- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
1167-1168

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Houbraken ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af spanska regeringen gjorde slut därpå. Tills.
med Pieter Dirk Keyser förde han 1595—96
den första holländska handelsexpeditionen
s. om Afrika till Indien (Java) och afslöt
handelsfördrag. På en andra expedition blef han
1599, till en del till följd af sitt taktlösa
uppträdande, mördad på befallning af sultanen
af Atjeh. Hans broder Frederik blef
tillfångatagen, men återfick friheten 1600,
vardt 1605 guvernör på Amboina och dog 1627. Han
är författare till den första ordboken öfver
malajiska språket: Spraeck ende woordboeck in
de maleysche en madagaskarsche talen met vele
arabische ende turcksche woorden
(Amsterdam
1603).

Houtskär, svensk skärsocken i Östersjön,
hörande till Virmo härad, Masku domsaga,
Åbo och Björneborgs län, Finland. Landareal
99,2 kvkm. 2,051 inv. (1907). H. utgör
ett imperiellt pastorat af 3:e kl., Åbo
ärkestift, domprosteriet. En gammal tradition,
som ännu ej kan anses bestyrkt, förmäler,
att befolkningen ditflyttats från Dalarna
i utbyte mot socknens förra invånare, som
till straff för visad ohörsamhet mot konungen
öfverförts till de ödsligaste trakterna af nämnda
landskap.
O. I. (A. G. F.)

Houtte [ha’ute], Louis van, belgisk hortikultör,
f. 1810 i Ypres, d. 1876 i Gent, gjorde
samlingsresor till Brasilien och Afrikas
västkust och blef därefter föreståndare för
botaniska trädgården i Bruxelles. Han grundade
1839 ett trädgårdsetablissemang i Gent, som
efter hand utvidgades till ett af de största
och namnkunnigaste i Europa. Under medverkan
af samtidens mest framstående botanister
utgaf H. fr. o. m. 1845 praktverket "Flore des
serres et des jardins de l’Europe" (hvaraf 21
bd utgåfvos af H. och 2 utkommo 1877 och 1880),
innehållande mer än 2,000 färglagda afbildningar
af växter, en mängd värdefulla uppsatser öfver
hortikultur och naturvetenskap o. s. v.
C. G. D.

Houwald [hōvalt], Christoph Ernst, friherre
von, tysk dramaturg, f. 1778, d. 1845,
är bekant framför allt som författare af
skådespel, tillhörande den genre, som kallas
"schicksalstragödien", af hvilka kunna nämnas
Der leuchtturm (1821; "Fyrbåken", 1829), Das bild
(s. å.; "Bilden", 1828; båda öfv. i "Dramatisk
blomsterkrans" af E. V. Djurström; äfven
öfv. af D. Dunckel, 1828; "Spinnrosa", 1843)
och Fluch und segen (s. å.) samt Die heimkehr
(uppf. i öfv. af Tekla Knös 1852); se Minor,
"Die schicksalstragödie" (1883). — Romantische
akkorde
(1817), Buch für kinder gebildeter
stände
(3 bd, 1819—24) och Bilder für die jugend
(3 bd, 1829—32) innehålla berättelser och
sagor. En samlad upplaga utkom i 5 bd 1858—60.
R—n B.

Houx, Jean Le [lə o]. Se Le Houx.

Houzeau [oṡå̄], Jean Charles, belgisk astronom,
f. 7 okt. 1820 i Mons, d. 12 juli 1888 i
Bruxelles, var 1846—48 biträdande astronom
vid observatoriet i Bruxelles, lämnade af
politiska skäl denna plats, vistades sedermera
bl. a. i Nord-Amerika och på Jamaica och utsågs
efter Quételets död (1874) till direktör vid
observatoriet i Bruxelles. H. utöfvade en ganska
omfattande litterär verksamhet, icke endast
inom astronomien, utan äfven inom närbesläktade
vetenskaper, företrädesvis meteorologien och
den fysiska geografien. Särskildt sökte han
väcka intresse för och underlätta astronomiens
studium. Så lämnade han t. ex. i Vademecum de
l’astronome
(1882) jämte en konturteckning af
astronomien och dess historia en mängd värdefulla
bibliografiska hänvisningar. Ett arbete af
monumental betydelse för studiet af astronomien
är den af honom (i förening med A. Lancaster)
utgifna Bibliographie générale de l’astronomie
(2 dlr, 1882—89). Därjämte utgaf han Physique
du globe et météorologie
(1851), Règles de
climatologie
(1852), Études sur les facultés
mentales des animaux comparées à celles
de l’homme
(1872), L’étude de la nature ses
charmes et ses dangers
(1876), Le ciel mis à la
portée de tout le monde
(1873, 3:e uppl. 1882),
Résumé de quelques observations astronomiques et
météorologiques faites dans la zone surtempérée
et entré les tropiques
(1875) m. fl. — H. deltog
i den expedition, som utsändes till Texas för
att observera Venuspassagen 6 dec. 1882.
(B—d.)

illustration placeholder
En hova.

Hova, den förnämsta bland folkstammarna
på Madagaskar, som har sitt hemvist i den
bergiga provinsen Imerina i centrum af
ön. Hovaerna äro af malajisk ras och stå
både genom kroppsliga — fin kroppsbyggnad,
brun eller olivgul hudfärg och slätt eller
lockigt hår — och andliga egenskaper i stark
motsättning till negrerna. Såväl deras språk som
kulturella öfverensstämmelser i bruket af tabu,
bearbetning af järnmalm med blåsbälgar af bambu,
båtbyggnad, tämjande af buffeloxar, tala för
denna samhörighet. Urinvånarna ha de underkufvat
eller, som fallet är med sakalaverna, trängt
ut mot v. Genom blodiga strider (1810—28)
fingo hovaerna öfvermakten och bildade en
mäktig stat, som 1895 kom under Frankrike. Jfr
Madagaskar och Malagassiska språket.
K. F. J.

Howard [ha͡u’əd], gammal engelsk adelssläkt,
numera räknad som den engelska högadelns
förnämligaste, delvis kanske till följd af den
traditionella uppgiften, att den kan leda sina
anor tillbaka till den angelsaxiska tiden. Dess
äldste bevisligen styrkte stamfader är emellertid
sir William H., som 1297—1308 var domare i
öfverdomstolen Court of common pleas. Hans
sonsons sonson sir Robert H. förvärfvade
åt släkten anspråk på gods och titlar genom
sitt giftermål (trol. på 1420-talet) med
en dotter till Thomas de Mowbray, hertig af
Norfolk, och deras son John H. (se H. 1) blef
1470 lord H. och 1483 hertig af Norfolk. Med
honom erhöll ock ätten det hedersämbete som
riksmarskalk (earl marshal), hvilket där
sedan gått i arf och ännu innehafves af dess
hufvudman. Hufvudmannens arftagare bar titeln
earl af Surrey. Af den 2:e hertigens af Norfolk
(se H. 2) många söner förlorade och återfick
den äldste, Thomas H., hertigtiteln (se H. 3),
som än en gång förverkades (1571) af hans sonson,
Thomas H. (se H. 6); en annan, lord Edmund
H
., var far till Henrik VIII:s femte gemål,
Catherine H. (se Katarina, engelska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:42:59 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0612.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free