- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
1269-1270

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hujus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1865, nytt tryck 1876 och ny uppl. 1888), en
vid elementarundervisningen allmänt begagnad
problemsamling, Proportionslära (1871; 4:e
uppl. 1900) samt Matematiska och fysikaliska
problemer, utdelade af ecklesiastik-departementet

(1867; en ny samling utgafs postumt
1880). Äfven uppsatserna Försök att visa det
inre sambandet mellan särskilda satser i såväl
andra som femte boken af Euklides’ elementer

och Om formen för en elementär matematisk
uppsats
(Stockholms gymnasii årsber. 1860
och 1878) innehålla värdefulla pedagogiska
fingervisningar. Ytterligare en stor förtjänst
om elementarundervisningen inlade H. såsom
medutgifvare af "Tidskrift för matematik och
fysik" (I—V, 1868—75), hvars elementära afdelning
han redigerade och hvilken både på lärare
och lärjungar verkat väsentligen lifvande och
väckande. H. skref i densamma flera uppsatser,
bl. a. artikelserien Svenska aritmetikens
historia.
Detta arbete, som afbröts, innan ens
1600-talets aritmetiker hunnit slutbehandlas,
vittnar om stor samvetsgrannhet och om intresse
för ämnet, men utgör mera en samling väl
skrifna referat och recensioner än en historia i
egentlig mening. I Minsta qvadratmetoden (1860)
lämnade H. en historisk-kritisk redogörelse för
de olika sätt, på hvilka minsta kvadratmetoden
blifvit framställd, och kompletterade Bienaymés
dithörande undersökningar. Ungefär ett årtionde
senare kom H. i tillfälle att återupptaga
dessa studier, men då i en mera praktisk
riktning; han egnade sig nämligen företrädesvis
åt försäkrings- och pensioneringsväsendets
matematiska teori. Också anlitades han i en mängd
dithörande praktiska värf. Så var han aktuarie
i bolaget Skandia (sedan 1871), revisor för
bolagen Skandia och Svea, ledamot af kommittén
för ecklesiastikstatens pensionering (1873),
granskare af de svenska sjöförsäkringsbolagens
ställning (1874) samt ledamot af direktionen
för prästerskapets änke- och pupillkassa (sedan
1874). H. utarbetade äfven Lifräntetabeller,
utgifna på föranstaltande af kongl.
justitiedepartementets expedition
(1876—77),
hvilka äro officiellt gällande vid utmätning
enligt § 128 af nya utsökningslagen. Under
sina sista lefnadsår var H. sysselsatt med den
matematiska teorien för sjöförsäkringar (med
särskildt afseende på Sveriges sjöfart). Som
lärare stod H. synnerligen högt, och många
äro de lärjungar, som från honom mottagit
outplånliga intryck för lifvet, icke allenast
i afseende på den matematiska grundvalen
för sitt tänkande, utan lika mycket genom
hans ädla och varma, ideella personlighet.
(M. L.)
illustration placeholder


Hultman, Oskar Fredrik,
språkforskare, f. 21 dec. 1862 i Ekenäs, Finland,
blef 1881 student i Helsingfors och 1887 filos.
kandidat, hvarefter han i 4 år studerade nordiska
språk i Uppsala. 1894 utgaf han sitt framstående
arbete De östsvenska dialekterna (i "Finländska
bidrag", utg. af
Svenska landsmålsföreningen i Helsingfors), där
han redogör för dessas utveckling från samnordisk
tid. 1905 blef han filos. licentiat på den
språkhistoriska undersökningen Hälsingelagen och
upplandslagens ärfdabalk i Cod. Ups. B. 49
och
uppfördes 1906 på förslag till e. o. professuren
i svenska språket och litteraturen vid
Helsingfors’ universitet. Han utnämndes 1907
till docent i nordiska språk och föreslogs 1909
till personell e. o. professur. 1895 utgaf
han en medeltida handskrift, "Jöns Buddes
bok" (Sv. litt. sällsk:s skrifter XXXI).
T. C.

Hultmann, Fritz Vilhelm, dansk skådespelare,
f. 1820, d. 1894, var först målare och studerade
vid konstakademien, men debuterade 1843 på
kungliga teatern och intog strax publiken genom
sitt älskvärda väsen. H. spelade i synnerhet
glada älskarroller i lustspel och vådeviller
samt var under en lång följd af år (från 1855)
en af teaterns mest använda och mest omtyckta
konstnärer. Han utförde de senare åren viktiga
roller af mera allvarlig karaktär. 1877 afgick
han från scenen.
E. Ebg.

Hultsfred, järnvägs-, post- och telegrafstation
i Hvena socken, Kalmar län, vid de där hvarandra
mötande järnvägarna från Västervik (70 km.),
Oskarshamn (66 km.), Nässjö (83 km.) samt
Vimmerby och Linköping (Östra centralbanan,
121,4 km.). Samhället räknade vid 1900 års slut
668 pers. — Nordöst därom ligger Hultsfreds
slätt
, exercisplats för k. Kalmar regemente.
Bland byggnaderna märkas: officerspaviljongen (se fig.), en
stilfull byggnad, uppförd i början af 1800-talet,
med en synnerligen stor samlingssal och en ganska
rikhaltig porträttsamling, samt chefspaviljongen
med två flyglar i gammal herrgårdsstil, före 1797
på Mariannelund, som 1782—96 var regementets
mötesplats. En minnessten kommer att resas
vid H., då regementet om några år förlägges i
garnison i Eksjö.
illustration placeholder
Officerspaviljongen å Hultsfred.


Hultsfred—Jenny järnväg. Se
Norsholm—Västervik—Hultsfreds järnvägar.

Hultsfreds slätt. Se Hultsfred.

Hultsjö, socken i Jönköpings län, Västra
härad. 10,667 har. 1,609 inv. (1908). H. bildar
med Skepperstad och Hjärtlanda ett konsist.
pastorat i Växjö stift, Västra härads kontrakt.

Hultzsch [ho’l-], Eugen, tysk sanskritist,
f. 1857 i Dresden, var privatdocent i Wien
1882—86, fick sedan anställning i Indien och
samlade på en sex

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 5 22:09:23 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0663.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free