- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
1259-1260

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hugo ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den äldsta tiden; framställningen är
kronologisk med en mängd inskjutna aktstycken,
som H. på grund af sin ställning kom att få
begagna och som delvis ej längre finnas i
behåll. Stilen är torr och språket ovårdadt,
men likväl är hans verk ett för sin tid mycket
förtjänstfullt arbete, som vittnar om H:s flit;
dock är det ej så kritiskt eller så noggrant,
som numera kräfves. Adelsmannens uppfattning
af förhållandena är starkt framträdande, men
vid sidan däraf en lefvande fosterlandskärlek
och rättsinthet. H. Rördam, "Historieskriveren
Arild Hvitfeldt" (1896).

3. Tönne H., f. 1625, d. 1677, tillhörande
en till Norge inflyttad gren af ätten, försvarade
1660 Fredrikshald mot svenskarna.

4. Ivar H., den föregåendes son, f. 5
dec. 1665, d. 1710, förde, efter tjänstgöring
1687—90 i holländska flottan, befälet på
linjeskeppet "Dannebrog" under träffningen
i Kjöge bukt 4 okt. 1710. Fartyget råkade
i brand; men H. fortsatte striden, tills
skeppet sprang i luften. Ett minnesmärke
öfver H. restes 1888 på Langelinje i Köpenhamn.
Jfr afh. "Örlogsskibet Dannebrog" i "Tidsskr.
for litteratur og kritik" (bd 7, 1842),
P. F. Giödesen, "Iver Huitfeldt" (1885).
1—4. E.Ebg.

illustration placeholder

Huitfeldt-Kaas [-kås], Henrik Jörgen, norsk
historiker, f. 2 febr. 1834, d. 18 maj 1905,
blef student 1852 och fick 1858 anställning
som assistent i riksarkivet, där han 1868 blef
"fuldmægtig" och 1896 riksarkivarie. Sedan
1881 var han innehafvare af Kaaselundska
fideikommisset. Utom ett stort antal
mindre afhandlingar (i nordisk genealogi,
konsthistoria, sfragistik och heraldik),
införda i tidningar och tidskrifter, utgaf han
Christiania theaterhistorie (1877) och Biskop
Eysteins jordebog (den röde bog). Fortegnelse
över det geistlige gods i Oslo biskopsdömme
omkring aar 1400
(1880), Norske regnskaber
og jordeböger fra det 16. aarhundrede
(3 bd,
1885—98), En notitsbog paa voxtavler (1886), Nils
Stubs optegnelsesböger fra Oslo lagthing 1572—80

(1895), Statholderskabets extraktprotokol
af supplicationer og resolutioner 1642—52

(1896 ff.) och Efterretninger om familien
Huitfeldt
(ofullb.; med många illustrationer
och porträtt; 1908). Hans förnämsta arbete
egnades åt "Diplomatarium norvegicum", hvars
utgifning han sedan 1861 väsentligen ledde (den
längsta tiden tills. med prof. C. R. Unger)
och som vid hans död hunnit till bd 18.
O. A. Ö.

Huitfeldtsholms skans, i Norge vid Halden
(Fredrikshald), anlades 1659, förändrades
sedan till ett batteri och gjorde norrmännen
god tjänst vid Karl XII:s anfall på
Fredrikshald 4 juli 1716. H. ingick sedermera
som ett utanverk i Fredrikstens fästning.
L. W:son M.

Huitfeldtska stipendiefonden l.,
som den officiella titeln sedan 1780-talet
lyder, Kungl. och Huitfeldtska
stipendieinrättningen,
en af de ansenligaste
understödsstiftelserna i vårt land,
har tillkommit genom testamente af änkefru
Margareta Dyre, född Hwitfeldt, till
minne af hennes son, den varmhjärtade Ivar
Dyre (d. nittonårig 1663 under studieresa
i utlandet). Testamentet (på norska) är
dagtecknadt 22 jan. 1664 och ger mycket jord
till understöd åt "Hans Kongl. Maj:ts academi
eller gymnasium i Göteborg och den studerande
ungdomen af Bohuslän". Fonden eger säterierna
Sundby, i Valla socken, och Åby, i Tossene
socken, hvartdera tre hela mantal och en
myckenhet underlydande afvelsgårdar m. m. De
hithörande fastigheterna ha sedan 1762 varit
utarrenderade, öfriga, s. k. stipendiehemman,
lägenheter, fiskelägen, trankokerier, salterier
och "strandplatser", ha varit upplåtna under
ärftlig åborätt. Bland de 14 fiskelägena,
af hvilka flera nu äro municipalsamhällen,
märkas Fiskebäckskil och Grundsund, i Skaftö
socken, Grafvarne och Smögen, i Kungshamns
socken, Norra Grundsund, i Lyse socken,
o. s. v. Åboarna ha årligen erlagt tomthyra
och fullgjort dagsverksskyldighet eller årligen
betalt lösen för sistnämnda onus samt städja
vid åboombyte. Den stora reduktionen drabbade
äfven Huitfeldtska stiftelsen, men det reducerade
återgafs af Karl XI. I nu gällande instruktion
(af 2 juni 1876) ha ändringar funnits nödiga i
fråga om beräkning af städjan, dispositionsrätten
öfver utmark m. m. En omfattande förändring i
åboarnas och "strandsittarnas" ställning till
inrättningen har länge varit efterlängtad,
och sedan 1800 års riksdag anhållit om allmän
revision af de gällande bestämmelserna, har
regeringen efter grundlig utredning vidtagit
åtgärder för skatteförsäljning af de bland
fondens fastigheter, hvilka icke af ålder
varit utarrenderade. Dithörande ändringar
i instruktionen återfinnas i k. kung. 14
febr. 1908. Försäljning af fastighet får ske
endast till den, som har ärftlig besittningsrätt
till densamma. Värdering skall verkställas af
tre sakkunniga, och därvid skola växande skog
utöfver husbehof äfvensom afverkningsdugliga berg
särskildt värderas och skyddas. Hällristningar
och andra fornminnen, äfvensom naturminnesmärken
skola skyddas. I fråga om afsöndrad lägenhet
får hemmansåbon icke rätt till skatteköp,
utan förbehålles denna lägenhetsinnehafvaren
själf. Början till denna för orten betydelsefulla
egnahemsförsäljning gjordes vid Smögen, där
1907 skatteköptes 284 tomter för sammanlagdt
37,620 kr. Fondens styrelse utöfvas af 3
"kuratorer" (landshöfdingen öfver Göteborgs
och Bohus län, biskopen i Göteborgs stift och
justitieborgmästaren i Göteborg). Förvaltningen
är anförtrodd åt sekreteraren och
ombudsmannen med biträde af skogsinspektör
och skogvaktare. Fondens inkomster stego 1907
till nära 100,000 kr., utgifterna till 44,000
kr. Bland utgifterna må nämnas 1,262 kr. till
Göteborgs latin- och realläroverk, stipendier vid
förenämnda läroverk 16,500 kr., resestipendier
7,050 kr. Vid 1907 års utgång hade fonden 479,563
kr. utlånade medel. Fondens räkenskaper granskas
i Kammarrätten. Handlingar ang. denna märkliga
stiftelse ha 1901 utgifvits af F. Holmqvist.
Kbg.

Huitres [uitr], fr., ostron (se d. o.).

Huittinen, det finska namnet på Hvittis.

Huitzilopochtli, en af de förnämsta gudarna i
det gamla Mexico. Som symbol bar han kolibrin,
Huitzitzilin, och namnet anses i ordagrann

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:48:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbk/0658.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free