- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
1209-1210

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hudar ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dess östra kust och öfvervintrade i James
bay. Följande året i juni blef han åter fri och
styrde kosan mot hemmet. Brist på lifsmedel
och missnöje med H. som befälhafvare kommo
besättningen att göra myteri. H., en hans
son eller fosterson och några andra sattes
af de upproriske i en båt, som stöttes
ut bland isen och lämnades åt sitt öde. Af
besättningen uppnådde endast några få Irland,
de öfrige dels ihjälslogos af sina kamrater,
dels omkommo af hunger. Från England afgingo
1612 två fartyg under sir Thomas Buttons
befäl för att uppsöka H.; men oaktadt ifriga
forskningar såväl af honom som af Gibbons
(1613) och Baffin (1614) förblef H:s och hans
olyckskamraters öde höljdt i mörker. Jfr
Asher, "Henry H. the navigator" (1860).
L-H. (V. S-g.)

Hudson [halsan], William. Se Huds.

Hudson bay [ha’dson béV]. Se Hudsons vik.

Hudson-bay-kompaniet [ha’dson béY-],
eng. Hudson’s bay company, ett af prins
Rupert af Pfalz m. fl. i England bildadt
aktiebolag, som 2 maj 1670 af Karl II erhöll
uteslutande privilegium att drifva handel
(hufvudsakligen med pälsverk) i alla de länder,
som omgifva Hudsons vik, samt utöfva hela den
lagstiftande, dömande och verkställande makten
därstädes. De första nybyggena i landet (som
efter bolagets stiftare kallades Ruperts land)
anlades vid James bay (sydligaste delen
af Hudsons vik) samt vid floderna Churchill
och Hayes. I början hade bolaget att kämpa
med fransmännen, som konkurrerade med detsamma
samt förstörde dess blockhus och fartyg; men
det skördade dock en betydlig vinst, som ökades
ofantligt, sedan Frankrike i freden i Utrecht
(1713) definitivt afstått från alla anspråk på
Hudson-bay-länderna. Men sedan Frankrike 1763
afträdt Canada till England, fick bolaget
en svår medtäflare i det 1783 i Montreal
(Canada) bildade Nordvästkompaniet (Northwest fur
company
). H:s område hade inga noggrant bestämda
gränser, hvarför det snart kom till blodiga
konflikter mellan de båda täflande bolagen,
i synnerhet 1811–18 (jfr Douglas 19). Dessa
förenade sig i mars 1821 samt erhöllo en för 21
år gällande bekräftelse på sitt handelsmonopol i
alla af dem besatta länder. 1838 kom H. ensamt i
besittning af detta monopol, som förlängdes på
ytterligare 21 år; men efter den tidens utgång
(1859) förnyades ej privilegiet, utan pälshandeln
lämnades öppen för alla, med undantag af handel i
bolagets ursprungliga område. Det väldiga området
styrdes 1821–60 med kraft af bolagets guvernör,
sir George Simpson, hvilken verksamt uppmuntrade
geografiska forskningsfärder, men i det längsta
sökte hålla invandrande jordbrukskolonister på
afstånd. Genom ett fördrag af 1869 afträdde
H. till Dominion of Canada sina territoriella
rättigheter och öfriga privilegier mot en
summa af 300,000 pd st. och full eganderätt
till tjugondedelen af jorden i de för odling
egnade landområdena. Bolaget fortsätter
emellertid alltjämt såsom oprivilegieradt sin
handelsverksamhet och intager fortfarande en
ledande ställning på pälsvarumarknaden. Skinnen
insamlas från bolagets i olika delar af det
ofantliga området belägna forts (handelsplatser)
till dess äldsta faktori, Fort York, vid Hudsons
vik och öfverskeppas därifrån till England. Dess
ledande man är sedan flera årtionden tillbaka
Donald A. Smith, sedan 1897 lord Strathcona
(se Smith, D. A.), hvilken 1838 inträdde i bolagets
tjänst och utöfvade en betydelsefull
medlande verksamhet under de oroligheter
i Red-river-området, som 1869 utbröto med
anledning af bolagets öfverlåtelse af sina
territoriella rättigheter till kronan (jfr
Riel). Mycken vinst har bolaget skördat genom den
oerhörda värdestegring dess vid denna uppgörelse
bevarade jordområden undergått i samband med
den stora invandringen af nybyggare. Flera
af dess fort ha i samband därmed utvecklats
till lifliga handelsstäder, t. ex. Winnipeg
och Calgary. Jfr Willson, "The great company"
(1900).
V. S-g.

Hudson-bay-länderna [ha’dsan béY-], ursprungligen
allt rundt omkring Hudsons vik i Nord-Amerika
n. och v. om Canada beläget land. Detta
område, som 1670 genom ett fribref skänktes
till Hudson-bay-kompaniet och efter dettas
stiftare kallades Ruperts land, blef för
England af synnerlig vikt genom sin rika
tillgång på pälsdjur och den däraf framkallade
vinstgifvande pälshandeln. Gränserna voro
länge obestämda. Genom freden i Utrecht (1713)
afstod Frankrike från alla anspråk på detta
område, och genom fördraget i Petersburg 25
febr. 1825 bestämdes som nordvästlig gräns mot
Ryska Amerika (nu territoriet Alaska i Förenta
staterna) den 123:e meridianen fr. Ferro;
genom fördraget i Washington 20 okt. 1818
blef den 49:e breddgraden sydlig gräns
mot Förenta staterna till Klippbergen i v.,
och genom Oregonfördraget 15 juni 1846 drogs
sydgränsen än längre västerut, till Juan de
Fuca-sundet af Stilla oceanen. Området på andra
sidan Klippbergen ända till Stilla oceanen, det
s. k. Nordvästområdet, lades därigenom till H.,
så att de slutligen omfattade 7/8 af Brittiska
Nord-Amerika, nämligen allt utom de koloniserade
provinserna (Settled provinces) i sydöst (Canada,
Nova Scotia etc.) och de till omfånget obestämda
öarna i Arktiska arkipelagen. 1858 afsöndrades
Nordvästområdet under namnet Brittiska Columbia,
och 1869 förvärfvade Dominion of Canada
hela det återstående området, som kallades
Nordvästterritorierna och af hvilket bildats
provinserna Manitoba (1870), Alberta (1905)
och Saskatchewan (s. å.) samt territorierna
Yukon, Mackenzie, Keewatin och Ungawa.
(J. F. N.)

Hudsons sund, eng. Hudson strait, sund mellan
Baffins land och Labrador i Nord-Amerika. Det
förenar Hudsons vik med Davis’ sund och
Atlantiska hafvet samt har en längd af
omkr. 800 km. och en bredd af 60–120 km.
(J. F. N.)

Hudson strait [ha’ds8n stréYt]. Se Hudsons sund.

Hudsons vik, eng. Hudson bay, stort inhaf
på Nord-Amerikas norra kust, under 51°–64°
n. br. och 79°–95° v. lgd, omgifvet af de
kanadiska provinserna Quebec, Ontario och
Manitoba, sammanhänger i ö. genom Hudsons
sund med Atlantiska oceanen och står genom Fox
channel i förbindelse med polarvattnen. Arealen
beräknas till 1,222,600 kvkm. (enl. Karstens),
längden i n. och s. till 1,400 km. och bredden
(under 60° n. br.) till 1,000 km. Det är ett
grundt transgressionshaf (se Haf, sp. 984)
om 130 m. medeldjup (enl. Karstens). Det
största mätta djupet är 228 m. H., har flera
stora bukter, i s. Jamesbay, i v. Button-
och i n. v. Chesterfieldbay, samt är full
af sandbankar, klippor och öar, bland hvilka
sistnämnda Southampton, Bell,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:43 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0633.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free