- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
1365-1366

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Husråttan ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

husbondfolket eller dettas gäst. Enligt Missgärningsbalken
i 1734 års lag låg hustjufnad i tveböte mot
annan tjufnad. Enligt 1864 års strafflag
skulle sådan tjufnad anses vara begången
under en försvårande omständighet; och i fall
den utgjorde stöld (tillgrepp af mer än 15
kr. värde), kunde t. o. m. straffskärpning
inträda. Efter 1890 behandlas den såsom vanlig
tjufnad. Norges strafflag innehåller lika litet
som finsk strafflag någon särskild bestämmelse
om hustjufnad. Enligt Danmarks strafflag får
däremot vid tjufnad från husbonde det allmänna
tjufnadsstraffet, som är fängelse vid vatten
och bröd, skärpas till förbättringshusarbete i
två år.
J. H-r. (N. S-g.)

Hustoje, rutenska namnet på Huszt (se d. o.).

Hus, tomt och jord i staden. Se Hus och tomt i staden.

Hustru (sidoform till husfru, jfr Fru, med
t-inskott mellan s och r, sedan f fallit
interkonsonantiskt), gift kvinna, maka. Om
hustruns juridiska ställning se Boskillnad,
Familjerätt, Giftermål, Giftorätt, Målsman,
Vigsel, Äktenskap och Äktenskapsförord.

Hustrupper, krigsv., egentligen och ursprungligen
de trupper, som ha till åliggande att utgöra
hedersvakt hos den regerandes person. De
sammanfalla vanligen med gardestrupperna (se
Garde). Som egentliga hustrupper förekomma
numera endast slottsgardeskompaniet i Preussen,
slottsgrenadjärkompaniet m. fl. särskilda
truppafdelningar i Ryssland, hofborgvakten
och ungerska kronvakten i Österrike-Ungern
samt särskilda afdelningar i England och
andra stater. I Sverige bära gardestrupperna,
lifregementets tre regementen och de båda
lifgrenadjärregementena benämningen K. M:ts
Lif- och hustrupper.
C. O. N.

Husum, lastageplats med post-, telegraf-
och tullstation i Grundsunda socken,
Västernorrlands län, samt sågverk med 6 ramar
och 1 hyfvelmaskin, tillhörig Gideå och Husums
aktiebolag, som 1905 inom Västernorrlands
och Västerbottens län egde skogs- och
jordbruksfastigheter om 36 mtl med ett
taxeringsvärde af 2,322,600 kr. Vid H. sågades
och hyflades 1908 omkr. 35,500 kbm. trävaror
och kolades 70,000 hl. träkol. Antalet
arbetare var omkr. 260. Bolaget har, efter
ångsågens brand i maj 1909, beslutat nedlägga
rörelsen. Antalet till H. ankomna och därifrån
afgångna fartyg 1906 var 90 om 72,500 tons
dräktighet, nästan alla i utrikes fart.
Wbg.

Husum, kretsstad i preussiska
prov. Schleswig-Holstein, vid den kanaliserade
Husums-ån, 4 km. från Nordsjön. 8,268
inv. (1900). Stora kreatursmarknader samt export
af nötkreatur till England. H. nämnes mycket
tidigt, men fick stadsrättigheter först 1603.
(J. F. N.)

Husurna, arkeol., ett slags lerkärl, som visar
större eller mindre likhet med ett hus. Bottnen
är flat och konturen rund, oval eller fyrkantig
(fyrkantig med afrundade hörn). Väggen är
vanligen lodrät. Taket kan vara af olika slag,
kupolformadt, med svag hvälfning och något
öfverskjutande, uppåt afsmalnande eller i form
af valmtak eller sadeltak o. s. v. En fyrkantig
öppning på sidan eller i taket lämnar tillträde
till urnan. Dörren, om denna är bevarad,
utgöres af en lerplatta, som medelst en tvärslå
fasthålles vid "dörposterna". Ett "rökhål"
förekommer ofta i taket. Husurnorna ha oftast
tjänat som grafkärl för brända människoben. Man
känner husurnor från Mindre Asien (se Chantre,
"Mission en Cappadoce"), Italien, Tyskland,
Danmark och Sverige. De tyska husurnorna
nedsattes antingen i stenkistor eller omgåfvos
och betäcktes med stora stenar. I Sverige äro
2 husurnor funna, den ena i en grafhög i Stora
Hammars socken, Skåne, den andra i ett grafröse
i Mönsterås socken, Småland. Husurnan från Stora
Hammar har en rund taköppning och är målad i
svart och gult. Dörren i väggen är markerad
genom målning i svart. Märklig är en nyligen i
Pommern funnen husurna med rektangulär grundplan,
stående på 4 stolpar (af lera) och sadeltak med
lång takås. De italienska husurnorna äro ofta
försedda med diverse ornament. Husurnorna synas
tillhöra förra hälften af årtusendet före Kristi
födelse, alltså äldre järnåldern, resp. yngre
bronsåldern. Jfr Bostad, pl. I, fig. 1–3.
T. J. A.

Huswedel, Johan Albert, läkare, f. 1618
i Rostock, d. 1674, med. doktor i Padua,
praktiserade i Hamburg, där han 1659
blef ordinarie och kort därefter förste
stadsfysikus. 1672 kallades han af Karl XI
och äkedrottningen till Stockholm och erhöll
strax arkiaters fullmakt jämte säte och
stämma i Collegium medicorum. Skrifter:
Kurtze bericht, wie bey einfallender
krankheit ein jeder sich verhalten solle

(1663) och Consilium quaternionis unice
medicum ab ipso et collega Joh. Gamero.

R. T-dt.

Husviktangen. Se Dröbaksund.

Husvisitation, jur. Se Husrannsakan.

Husvärd. Se Hyresvärd.

Huszt (ruten. Hustoje), köping i ungerska komitatet
Máramaros, vid Theiss. 8,716 inv. (1901), mest rutener och ungrare.
J. F. N.

Huså, kopparhytta, sedan flere år ej använd,
och jordegendom i Kalls socken, Jämtlands län,
tillhörigt Huså aktieb. Grufvorna såldes 1909
till ett amerikanskt bolag, som ämnar återupptaga
brytningen. Vid H. nedsmältes 1879 518,550
kg. malm (från Bjelkesfältet i Kalls socken och
Fröåfältet i Åre socken), hvaraf erhöllos 14,129
kg. garkoppar.

Hutan. Se Chotan.

Hutcheson [ha’tjisen], Francis, skotsk
filosof, f. 1694 på Irland, d. 1747, var
skolföreståndare i Dublin till 1729, då han blef
professor i filosofi i Glasgow. H. tillhörde
de s. k. skotske moralfilosoferna och står
bland dem närmast Shaftesbury, hvars läror
han gaf en mer systematisk form. Nästan
alla hans skrifter röra sig inom estetiken
och etiken, Inquiry into the original
of our ideas of beauty and virtue
(1725),
Philosophiæ moralis institutio compendiaria
(1742), System of moral philosophy (1755)
m. fl. H:s verk utgåfvos samlade i 5 band 1772.
L. H. Ä.*
illustration placeholder


Hutchinsia R. Br., bot., växtsläkte af
fam. Cruciferæ, igenkännes därpå, att fodret
är öppet och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:25 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0715.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free