- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
1363-1364

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Husråttan ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

var han ordförande i styrelsen öfver statens
seminarium för bildande af lärarinnor och i
styrelsen för Gymnastiska centralinstitutet
samt dels ordförande, dels ledamot i åtskilliga
af regeringen förordnade kommittéer m. m. –
H. var led. af Vet. akad. (1844), led. af
Vet. och vitt. samh. i Göteborg (1846;
hedersled. 1859), led. af Vet. soc. i Uppsala
(1850; hedersled. 1885) och af Fysiogr. sällsk. i
Lund (1878). 1857 upphöjdes han i adligt stånd
och bevistade som medlem af Ridderskapet och
adeln riksdagarna 1862 och 1865–66. 1866 flyttade
han till Östergötland och var 1873–75 ledamot
af riksdagens Andra kammare för Bankekinds
m. fl. härad i nämnda län. 1874–83 var han
bosatt på Kvistrum i Gärdserums socken i
norra Kalmar län, men återvände sistn. år till
Stockholm. – Genom sammanskott af de lärjungar,
som 1840–60 bevistat undervisningen vid den
medicinska kliniken i Stockholm, stiftades
1862 inom Serafimerlasarettets medicinska
afdelning en frisäng med namnet "Magnus Huss’
frisäng. Stiftad af tacksamma lärjungar". Af
det belopp, som öfversköt omkostnaderna för
denna frisäng, stiftades ett stipendium vid
Karolinska institutet, hvilket stipendium bär
namnet "Magnus Huss’ stipendium". – Utdrag ur
H:s efterlämnade manuskript utgåfvos 1891 under
titeln "Några skizzer och tidsbilder från min
lefnad". Jfr A. Alméns biografi öfver H. i
"Lefnadsteckningar öfver K. Vet. akad:s efter
år 1854 aflidna ledamöter", III (1894) samt
P. J. Wisings minnestal (i "Hygiea", 1907).
R. T–dt.

Hussborg, hvilohem i Ljungans natursköna ådal i
Medelpad, Torps socken, 119 meter öfver hafvet,
knappt 1 km. från Johannisbergs station å
statsbanan Sundsvall–Ånge. Det är uppkalladt
efter Medelpadssläkten Huss, af hvilken en
medlem, brukspatronen Karl Fredrik Huss,
en broder till generaldirektören M. Huss, i
början af 1850-talet uppförde ett slottsliknande
stenhus, som 1906 apterades till rekreationshem
och fick namnet H. (stället hette förut
Johannisberg). Det mottager kurgäster året om.
Ln.

Hussein Avni pascha, turkisk general och
statsman, f. 1819, deltog i Krimkriget som
öfverste, i kriget med Montenegro 1859–60
som divisionsgeneral och bekämpade 1867
med fullständig framgång upprorsmännen på
Kreta. Härefter krigsminister, genomförde
han en om bildning af Turkiets militära
organisation. Aflägsnad 1871, återkallades
H. 1872, var 1874–75 och sedan åter
krigsminister. H. mördades 15 juni 1876,
emedan han kraftigt medverkat till sultan
Abd-ul-Asis’ afsättning (maj s. å.).
C. O. N.

Hussein Hilmi. Se Hilmi pascha.

Husseinit-orden. Se Ordnar.

Husserl [hoss-], Edmund, tysk filosof, f. 1859,
professor i filosofi vid universitetet i
Göttingen, ansluter sig till den riktning
i den nutida filosofien, som söker grunda
kunskapsteorien och logiken på den empiriska
psykologien. Han har utgifvit en Philosophie
der arithmetik
I (1891), hvari han i begreppet
antal söker denna vetenskaps grundbegrepp.
S–e.

Hussey [hasi], William Joseph, nordamerikansk astronom,
f. 1862 i Mendon, Ohio, blef efter att någon tid ha varit anställd
vid Stanfordobservatoriet i Palo Alto, Kalifornien, 1895 astronom
vid Lickobservatoriet på Mount Hamilton
i Kalifornien och 1905 direktor för
Detroit-observatoriet i Ann-Arbor,
Michigan. H. har i synnerhet egnat sig åt
undersökningar öfver dubbelstjärnorna, han
har gjort omfattande observationsserier öfver
dessa himlakroppar, beräknat banelementen
för en del af dem och upptäckt en stor mängd
nya dubbelstjärnor. Särskildt bekanta äro
hans undersökningar öfver den märkvärdiga
dubbelstjärnan [delta] Equulei. H. har äfven utfört
arbeten öfver de stora planeternas satelliter,
öfver kometer m. m. Bland hans skrifter märkas
Micrometrical observations of the double stars
discovered at Pulkowa, made with the 36-inch
and 12-inch refractors of the Lick observatory,
together with the mean results of the previous
observations of these stars
(1901) samt hans i
Lickobservatoriets "Bulletin" offentliggjorda
kataloger öfver nyupptäckta dubbelstjärnor.
B-d.

Hussiter. Se Husiter.

Husslöjd. Se Slöjd.

Husspindlar l. Hörnspindlar, Tegenaria,
zool.
, ett till underordningen rörspindlar
(Tubitelariae) och trattspindlarnas (Agalenidae)
familj hörande spindelsläkte, af hvilket ett
par arter af öfvervägande gulgrå färg med
mörka fläckrader på bakkroppen äro vanliga
inomhus. Störst är den ända till 19 mm. långa
T. domestica. I hörnen inuti uthus och i
boningsrum, särskildt uppe vid taket, förfärdiga
husspindlarna sina bekanta hängmattslika väfvar,
hvilka bildas af från ena väggen till den andra
spända trådar, som ligga tätt och i flera lager,
hvarigenom de uppsamla damm, som genom sin tyngd
ger nätet en nedåt buktig form. Inåt hörnet afslutas
denna väf af en kort tunnel, som antingen
ändas fritt eller sluter sig intill någon
springa. Denna tunnel tjänar spindeln till boning
och tillflykt, om han är utsatt för fara.
G. A–z.

Hussvalan, zool. Se Hirundinidæ.

Hussvamp l. Träfrätare, Merulius la’crimans
L., bot., en till fam. Polyporaceæ bland
Basidiomyceterna hörande svamp. Den igenkännes
på sina läderartade, gula och bruna, nätådriga
fruktkroppar, som äro vidt utbredda öfver
det underlag, hvarpå svampen växer. Svampen
visar sig först som ett bomullsliknande
överdrag (mycelium), hvilket äfven omgifver
fruktkroppen. Myceliet afsöndrar vanligen
vatten i stora droppar eller tårar, som
uppkommer genom vedens sönderdelning, hvaraf
artnamnet la’crimans, "den gråtande". Hussvampen
(äfven kallad tårsvamp) föröder golfplankorna
och väggarnas trävirke i fuktiga byggnader,
i det myceliet intränger i trämassan och
bringar denna till förmultning; den kan till
och med tränga in i murar och sönderspränga
dessa. Svampen kan äfven intränga i och förstöra
torrt trä. Den genomtränger småningom golf och
panel samt utbreder en svår lukt i de rum, där
den växer. Den är mycket svår att utrota. Jfr
Timmersvamp. Litt.: Carl Mez, "Der
hausschwamm und die übrigen holzzerstörenden
pilze der menschlichen wohnungen" (1908).
O. T. S. (G. L–m.)

Hussyrsan, zool. Se Syrsor.

Hussäte, detsamma som husman. Se Inhyseshjon.

Hustaflan. Se Katekes.

Hustjufnad, jur., olofligt tillgrepp, begånget
af tjänstehjon eller annan enskild tjänare från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:25 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0714.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free