- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
1289-1290

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Humboldtakademien ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i sydvästra hörnet den af P. Hasselberg
modellerade gruppen Farfadern. Sedan vissa delar
af Humlegården afstyckats till kringliggande
gator, innehåller parken 110,875 kvm.
S. B-h.
illustration placeholder
Fig. 2. Humlegården nu för tiden.


Humlelucern, bot., namn på Medicago lupulina.

Humlemal, zool. Se Vaxmal.

Humlemjöl, detsamma som lupulin. Se Humle.

Humleplockningen, dikt af K. A. Melin (se
denne).

Humlerotätare, zool. Se Rotfjärilar.

Humlesmäre, bot., namn på Medicago lupulina.

Humlesuga, bot., namn på Betonica officinalis L.

Humleväppling, bot., namn på Medicago lupulina.

illustration placeholder
Jordhumla.

Humlor, Bombus, zool., ett till de
samhällsbildande bien hörande släkte bland
gaddsteklarna, genom sin stora och klumpiga,
ragghåriga kropp skildt från honungsbien samt
genom tillvaron af frömjölskorg på honornas
baktibier afvikande från det närstående släktet
snylthumlor (Psithyrus). Denna frömjölskorg
utgöres liksom hos honungsbien af en hårlös
fördjupning på baktibiernas yttersida, omgifven
af långa hår, mellan hvilka det från kroppshåren
afborstade frömjölet hopsamlas i en klump
för att hemföras till larvföda. Kroppens hud
är svart, men den täta hårigheten bildar en
pälslik beklädnad med hvita, svarta, gula
eller röda tvärband, mera sällan enfärgad. –
Humlorna äro kända som flitiga blombesökare,
som hela den ljusa delen af dygnet äro i
verksamhet. I de nordligaste delarna af vårt land
fortsätta de t. o. m. sitt arbete hela den ljusa
sommarnatten. För befruktningen af blommor med
lång och smal pip spela humlorna en stor roll
(jfr Humleblomma), och de äro oundgängliga till
den odlade rödklöfverns befruktning, enär inga
andra bin ha nog lång sugtunga att komma åt
honungen i dess långa blommor. En art, jordhumlan
(B. terrestris; se fig.), visar
egendomligheten att bita hål vid pipens bas på
vissa blommor, t. ex. Melampyrum nemorosum, och
intränger på denna kortare väg till honungen. –
Humlorna lefva i samhällen, som i jämförelse
med biens äro föga
folkrika, enär de utgöras af högst några
hundra medlemmar, men vanligen äro mycket
mindre. Liksom hos getingarna äro äfven här de
befruktade honorna de enda samhällsmedlemmar,
som öfvervintra. Dessa honor, som äro de största
individerna, uppsöka före vinterköldens inträde
något gömsle, i hvilket de tillbringa vintern
för att följande vår hvar för sig grundlägga ett
nytt samhälle. Boen anläggas på skyddade platser,
såsom i något hål i marken, mellan stenar, i en
stubbe eller blott i en grop, som förses med tak
af hopsläpad mossa. Stammodern hopsamlar en liten
klump af honungsblandadt frömjöl ("bibröd"), på
hvilken hon lägger ett antal ägg (vanligen 6–8),
hvarefter det hela täckes af ett tunt vaxlager
och sålunda bildar ett slags cell. Till denna
första cell fogas flera, och då larverna vid sin
tillväxt spränga det tunna vaxhöljet, lagas detta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 5 22:09:23 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0673.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free