Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hospodar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
brott eller i öfrigt haft en särskildt svår
karaktär. Svensk lag bestraffar hot som sådant,
endast om det afsett brottslig gärning och
skett muntligen eller skriftligen samt det
funnits anledning befara, att hotet kunnat
bringas i verkställighet. Finsk strafflag har
liknande stadganden, men omfattar äfven det fall,
att man hotat blott genom åtbörder. Norsk lag
öfverensstämmer med finsk; dock förutsättes, att
det brott, hvarmed man hotar, är af någon större
betydenhet. I Danmark saknas straffbestämmelser
för hot, som icke har till ändamål att
tvinga. — Äfven då hot användes som medel
för tvång, uppställes ofta i strafflagarna den
förutsättningen, att det skall vara fråga om hot
med brottsliga eller våldsamma förfaranden; eller
åtminstone att det, hvarmed man hotar, skall
vara något juridiskt otilllåtligt. Åtminstone
för vissa fall låta dock strafflagarna äfven
sistnämnda fordran falla. Så är särskildt
förhållandet, om s. k. utpressning föreligger,
d. v. s. då den handling man tvingar annan att
företaga medför ekonomisk skada för denne,
resp. ekonomisk vinst för den tvingande. En
person, som tilltvingar sig penningar af annan
genom hot att angifva denne för ett af honom
begånget brott, bestraffas enligt ett flertal
lagar för utpressning, ehuru han är rättsligen
fullt befogad att företaga den åtgärd, hvarmed
han hotar. En sådan utvidgning af straffområdet
blott för det fall, att hotet har ett ekonomiskt
ändamål, är dock godtycklig och innefattar
ett ensidigt hänsynstagande till individernas
ekonomiska intressen. Den, som tvingar en kvinna
att prisgifva sig åt honom genom hot att eljest
angifva henne eller någon henne närstående för
brott, bör uppenbarligen bestraffas med samma
rätt som en utpressare. Dylika fall äro äfven
beaktade i nyare strafflagar. Att här uppdraga
en bestämd gräns för det straffbara området
utgör ett af de svåraste problemen inom nutida
strafflagstiftning. Det kan uppenbarligen icke
komma i fråga att straffbelägga hvarje tvingande
genom hot med något rättsligen tillåtet. Det
vore att kringskära den sociala maktutvecklingen
på ett högst äfventyrligt sätt. Särskildt måste
därvid de fall undantagas, då man tvingar någon
till fullgörande af hvad som är dennes rättsliga
plikt. Exempelvis må erinras om det fall,
att en far med hot om aga tvingar sin son att
utföra en hans befallning. Vidare de fall, då det
rättsligen tillåtna, hvarmed man hotar, utgör en
underlåtenhetshandling. En kund tilltvingar sig
t. ex. ett lägre pris för en vara genom hot att
eljest för framtiden icke göra sina inköp i en
viss affär. De sistnämnda fallen stå på gränsen
till och kunna icke tydligt skiljas från en
annan form af inverkan på annans handlingssätt,
som samhället ej kan undvara, nämligen påverkan
genom utfästande af belöning. Det kan förefalla,
som om redan genom dylika undantag förfaranden
frikallas från straff, som vid första påseende
icke synas förtjäna straffrihet. Särskildt gäller
detta en viss form af hot med rättsligen tillåtna
underlåtenhetshandlingar, den s. k. bojkotten,
hvarigenom t. ex. en sammanslutning af personer
tvingar annan att underkasta sig deras vilja
genom att förklara sig icke vilja köpa viss vara
eller icke vilja köpa i viss affär, om ej deras
önskningar efterkommas. Denna form af tvingande
är dock juridiskt sedt likartad med den, hvilken
föreligger i de fall, då fackföreningarna genom
hot om en rättsligt tillåten arbetsnedläggelse
framtvinga bestämda medgifvanden från
arbetsgifvarens sida. Båda dessa former af
social maktutöfning kunna dessutom effektivt
bekämpas endast genom motsvarande organisation å
den angripna sidan. Det nu sagda utesluter icke,
att straffet kan ur andra synpunkter i vissa fall
vara ett tjänligt medel att hindra den sociala
maktutvecklingen från att störande ingripa på
särskildt den offentliga rättens område. Så är
ett intrång i den politiska valrätten medelst
dylika former af tvång redan nu straffbart enligt
de flesta lagar; och i den mån föreningsrätten
tillerkännes karaktären af en verklig offentlig
rättighet, föreligger anledning att skydda äfven
denna mot dylikt intrång, så t. ex. bestraffa
den arbetsgifvare eller arbetare, som tvingar
någon att ingå i eller utgå ur viss förening
medelst hot om att eljest icke längre sysselsätta
honom i sin tjänst, resp. icke längre arbeta
hos honom, äfven då den åtgärd, hvarmed han
hotar, är rättsligen tillåten. Jfr Tvång.
N. S—g.
Hotagen, socken i Jämtlands län, Lits
tingslag. Omkr. 1,000 kvkm. 884 inv. (1908),
förutom till Hotagens lappförsamling räknade 152
pers., af hvilka dock en mindre del tillhör andra
församlingar. Annex till Föllinge, Härnösands
stift, Jämtlands norra kontrakt.
Hotagensjön, insjö i norra Jämtlands
fjälltrakter, 50 kvkm., 310 m. ö. h., mottager
flera tillflöden från n., hufvudsakligen
från Norge, och har aflopp genom Hårkan till
Indalsälfven. Ångbåtstrafik. På norra sidan
ligger Hotagens kyrka.
Hotchkiss [hå’tʃ-kis], Benjamin Berkeley,
amerikansk artillerikonstruktör, f. 1828 i
Connecticut, d. 1885 i Paris, där han 1875
grundlade en fabrik för lätta artilleripjäser
samt kulsprutor och gevär. Fabriken eges nu af
ett bolag benämndt Société anonyme des anciens
établissements Hotchkiss & C:ie. Mest bekant
har fabriken blifvit genom en på senare tiden
konstruerad automatisk kulspruta (se d. o.), som
antagits i Sverige, Norge, Frankrike och Japan.
G. af Wdt.
Hoteia japonica, bot. Se Astilbe.
Hôtel [åtä’l], fr. (af lat. hospitalis,
gästvänlig). Se Hotell. — Hôtel de ville
[-də vill], "stadshus", rådhus. — Hôtel Dieu
[-djö; af Dieu, Gud), "stora sjukhuset" i en
stad, särskildt staden Paris’ största sjukhus,
hvilket sedan 800-talet varit beläget på olika
tomter i närheten af kyrkan Notre Dame och senast
nybyggdes under 1860—70-talen. — Hôtel garni,
fr. (af garnir, besätta, möblera; i Frankrike
maison garnie och numera maison meublée), rum
för resande, möblerade rum (med servering af
föga annat än frukost). — Hôtellerie [åtälrī],
gästgifvargård.
Hotell (fr. hôtel, se d. o.), af en hög
statsämbetsman eller en rik och förnäm familj
bebodd byggnad i stad (t. ex. ministerhotell);
stort värdshus, hus med möblerade rum för
resande och (vanligen) servering af måltider samt
hvarjehanda anordningar för gästernas trefnad och
bekvämlighet. I jämbredd med senaste halfseklets
ofantligt stegrade samfärdsel har hotellväsendet
i synnerhet i Europa och Amerika ernått en mycket
stor utveckling i afseende på soliditet, hygien,
lyx och genomförd organisation samt blifvit en
viktig ekonomisk faktor.
Hother kallas Balders baneman i den af Saxo
Grammaticus framställda Balderssagan, och han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
