- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
1161-1162

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Houbraken ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

litteraturhistoriker, f. 1875 i Aachen,
filos. doktor 1899, har utvecklat en rik
och beaktansvärd verksamhet, som framför
allt gällt "Das junge Deutschland" och som
omfattar bl. a. arbeten öfver Gutzkow (se
d. o.) och E. Devrient (se d. o.), en
Entwurf zu einer deutschen bibliographie (1902) och
bibliografiska samlingsverk, ingående i Deutsche
bibliographische gesellschafts publikationer,
hvarjämte han utgifvit H. Laubes skrifter (med
utförlig biografi, 1906 och 1908), Eckermanns
"Gespräche mit Goethe" (1908; 2:a uppl. 1909)
m. m.
R—n B.

Houbraken [haubr-]. 1. Arnold H.,
holländsk konsthistoriker och målare, f. 1660 i
Dordrecht, d. 1719 i Amsterdam, var en måttlig
konstnär, som vunnit sin egentliga berömmelse för
sin nederländska konsthistoria (en fortsättning
af Karel van Manders arbete) De groote schouburgh
der nederlantsche konstschilders
(3 dlr,
1718—19). — 2. Jakob H., den förres son,
holländsk kopparstickare, f. 1698 i Dordrecht,
d. omkr. 1780 i Amsterdam, utbildade sig efter
Nanteuil, Edelinck och Devret. Han anses som en
af de förnämste mästarna i sitt fack genom sin
förmåga att förena det fina med det otvungna. Af
hans verk berömmes Thomas Morus’ porträtt, efter
Holbein, m. fl. Han stack därjämte porträtten
till sin faders konsthistoriska arbete.
C. R. N.*

illustration placeholder

Houchard [oʃār], Jean Nicolas, fransk general,
f. 1740 i Forbach, d. 17 nov. 1793 i Paris,
var vid franska revolutionens utbrott
kapten, utnämndes 1792 till öfverste vid
ett hästjägarregemente, gjorde s. å. under
Custine fälttåget vid mellersta Rhen och fick
därpå själf befälet först öfver Rhen-, sedan
öfver Mosel-, slutligen öfver Nordarmén. Han
slog engelsmännen vid Hondschoote 8
sept. 1793 och undsatte det af dem belägrade
Dunkerque. 13 sept. s. å. tillbakadref han
holländarna vid Menin, men blef 15 sept. själf
slagen af österrikarna under Beaulieu, vid
Courtray. Skräckmännen i Paris dömde honom till
döden och afrättade honom. Hans son utgaf 1809
"Notice historique et justificative sur la vie
militaire du général H.".

Houdanrasen [odã’-], en efter staden Houdan
i franska dep. Seine-et-Oise uppkallad
hönsras. Till rastecknen höra tofs i
hufvudet, tvådelad bokformigt öppnad kam,
fem tår, röda ögon och öronlappar. Färgen
å fjädrarna är svart och hvit, öfverallt
ganska likformigt blandad. Köttet är
utomordentligt godt och saftigt. Tuppen väger
3,2—4,5 kg. och hönan 2,7—3,5 kg. Äggmängd
per år och höna 130—150 st. à 60—85 gr.
H. F.

Houdard [odār], Georges Louis, fransk
musikskriftställare, f. 1860, har efter ihärdigt
bedrifna studier särskildt öfver neumerna
skrifvit bl. a. det omfattande arbetet Le
rythme du chant dit grégorien d’après la
notation neumatique
(1898—99), La richesse
rythmique musicale de l’antiquité
(1903) och
La cantilène romaine (1906), hvarjämte han
komponerat kyrkomusik samt sedan 1903 årligen i
Sorbonne hållit fria föreläsningskurser
öfver rytmens teori och historia.
E. F—t.

Houdas [oda’], Octave, fransk orientalist,
f. 1840 i Outarville (Loiret), innehade
lärarbefattningar i arabiska i Alger och
utnämndes 1884 till professor i vulgärarabiska
vid École spéciale des langues orientales
vivantes i Paris. Bland hans många arbeten
märkas Histoire de Djouder le pêcheur (1865,
2:a uppl. 1884), Épigraphie tunisienne (tills.
med R. Basset, 1882), Traité de droit musulman —
la Tohfat d’Ebn Acem
(tills. med F. Martel, 1882—93),
Mission scientifique en Tunisie (tills.
med R. Basset, 1884), Le Maroc de 1631 à 1812
(arabisk text och öfv., 1886), Nozhet el-Hâdi
histoire de la dynastie saadienne au Maroc
1511—1670
(text och öfv. 1888—89), Histoire de
la conquête de l’Andalousie par Ibn el-Qouthiya

(1889), En-Nesawi, Histoire du sultan Djelal
ed-din Mankobirti
(text och öfv. 1891—95),
Chrestomathie maghrébine (1891), Recueil de
lettres arabes manuscrites
(tillsammans med
G. Delphin, 1891), L’alchimie arabe au moyen
âge
(del 3 af Bertholets "La chimie au moyen
âge", 1893), Précis de grammaire arabe (1897)
och Documents arabes relatifs à l’histoire
du Soudan. Tedskiret en nisian
(text och
öfv.; tills. med E. Benoist, 1898—1900).
K.V.Z.

Houdeng [odã’], två kommuner i belgiska
prov. Hainaut, vid Canal du centre, 14 km. s. om
Soignies: H.-Aimeries [ämri’], 7,376
inv. (1900), stenkolsgrufvor, och H.-Goegnies
[gånji’], 7,975 inv. (1900), järnindustri, stenbrott.
J. F. N.

Houdetot [odətå’], Élisabeth Françoise Sophie
de la Live de Bellegarde
, grefvinna d’H.,
fransk författarinna, f. omkr. 1730, d. 1813,
gifte sig 1748 med grefve d’Houdetot. Hon tillhör
18:e årh:s mera bekanta kvinnor både genom sin
förbindelse med skalden Saint-Lambert och genom
den starka passion, som hon ingaf J. J. Rousseau
(se nionde boken af hans "Confessions"). Se
Buffenoir, "La comtesse d’H., une amie de
J. J. Rousseau" (1901). Mathilda Mallings
"Eremitageidyllen" (1896) är en skildring af
Rousseau och grefvinnan d’H.

illustration placeholder
Staty öfver Houdon, i Versailles, modellerad

af Tony-Noël.

Houdon [odå̃’], Jean Antoine, fransk skulptör,
f. 20 mars 1741 i Versailles, d. 16 juli 1828
i Paris, vann vid 19 års ålder stora priset
vid École des beaux-arts, tillbragte tio år
i Italien och blef 1769 invald i akademien
i Paris. Det förnämsta arbete han utförde
i Rom var Den helige Bruno (staty i marmor,
se fig. till art. Bruno). I Paris utförde han
efter sin återkomst af större verk statyn Diana
(1778, i brons 1790, Louvre), Cicero talande
mot Catilina
(museet i Montpellier) och framför
allt den beundransvärda sittande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:48:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbk/0609.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free