæk
till en socken, men hör eljest till Tikjöbs
kommun. Sedan 1906 går järnväg från Helsingör
till H. — H. plantage är bekant för sin skönhet,
med en rad klitter främst ut mot hafvet.
E. Ebg.
Horndal, bruksegendom i Kopparbergs och
Gäfleborgs län, omfattar H:s järnbruk, i By
socken, vid H:s station å Norra stambanan,
bestående af 13 lancashirehärdar och 1 martinugn,
Näs två masugnar, stångjärnshammare och valsverk,
i By socken,
vid Näs järnvägsstation å Näs—Morshyttans
järnväg samt skogs- och landtegendomar i
By och Husby socknar af Kopparbergs län
samt Öster-Färnebo och Torsåkers socknar i
Gäfleborgs län, med en ytvidd af omkr. 13,000
har. Tillverkningen uppgick 1907 till 12,400
ton smidestackjärn, 2,860 ton martintackjärn,
10,000 ton lancashiresmältstycken, 10,800
ton martingöt och 16,000 ton stångjärn och
stål, hvarjämte bolaget drifver sågverks-
och kvarnrörelse. Taxeringsvärdet å bolagets
fastigheter var 1905 2,841,900 kr., däraf 907,900
kr. för jordbruksfastighet. Järntillverkningen
vid H. och Näs sysselsatte 1907 närmare
500 arbetare, och det köpingsliknande
samhället vid H. hade 1900 1,186 inv. H:s
bruk anlades 1650 af myntmästaren Is. Koch,
adlad Cronström, och privilegierades 1652 jämte
Valla masugn. Ur Cronströmska familjens ego
öfvergingo verken omkr. 1750 genom arf till en
stor mängd delegare, hvilkas arfvingar 1861
sålde dem till grosshandlaren J. Michaeli
och brukspatronen F. Bergendal. Dessa sålde
dem 1873 till ett bolag, Horndals järnverks
aktiebolag (stadfäst 1872, aktiekapital
2 mill. kr.), som ännu (1909) eger dem.
Th. N—m.*
Horne [hårne], Johannes van, holländsk
läkare, f. 1621 i Amsterdam, d. 1670,
erhöll 1651 tillstånd att i Leiden hålla
anatomiska demonstrationer, blef sedan
e. o. och 1653 ord. professor i anatomi och
kirurgi där. H. var en utmärkt lärare och en
framstående författare. Bland hans skrifter
märkas Microcosmos seu brevis manuductio ad
historiam corporis humani (1660, många uppl.),
Microtechne, id est brevissimus chirurgiæ
methodus (1663, flera uppl.) och Observationes
anatomico-medicæ (1674). Om H:s förhållande till
svenska studerande se E. Wrangel, "Sveriges
litterära förbindelser med Holland" (1897).
R. T—dt.
Horne [hå̄’n], Richard Henry (Hengist), engelsk
skriftställare, f. 1803, d. 1884, deltog i
spansk-mexikanska kriget på Mexicos sida,
hvarefter han egnade sig åt litteraturen
(sorgespel m. m., eposet Orion, 1843, många
uppl.). 1852—69 bodde han i Australien som
kronans kommissarie. Elizabeth Barrett Brownings
bref till H. utgåfvos 1876 i 2 bd.
Horneburg [hårne-], förr stad på Bremens
område. Vid H. tillbakaslogos svenskarna
under Lohausen af Pappenheim i april
1632. I okt. 1675 intogs H. af de allierade.
L. W:son M.
Horneland, halfö i sydvästra delen af Fyn,
backig och skoglös, mellan Faaborgfjorden
och Helnæs- l. Hornebukten, utgör Horne
socken med 2,718 inv. (1906). Kyrkan är
en af Danmarks 7 rundkyrkor. På H. ligger
hufvudgården Hvedholm (se Brahesminde).
E. Ebg.
Hornelen (fno. Smalsarhorn), en 915 m. hög,
brant klippa på östra sidan af ön Bremanger,
i Nordre Bergenhus amt, i Norge. Den
besjöngs på 1700-talet af bröderna Frimann.
O. A. Ö.
Hornellsville [hå̄’nelṡvil], stad i nordamerikanska staten
New York, vid Canisteo. 11,918 inv. (1900).
Järnvägsknut. Järnvägsverkstäder.
J. F. N.
Hornem., vid växtnamn förkortning för danske
botanisten J. W. Hornemann (se d. o.).
Horneman [hå’rne-]. 1. Klaus Frees H., dansk
teolog, f. 1751, d. 1830 som professor (sedan
1776) i teologi vid Köpenhamns universitet,
var en af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
