Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Houbraken ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bl. a. Th. Gautier och J. Sandeau. Han
deltog i 1848 års frihetsrörelser, inlade
1849—56 som styresman för Comédie française
betydande förtjänster om fransk dramatik och
blef sistnämnda år inspektör öfver museerna i
landsorten. Af H:s något sliskiga och frivola,
men på sin tid mycket lästa romaner märkas Les
onze maîtresses délaissées (1840), La vertu
de Rosine (1844), Les filles d’Éve (1852) samt
de nyare Histoire étrange d’une fille du monde
(1876) och L’éventail brisé (1880). Hans samlade
dikter ha, under olika titlar, flera gånger
utgifvits. Äfven för teatern skref H. några
stycken: La comédie à la fenêtre (1852)
m. fl. Af hans konstkritiska arbeten märkes
i främsta rummet L’histoire de la peinture
flamande et hollandaise (1846), som mottogs med
stort bifall. Därjämte författade han Galerie de
portraits du XVIII:e siècle (1844), L’histoire
du quarante et unième fauteuil de l’Académie
française (1855), en satir mot Franska akademien,
L’histoire de l’art française du XVIII:e
siècle (1860), Molière, sa femme et sa fille
(1880) samt memoararbetena Les confessions,
souvenirs d’un demi-siècle (6 bd, 1885—91) och
Souvenirs de jeunesse (2 bd, 1896). Jfr Lemaître,
"Arsène H., notes et souvenirs" (1897).
2. Henri H., den föregåendes son, fransk
författare, f. 24 febr. 1848 i Paris, debuterade
som helt ung med en konsthistorisk studie,
Histoire d’Apellès, études sur l’art grec (1867),
deltog som mobilofficer med utmärkelse i 1870—71
års krig och egnade sig sedan åt historiskt
författarskap. Hans Histoire d’Alcibiade
etc. (2 bd, 1873) prisbelönades af Franska
akademien. H. utöfvade ock flitig verksamhet som
konst- och litteraturkritiker. Hans artiklar
från denna tid i "Revue des deux mondes" om
Parissalongerna äro samlade i L’art français
depuis dix ans (1882), hans litteraturkritiker i
"Journal des débats" i Les hommes et les idées
(1886). De senare åren har H. mest sysslat
med forskningar i den Napoleonska tidens
historia, hvilkas resultat framlagts i de
genom grundlig lärdom och stilistiskt behag
kännetecknade arbetena 1814. Histoire de la
campagne de France et la chute du premier empire
(1888), 1815 (4 bd, 1893—1905) och Napoléon
homme de guerre (1904). H. invaldes 1894 i
Franska akademien.
1 o. 2. (V. S—g.)
Houston [ha͡u’stən], stad i nordamerikanska staten Texas,
vid Buffalo bayou, 48 km. ofvanom dess mynning
i Galvestonviken. 44,633 inv. (1900).
Staden är Texas’ förnämsta järnvägscentrum och
står äfven medelst floden i segelbar förbindelse
med Galveston. Det är den förnämsta inne i landet
liggande bomullsmarknad på jorden. Järngjuterier,
lokomotivverkstäder och andra industriella
anläggningar. H. anlades 1836 och uppkallades
efter republiken Texas’ förste president,
S. Houston, samt var en kort tid (1837) statens
hufvudstad.
(J. F. N.)
Houston [ha͡u’stən], Samuel, nordamerikansk statsman, republiken
Texas’ förste president, f. 2 mars 1793 i
Rockbridge county, Virginia, d. 26 juli 1863 i
Huntsville, Texas, kämpade 1813 under general
Jackson i fälttåget mot creekindianerna, var
en tid regeringsagent bland cherokeserna och
afslöt 1817 med dem ett för Unionen förmånligt
fördrag. 1818 lämnade han med premiärlöjtnants
titel krigstjänsten och började i Nashville
studera juridik. 1823—27 var han medlem
af Förenta staternas kongress och 1827—29
guvernör i Tennessee. Därefter vistades han
tre år bland cherokeserna under indianskt
namn och sökte, ehuru utan framgång, skydda
dem emot regeringsombudens svek. 1833 begaf
sig H. till det då ännu under Mexico lydande
Texas och invaldes s. å. i Texas’ konstituerande
församling, på hvars öfverläggningar han utöfvade
ett stort inflytande. Då Mexicos president,
Santa Anna, förkastade församlingens beslut,
tillsatte nybyggarna i Texas en provisorisk
regering och utsågo H. till befälhafvare öfver
sin armé (nov. 1835). H. deltog i Texas’ slutliga
oafhängighetsförklaring (2 mars 1836) och vann
(21 april s. å.) vid San Jacinto en lysande seger
öfver Santa Annas mer än dubbelt så manstarka
här. I sept. 1836 valdes H. till republiken
Texas’ förste president, styrde som sådan
landet i 26 månader, var 1839—41 medlem af dess
kongress och ånyo president dec. 1841—dec. 1844,
hvarvid han med fast hand hejdade den under
företrädaren, Lamar, hotande upplösningen inom
det nya samhället. H. hade länge förberedt
Texas’ införlifvande med Förenta staterna, och
sedan detta skett (dec. 1845), representerade
H. oafbrutet Texas i unionssenaten till 1859,
då han valdes till guvernör i Texas. I senaten
hade han, ehuru demokrat, strängt hållit på
unionsbandets oupplöslighet, och då Texas anslöt
sig till sydstatskonfederationen (febr. 1861),
vägrade H. att aflägga ed till denna. Han blef då
afsatt (mars s. å.) och drog sig tillbaka till
privatlifvet. — H. var en af den amerikanska
västerns mest framsynte statsmän, och i senaten
gjorde han sig särskildt bemärkt genom sin
ifriga verksamhet för rättvisare och mänskligare
behandling af indianerna. Jfr biografier öfver
H. af H. Bruce (1891) och A. M. Williams (1893).
V. S—g.
Houtman [ha’ut-], Cornelis, nederländsk köpman,
grundläggare af Nederländernas handelsvälde i
Ostindien, f. omkr. 1550 i Gouda (se d. o.),
dref affärer med indiska varor i Lissabon,
tills ett förbud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:48:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfbk/0611.html
