- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
1263-1264

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hujus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

generaladjutant och deltog i statskuppen 18
brumaire. 1797–98 och 1800 var han kommendant
i Milano, blef 1803 divisionsgeneral och förde
1804 presidiet i den krigsrätt, som dömde
hertigen af Enghien till döden, S. å. blef
han baron och 1808 grefve. Som kommendant i
Paris 1812 upptäckte och omintetgjorde han
Mallets sammansvärjning, men blef själf af en
af de sammansvurne sårad. Efter bourbonernas
återkomst 1814 förlorade han befälet i Paris,
hvilket han dock under de "hundra dagarna"
åter beklädde. Efter den andra restaurationen
tillbragte han några år i landsflykt i Bruxelles
och Hamburg, tills han 1819 fick tillåtelse att
återvända. Emot anklagelser af Savary för sitt
förfarande vid hertigens af Enghien död utgaf
H. 1824 Explications au sujet du jugement du
duc d’Enghien.


Hulk, sjöv. Se Holk.

Hull [ha’l]. 1. Kingston upon H. [ki’nston
epen ha’l] Stad och sedan 1888 grefskap (3,63
kvkm.), förut tillhörande engelska grefsk. York,
East Riding, på norra stranden af Humber, som
där är 3 km. bred, och vid mynningen af dess
lilla biflod Hull, 32 km. från Nordsjön. 266,762
inv. (1907). Staden ligger på en slätt, så
lågt, att man genom dammar måst skydda den för
öfversvämningar. Den äldsta stadsdelen, med
trånga, krokiga gator, omslutes af dockorna,
Humber och Hull, men i n. och ö. utbreda sig
vackra förstäder med många trädgårdar. De
förnämsta bland de många kyrkorna äro Holy
trinity church, en gotisk korskyrka, grundlagd
i slutet af 1200-talet, färdig 1492, restaurerad
1860, och S:t Mary’s church i perpendikularstil,
grundlagd i början af 1300-talet och restaurerad
1863–65. Staden har vidare ett ståtligt stadshus
i italiensk stil (1866), en börs (fullb. s. å.),
en navigationsskola (stiftad 1716), ett
döfstuminstitut, ett museum med bibliotek (Royal
institution), botaniska och zoologiska trädgårdar
samt en mängd välgörenhetsanstalter, särskildt
för sjömän bl. a. Trinity hospital, stiftadt
1369, som är ett ålderdomshem för sjömän. H. är
nordöstra Englands största handelsstad och
förmedlar i synnerhet samfärdseln med norra
Europa. Dess 9 dockor ha en vattenyta af 78
har. Det egde 1906 1,066 fartyg om 269,532 ton
och 730 fiskarbåtar. Exporten hade 1907 ett
värde af 24,6 mill. pd st. britt. produkter
(mest ull, ylle- och bomullsvaror, metaller,
kol och maskiner); importens värde steg till
39,8 mill. pd st. (hufvudsakligen spannmål
och frö, ull, bomull, läder, petroleum,
salpeter, järn- och stålvaror, kött, smör,
fisk, ägg och socker). H. har äfven en stor
industri, omfattande i synnerhet maskinfabriker,
skeppsvarf, olje- och mjölkvarnar, bomullsfabriker
och kemiska fabriker; dessutom drifver det
ett stort fiske. Det är sedan 1891 säte för en
anglikansk suffraganbiskop (ärkestiftet York). –
Staden bildades af två närbelägna byar, Myton
och Wyke, fick 1293 af Edvard I sitt nuvarande
namn, Kingstown (den kallades förut Myton
Wyke), och kort därefter stadsrättigheter. 1778
började man bygga dockorna. – 2. Stad i Canada,
provinsen Quebec, midt emot Ottawa, till hvilket
det kan betraktas som en fabriksförstad, vid
Ottawafloden, öfver hvilken gå två broar. 13,993
inv. (1901). Stora, genom Grande Chaudièrefallen
drifna sågverk, tändsticks-, trämasse-
och pappersfabriker. Stor trävaruhandel.
J. F. N.

Hull [hal]. 1. William H., nordamerikansk
general, f. 1753 i Derby, Connecticut, d. 1825
i Newton, Massachusetts, utmärkte sig under
oafhängighetskriget, blef sedermera generalmajor
vid Massachusetts’ milis och var 1805–12 guvernör
i territoriet Michigan. Vid utbrottet af 1812
års krig med England blef H. befälhafvare
öfver den illa utrustade nordvästra armén och
nödgades af den kanadensiske generalen Brock
till en skymflig kapitulation, som följdes
af Detroits fall och Michigans eröfring af
engelsmännen. H. gjordes af allmänna meningen
till syndabock för krigets olyckor, ställdes inför
krigsrätt och dömdes till döden, men blef genast
benådad. – 2. Isaac H., den föregåendes brorson
och adoptivson, sjöhjälte, f. 1773 i Derby,
Connecticut, d. 1843 i Philadelphia, blef
1798 löjtnant i den då nyskapade amerikanska
flottan och utmärkte sig under 1812–14 års
krig mot engelsmännen genom modiga kryssningar
med sitt fartyg "Constitution", hvilka i
hemlandet framkallade oerhördt jubel. Som
commodore afgick han ur flottans tjänst 1841.
1 o. 2. V. S-g.

Hullgren, Karl Oskar, målare, f. 10
aug. 1869 i Målilla, Småland, studerade
vid konstakademien i Stockholm 1888–93 och
1894–96 samt i London och Paris. Kustnaturen
och framför allt hafvet i lugn och i storm är
hans område. Representerad af två mariner (båda
1901) på Nationalmuseum och två (från 1899 och
1905) på Göteborgs museum. H. är äfven etsare.
G-g N.

Hullhår, anat. Se Hud, sp. 1198.

Hullin [yla’], P. A. Se Hulin.

Hullingborst, bot., hos växter sådana styfva
hår eller borst, som närmare spetsen äro
försedda med nedåt vända, stickande och
vidhäftande hullingar. Jfr Mucuna.
O. T. S.*

Hulmanen, Semnopithecus entellus, zool. Se
Semnopithecus.

Hulocken, Hylobates hulock, zool., är en art
(eller varietet) tillhörande gibbonsläktet (se
Hylobatidæ). Den är i allmänhet svartfärgad
öfver hela kroppen; endast tvärs öfver pannan
går ett hvitt band. Lefver i Bortre Indiens
bergsskogar i flockar af stundom mera än 100
individer. Den är allätare; stor skicklighet
ådagalägger den i att fånga fåglar.
L-e.

Hulst, stad och fordom stark fästning
i nederländska prov. Zeeland, genom
en sidokanal förenad med kanalen
Terneuzen–Gent. 2,789 inv. (1900).
(J. F. N.)

Hult (fsv. holt). 1. Skogsbacke. I äldre
svenska ortnamn betyder hult (och hylta) skog,
företrädesvis löfskog (hvaremot skog betecknar
barrskog). – 2. Sjöv., trä, ingår som andra
sammansättningsleden i åtskilliga skeppsbyggeri-
och sjötermer. Se Bärghult, Frihult, Krysshult,
Lifhult, Rundhult, Råhult, Sluthult
och Ställhult.

Hult, lastageplats vid Vänern, i Visnums socken,
Värmlands län, tilltänkt som ändpunkt för
Sveriges äldsta järnväg, Köping–H.

Hult, socken i Jönköpings län, Södra Vedbo
härad. 11,844 har. 1,281 inv. (1908). H. bildar
med Edshult ett konsist. pastorat i Linköpings
stift, Södra Vedbo kontrakt.

Hult, gjuteri, mekanisk verkstad och
manufakturverk, beläget i Kvillinge socken,
Östergötlands län, vid Ågelsjöns utlopp, i en
af höga berg omgifven dalgång och tax. till
165,100 kr. (1907).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:43 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0660.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free