- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
1179-1180

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Howard ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder

novellform af spiritismen och den bekanta
religiösa sekten shakers), Doctor Breene’s
practice, A modern instance
(1882), The
rise of Silas Lapham
(1885), Indian summer
(1886), A hazard of new fortunes (1889),
Ragged lady (1899), The Kentons (1902)
m. fl. samt äfven några lustspel i en akt
(Sleeping car 1882, Parlor car, Elevator),
essayer (My literary passions, 1895, Heroines
in fiction,
1901, m. fl.) och lefnadsminnen
(Literary friends and acquaintance, 1900). H. är
en af Nord-Amerikas talangfullaste författare,
kraftig realist med fin människokännedom, men
ej pessimist och materialist, utan fylld af en
ädel och frisk världsåskådning samt begåfvad
med ett människovänligt öga och ett rent
sinne. Hans karaktärs- och samhällsskildringar
äro betydande; likväl ha hans senaste
arbeten i alltför hög grad umburit poetisk
stämning och alltför bredt, och uteslutande
skildrat hvardagsvärlden i dess tarflighet.
C. R. N.*

Hoven [hå̄fen], J., pseudonym för österrikiske
tonsättaren Joh. Vesque von Püttlingen (se
d. o.).

Hovenia dulcis Thunb., bot., ett litet träd
hörande till fam. Rhamnaceæ. De köttiga
fruktställningsgrenarna smaka likt päron och
värderas i Japan och Kina, där trädet odlas,
som en läckerhet.
G. L—m.

Hoverbeck [håfer-], Leopold von, friherre, tysk politiker, f. 1822
i Nickelsdorf, d. 1875 i Gersau i Schweiz,
blef 1858 som godsegare i Ostpreussen medlem
af preussiska deputeradekammaren, där han
tog en framstående del i den kamp, som det
s. k. framstegspartiet (bildadt 1861) förde
mot Bismarck 1862—66. 1866 uppstod söndring
inom partiet, och en del däraf bildade det
nationalliberala partiet, men H. trädde
jämte Virchow och Waldeck i spetsen för det
sammansmälta framstegspartiet. Från 1867
tillhörde han Nordtyska riksdagen och från
1871 Tyska riksdagen. Han vann allmänt anseende
för sin karaktärsfasthet samt den klarhet och
hofsamhet, hvarmed han talade för rätt och
frihet. — Jfr Parisius, "L. freiherr v. H." (2
bd,. 1897—1900).

Hoveri. Se Hofveri.

Hovgaard [-går], Andreas Peter, dansk sjöofficer
och nordpolsfarare, f. 1 nov. 1853, blef 1876
premiärlöjtnant, 1888 kapten och 1901 kommendör
samt 1906 konungens jaktkapten. 1878—80
deltog han i Nordenskiölds Vegaexpedition,
hvilken han beskref 1881. Hans försök 1882 att
med det lilla skeppet "Dijmphna" framtränga
till Frans Josefs land, hvarifrån färden
skulle till lands fortsättas mot nordpolen,
misslyckades, emedan han frös inne i Kariska
hafvet. Hans berättelse om Dijmphnaexpeditionen
(1884) innehåller bidrag till Karahafvets
kartläggning. H. är korresp. led. af
Örlogsmannasällsk. i Karlskrona (1880) och
led. af Vet. o. vitt. samh. i Göteborg (1883).
E. Ebg.

Howick [ha͡u’ik], Charles Grey, lord H. Se Grey 8.

Hoving, Karl Isak Viktor, finsk donator, f. 1846
å egendomen Ladvik i Salems församling,
Stockholms län, d. 1876 i Rom. Sedan
föräldrarna, hvilka 1851 öfverflyttat till
Finland, 1852 aflidit, upptogs den värnlöse
gossen af en privatlärarinna, Sofia Lindeberg,
i Viborg. H. fick 1862 plats på handelskontor
och blef sedermera sin egen. Största delen af sin
förmögenhet, omkr. 230,000 mark, testamenterade
han till Finska konstföreningen (se d. o.).
H. af S.*

Hoving, Helga Teodora, skådespelerska, född
Adamsen, f. 24 febr. 1862 i Kristianshavn
(Danmark), var elev vid k. teatern i Stockholm
1878—81, anställd som aktris där 1881—83, vid
Södra teatern 1883—85 och vid Dramatiska teatern
1885—98 samt blef premiäraktris 1888. Hon ingick
äktenskap 1885 med operasångaren A. Rundberg och,
sedan detta upplösts, 1894 med läkaren J. Hoving
från Finland. Fru H. var en behagfull och
sprittande liflig skådespelerska med intelligent
uppfattning samt gåfvor för både det högre dramat
och lustspelet. Bland hennes roller förtjäna
nämnas Viola-Sebastian i "Trettondagsafton",
Portia i "Köpmannen i Venedig", Toinette i "Den
inbillade sjuke", Chérubin i "Figaros bröllop",
Richelieu i "Richelieus första vapenbragd",
Julia i "Galeotto", Mandanika i "Vasantasena",
Marianna i "Mariannas nycker" och Antoinette i
"Klädeshandlaren och hans måg". Fru H. är nu
bosatt i New York.

Howitt [ha͡u’it]. 1. William H., engelsk
skriftställare, f. 1792, d. 1879 i Rom, af
kväkarfamilj, gifte sig 1821 med Mary Botham
(se H. 2), som äfven tillhörde kväkarna, och
var en tid apotekare i Nottingham. Gemensamt
med sin hustru utgaf han diktsamlingarna The
forest minstrel
(1823) och The desolation of
Eyam
(1826). Bland hans följande många arbeten
märkas The book of the seasons (1831), A popular
history of priestcraft
(1833; "Prestlistens
historia i England och andra länder", 1849),
Rural life in England (1837), Student life in
Germany
(1841), grundad på intryck från en tids
vistelse i Heidelberg, den mot adeln riktade
The aristocracy of England (1846), i hvilken
han framhöll, huru litet det egentliga folket
kom i åtnjutande af styrelsens välgärningar,
Land labour and gold, or two years in Victoria
(1855) och Tallangetta, the squatter’s home
(1857), båda framkallade af erfarenheter från
Australien 1852—54, Illustrated history of
England
(1856—61, i 6 bd) och dessutom en
hel del verk af blandadt innehåll, afsedda
att vara folkbildningen till gagn. Stor
framgång hade bl. a. en hans publikation,
"Howitt’s journal" (1847—49). — 2. Mary H.,
född Botham, den föregåendes hustru, engelsk
författarinna, f. 1799, d. 1888, skildrade i My
own history
sina af allvarliga studier upptagna
ungdomsår. Efter att i förening med mannen
ha författat ett par poetiska arbeten utgaf
hon på egen hand dikten The seven temptations
(1830) samt Ballads and other poems (1847),
romanerna Wood Leighton (1832) och The heir
of West Wayland,
några mindre berättelser, af
hvilka ett par ("Kärlek och penningar", 1847,
samt "Arbete och trefnad", s. å., med inledningar
af Fr. Bremer) utgifvits på svenska, Tales for
the people and their children, Our cousins of
Ohio
och The dial of love. Under vistelsen i
Heidelberg lärde hon sig svenska och utgaf 1842
ff. samtliga Fredrika Bremers arbeten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:42:59 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0618.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free