- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
1187-1188

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Howitz ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

omkr. 150 km. ofvanför dess mynning i sjön
Tung-ting och 70 km. ofvanför staden Tschang-scha.
Omkr. 1 mill. inv. (med förstäder, enl. Richthofen
1870). Det är provinsens förnämsta handelsplats
och centrum för hela Kinas droghandel. Genom sitt
läge på sidan om de nya handelsvägarna torde dess
betydelse som sådant minskas, men de rika
stenkols- och antracitlagren i trakten lofva den en framtid
som industristad, om den föreslagna järnvägen
från Han-kau söderut till Kanton blir fullbordad.

Hsi-ngan, stad i Kina. Se Si-ngan.

h. t., förkortning för lat. hoc tempore, i denna
tid, för närvarande.

Hua- [ωa-], sp., af arabiskt ursprung, i
namnsammansättningar = flod-. Jfr Guad.

Huahine, en af de franska Sällskapsöarna (se
d. o.) i Polynesien (34 kvkm.).

Huaiwa Potosi (Huaina Potosi), riktigare
Cacaaca, en vulkan i Anderna, ö. om Titicacasjön
i Bolivia, 6,270 m. (6,150 m.).
J. F. N.

Huakin, japansk vikt = 100 kin l. catties, =
1 pikul. Jfr Catty.

Hualalai. Se Hawaii, sp. 115.

Hualapais, indianstam, som hör till Yumafolken
och bor mellan nedre Colorado och Tularesjön.

Huallaga [ωalja′ga], biflod från h. till
Amasonfloden, som här kallas Marañon, i östra Peru,
upprinner under 11° s. br., nära Cerro de Pasco, och
flyter från s. till n. parallellt med öfre Amasonfloden
och Ucayali i en af Andernas längddalar. Vid sitt
inflöde i hufvudfloden, under 5° 6′ s. br., är H.
1,500 m. bred. Flodens längd utgör 1,000 km. 1,5
m. djupgående fartyg kunna gå till Yurimaguas
(5° 50′ s. br.), men därifrån hindra forsar under 40
km., hvarefter båtfärd är möjlig till Tingo Maria
(9° s. br.). Af H:s bifloder kunna Huayabamba,
Mayo och Paranapura trafikeras med små fartyg.
J. F. N.

Huallatiri [ωaljati′ri]. Se Gualateiri.

Huamanga [ωama′n-]. Se Ayacucho 2.

Huambuyas, en i Ecuador närmast öster om
Chimborazo bosatt indianstam.
H. A.*

Huanacon, zool. Se Lamasläktet.

Huancas [ωa′nkas]. Se Guancas.

Huancavelica [ωan-]. 1. Departement i
sydamerikanska republiken Peru, i Anderna, omkring
Ucayalis källflod Mantaro samt kustfloderna Chinca och
Chunchanga. 23,967 kvkm. 223,796 inv. (1896),
9 inv. på 1 kvkm. Rika silfver-, kvicksilfver-,
koppar- och blygrufvor. I de högre trakterna är klimatet
kallt och rått, och där idkas hufvudsakligen
boskapsskötsel (får, lamadjur och nötkreatur); i
dalarna, där sockerröret trifves, är det hett. — 2.
Hufvudstad i nämnda depart., i en djup ravin,
3,798 m. ö. h. 5,000 inv. (1889). Staden anlades
1572 med anledning af de då rika, numera
öfvergifna kvicksilfvergrufvorna i trakten.
(J. F. N.)

Huancayo [ωanka′jå], stad i sydamerikanska
republiken Peru, dep. Junin, vid Rio de Jauja. 3,340
m. ö. h. Omkr. 6,000 inv. I H. antogs republikens
författning af 1839.
J. F. N.

Huanchaca [ωantʃāka], ort i sydamerikanska
republiken Bolivia, depart. Potosí, vid södra foten af
Cerro Cosuño, under 20° 7′ s. br., 4,103 m. ö. h.,
och vid järnvägen Oruro—Antofagasta. Rika
silfvergrufvor och boraxlager.
J. F. N.

Huanchaco [ωantʃa′kå], hamn. Se Trujillo.

Huanco [ωa′n-]. 1. Departement i sydamerikanska
republiken Peru, genomflutet af öfre Amasonfloden
och Huallaga samt i ö. begränsadt af Ucayali.
36,331 kvkm. 145,309 inv. (1896), 4 inv. på 1
kvkm. Bergsbruk är hufvudnäringen (guld, silfver,
koppar, cinnober, stenkol). — 2. Hufvudstad i
nämnda depart., vid vänstra stranden af floden Huallaga,
1,812 m. ö. h. 7,500 inv. (1896). Västligare
ligger H. viejo, som anlades af Alvarado 1539 och
nu är en by.
(J. F. N.)

Huaráz [ωarāth], stad i sydamerikanska republiken
Peru, depart. Ancachs, vid Rio Santa, i en
fruktbar dal af Anderna. 3,027 m. ö. h. med mycket
besökta bad. Omkr. 17,000 inv., mest indianer och
mestiser. H. är förenadt med Chimbote vid kusten
medelst en 277 km. lång järnväg.
(J. F. N.)

Huart [ya′r], Clément, fransk orientalist, f.
1854, blef 1875 dragoman i Damaskus, anställdes
1878 vid franska beskickningen i Konstantinopel och
utnämndes efter sin återkomst till Frankrike till
professor i persiska vid École spéciale des langues
orientales vivantes. Hans viktigaste arbeten äro,
utom bidrag till ”Enzyklopädie des Islam” och
tidskrifter, Anîs el-‘ochchâq traité des termes figurés
relalifs à la description de la beauté par Cheref-eddîn
Râmî
(öfv. från persiskan med anm., 1875),
Bibliographie ottomane, öfversikt af den arabiska, persiska
och turkiska litteraturen i Konstantinopel 1877—90
(i ”Journal asiatique”, 1881—90), Epigraphie arabe
d’Asie Mineure
(i ”Revue sémitique” II—III),
Histoire de Bagdad dans les temps modernes (1901),
Littérature arabe (1902) och Le livre de la création
et de l’histoire de Motahhar ben Tâhir el-Maqdisî

(text och öfv., 3 bd, 1899—1903).
K. V. Z.

Huarte de San Juan [ωa′–-chωān] 1. Huarte
y Navarro, Juan
, spansk författare och läkare,
f. mellan 1530 och 1535 i San Juan (Navarra), d.
omkr. 1592, ryktbar genom sitt fysiko-psykologiska
arbete Examen de ingenios para las ciencias etc.,
som ger värdefulla föreskrifter för barns fysiska och
intellektuella uppfostran m. m. Det originella och
tankedigra arbetet, som anses ha lämnat myckot stoff
åt Montesquieus ”Esprit des lois”, utkom 1575
(senast 1846) och är öfversatt till bl. a. tyska (af
Lessing) samt intaget i Rivadeneiras ”Biblioteca de
autoros españoles”, bd 65.
Ad. H—n.

Huarte y Navarro [ωa′rte i]. Se Huarte de
San Juan
.

Huaröd, dialektiskt namn för Hufvaröd.

Huascan [ωa-], Nevado de, berg på Andernas
kustkedja i peruanska depart. Ancachs, ö. om Rio
Huaraz’ dal, har två toppar af resp. 6,721 och
6,668 m. höjd och är således näst Aconcagua
Syd-Amerikas högsta berg.

Huaskar [sp. utt. ωa′skar], konung i Peru. Se
Atahualpa.

Huasteker, till mayafolken hörande indianstam i
norra delen af mexikanska provinsen Vera Cruz mellan
Sierra Madre och hafvet. De bo sålunda helt
afskilda från sina stamförvanter. Deras språk talas
ännu i några byar. I forna tider hade de grundlagt
flera städer, hvaraf spår ännu finnas i särskildt
formade ruinkullar.
E. Rld.

Hubaý, Jenö (Eugen Huber), ungersk violinist,
f. 1858 i Budapest, elev af Joachim i Berlin, gjorde
från 1876 lycka som virtuos, blef förste

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:29:19 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0622.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free