Print (PDF) - On this page / på denna sida - Howitz ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omkr. 150 km. ofvanför dess mynning i
sjön Tung-ting och 70 km. ofvanför staden
Tschang-scha. Omkr. 1 mill. inv. (med förstäder,
enl. Richthofen 1870). Det är provinsens
förnämsta handelsplats och centrum för hela Kinas
droghandel. Genom sitt läge på sidan om de nya
handelsvägarna torde dess betydelse som sådant
minskas, men de rika stenkols- och antracitlagren
i trakten lofva den en framtid som industristad,
om den föreslagna järnvägen från Han-kau söderut
till Kanton blir fullbordad.
Hsi-ngan, stad i Kina. Se Si-ngan.
h. t., förkortning för lat. hoc tempore, i denna
tid, för närvarande.
Hua- [aia-], sp., af arabiskt ursprung, i
namnsammansättningar = flod-. Jfr Guad.
Huahine, en af de franska Sällskapsöarna (se
d. o.) i Polynesien (34 kvkm.).
Huaiwa Potosi (Huaina Potosi), riktigare
Cacaaca, en vulkan i Anderna, ö. om
Titicacasjön i Bolivia, 6,270 m. (6,150 m.).
J. F. N.
Huakin, japansk vikt = 100 kin l. catties,
= 1 pikul. Jfr Catty.
Hualalai. Se Hawaii, sp. 115.
Hualapais, indianstam, som hör till Yumafolken
och bor mellan nedre Colorado och Tularesjön.
Huallaga [walja’ga], biflod från h. till
Amasonfloden, som här kallas Maraņon, i östra
Peru, upprinner under 11° s. br., nära Cerro de
Pasco, och flyter från s. till n. parallellt med
öfre Amasonfloden och Ucayali i en af Andernas
längddalar. Vid sitt inflöde i hufvudfloden,
under 5° 6’ s.br., är H. 1,500 m. bred. Flodens
längd utgör 1,000 km. 1,5 m. djupgående fartyg
kunna gå till Yurimaguas (5° 50’ s. br.),
men därifrån hindra forsar under 40 km.,
hvarefter båtfärd är möjlig till Tingo Maria
(9° s. br.). Af H:s bifloder kunna Huayabamba,
Mayo och Paranapura trafikeras med små fartyg.
J. F. N.
Huallatiri [waljati’ri]. Se Gualateiri.
Huamanga Oama’n-]. Se Ayacucho 2.
Huambuyas, en i Ecuador närmast öster
om Chimborazo bosatt indianstam.
H. A.*
Huanacon, zool. Se Lamasläktet.
Huancas f wa’nkas]. Se Guancas.
Huancavelica |>an-]. 1. Departement i
sydamerikanska republiken Peru, i Anderna,
omkring Ucayalis källflod Mantaro samt
kustfloderna Chinca och Chunchanga. 23,967
kvkm. 223,796 inv. (1896), 9 inv. på 1
kvkm. Rika silfver-, kvicksilfver-, koppar- och
blygrufvor. I de högre trakterna är klimatet
kallt och rått, och där idkas hufvudsakligen
boskapsskötsel (får, lamadjur och nötkreatur);
i dalarna, där sockerröret trifves, är det
hett. – 2. Hufvudstad i nämnda depart., i en djup
ravin, 3,798 m. ö. h. 5,000 inv. (1889). Staden
anlades 1572 med anledning af de då rika, numera
öfvergifna kvicksilfvergrufvorna i trakten.
(J. F. N.)
Huancayo [wanka’jå], stad i sydamerikanska
republiken Peru, dep. Junin, vid Rio de
Jauja. 3,340 m. ö. h. Omkr. 6,000 inv. I
H. antogs republikens författning af 1839.
J. F. N.
Huanchaca [wantjäka], ort i sydamerikanska
republiken Bolivia, depart. Potosi, vid
södra foten af Cerro Cosuņo, under 20° 7’
s. br., 4,103 m. ö. h., och vid järnvägen
Oruro–Antofagasta. Rika silfvorgrufvor och
boraxlager.
J. F. N.
Huanchaco j>antja;kå], hamn. Se Trujillo.
Huanco [o>a’n-]. 1. Departement i sydamerikanska
republiken Peru, genomflutet af öfre
Amasonfloden och Huallaga samt i ö. begränsadt
af Ucayali. 36,331 kvkm. 145,309 inv. (1896),
4 inv. på 1 kvkm. Bergsbruk är hufvudnäringen
(guld, silfver, koppar, cinnober, stenkol). –
2. Hufvudstad i näranda depart., vid vänstra
stranden af floden Huallaga, 1,812 m. ö. h. 7,500
inv. (1896). Västligare ligger H. viejo,
som anlades af Alvarado 1539 och nu är en by.
(J. F. N-)
Huaráz [oaräth], stad i sydamerikanska republiken
Peru, depart. Ancachs, vid Rio Santa, i en
fruktbar dal af Anderna. 3,027 m. ö. h. med
mycket besökta bad. Omkr. 17,000 inv., mest
indianer och mestiser. H. är förenadt med
Chimbote vid kusten medelst en 277 km. lång
järnväg.
(J. F. N.)
Huart [ya’r], Clément, fransk orientalist,
f. 1854, blef 1875 dragoman i Damaskus,
anställdes 1878 vid franska beskickningen
i Konstantinopel och utnämndes efter sin
återkomst till Frankrike till professor
i persiska vid École spéciale des langues
orientales vivantes. Hans viktigaste arbeten
äro, utom bidrag till "Enzyklopädie des Islam"
och tidskrifter, Anîs el-’ochchâq traité des
termes figurés relalifs ā la description de
la beauté par Cheref-eddîn Râmî (öfv. från
persiskan med anm., 1875), Bibliographie
ottomane, öfversikt af den arabiska, persiska och
turkiska litteraturen i Konstantinopel 1877–90 (i
"Journal asiatique", 1881–90), Epigraphie arabe
d’Asie Mineure (i "Revue sémitique" II–III),
Histoire de Bagdad dans les temps modernes
(1901), Littérature arabe (1902) och Le livre de
la création et de l’histoire de Motahhar ben Tâhir
el-Maqdisî (text och öfv., 3 bd, 1899–1903).
K. V. Z.
Huarte de San Juan [wa’––-chwän] 1. Huarte
y Navarro, Juan, spansk författare och
läkare, f. mellan 1530 och 1535 i San Juan
(Navarra), d. omkr. 1592, ryktbar genom sitt
fysiko-psykologiska arbete Examen de ingenios
para las ciencias etc., som ger värdefulla
föreskrifter för barns fysiska och intellektuella
uppfostran m. m. Det originella och tankedigra
arbotet, som anses ha lämnat myckot stoff
åt Montesquieus "Esprit des lois", utkom 1575
(senast 1846) och är öfversatt till bl. a. tyska
(af Lessing) samt intaget i Rivadeneiras
"Biblioteca de autoros espaņoles", bd 65.
Ad. H-n.
Huarte y Navarro [wa’rte i]. Se Huarte de
San Juan.
Huaröd, dialektiskt namn för Hufvaröd.
Huascan [wa-], Nevado de, berg på Andernas
kustkedja i peruanska depart. Ancachs, ö. om
Rio Huaraz’ dal, har två toppar af resp. 6,721
och 6,668 m. höjd och är således näst Aconcagua
Syd-Amerikas högsta berg.
Huaskar [sp. utt. öia’skar], konung i Peru. Se
Atahualpa.
Huasteker, till mayafolken hörande indianstam i
norra delen af mexikanska provinsen Vera Cruz
mellan Sierra Madre och hafvet. De bo sålunda
helt afskilda från sina stamförvanter. Deras
språk talas ännu i några byar. I forna tider
hade de grundlagt flera städer, hvaraf spår
ännu finnas i särskildt formade ruinkullar.
E. Rld.
Hubaũ, Jenö (Eugen Huber), ungersk violinist,
f. 1858 i Budapest, elev af Joachim i Berlin,
gjorde från 1876 lycka som virtuos, blef förste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
