Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Husråttan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kortare än blomskaftet, kronbladen lika stora
och hela samt ståndarna utan bihang. I Sverige
finnes en art, H. petræa R. Br., stenkrasse,
en liten enårig ört med pardelade blad och
små hvita blommor, som förekommer sällsynt på
torra ställen och kalkklippor i södra delen af
landet.
O. T. S. (G. L—m.)
Hutchinson [ha’tʃinsən], stad i nordamerikanska
staten Kansas, vid floden Arkansas. 9,379 inv. (1900). Saltverk.
(J. F. N.)
Hutchinson [ha’tʃinsən], John, engelsk puritan,
f. 1615, d. 1664, deltog på parlamentets sida
i inbördeskriget och försvarade därunder
Nottingham Castle mot de kunglige 1643,
valdes 1646 till medlem af parlamentet,
förfäktade där independenternas sak och var
1648 medlem af den domstol, som dömde Karl
I till döden. Vid restaurationen erhöll han
amnesti, men fängslades 1663 som misstänkt för
delaktighet i en sammansvärjning mot Karl II och
afled i fängelset 1664. Hans lefnad är skildrad
af hans hustru, Lucy H., i det berömda arbetet
"Life of colonel H. by his wife" (utg. först
1806; bästa editionen af Firth, 2 bd, 1885),
hvilket har stort kulturhistoriskt värde som en
utmärkt skildring af puritanskt familjelif. Hon
var född 1620 och dotter till befälhafvaren i
Tower sir Allen Apsley, fick en god klassisk
uppfostran, öfversatte Lucretius till engelsk
blankvers och lefde ännu 1675.
V. S—g.
Hutchinson [ha’tʃinsən], amerikansk
kolonistfamilj. 1. Anne H., f. 1590 l. 1591,
d. 1643, grundläggare af kolonien Rhode Island,
dotter till en puritansk predikant Marbury,
utvandrade 1634 jämte sin man William H.,
godsegare i Lincolnshire, till Massachusetts, där
hon bildade en religiös sekt, "antinomianerna"
och uppträdde som predikant med häftiga anfall
på flertalet bland koloniens präster. Hon
blef därför åtalad inför en synod i Boston
1637 och förvisades från kolonien. H.,
som under tiden blifvit änka, inköpte då af
narragansett-indianerna ön Aquidneck (nu Rhode
Island) och grundlade där ett nybyggarsamhälle
vid det nuv. Portsmouth, medan en af hennes
anhängare grundlade Newport. 1642 flyttade hon
öfver på holländskt område (i nuv. staten New
York), men blef där hösten följande år mördad
af indianerna.
2. Thomas H., den föregåendes sonsons
sonson, Massachusetts’ siste engelske guvernör,
f. 1711 i Boston, d. 1780 i Brompton invid
London, affärsman i Boston, blef snart mycket
inflytelserik i koloniens politik, invaldes 1737
i koloniens representanthus, var 1746—48 dess
talman och representerade 1754 Massachusetts
på Albanykongressen, där han verkade för
Franklins plan till en förening mellan Englands
alla nordamerikanska kolonier. H. blef 1758
vice-guvernör och därjämte 1760 öfverdomare
i Massachusetts. Mot lagen om stämpelskatten
uppträdde han energiskt, men tillämpade som
domare strängt dess bestämmelser och fick därför
sitt hus plundradt af Bostonpöbeln 1765. Från
1769 var H. tjänstförrättande och från 1771
ord. guvernör öfver Massachusetts, återställde
ordningen vid den s. k. Bostonmassakern 1770 och
blef mycket impopulär i kolonien, i synnerhet
sedan hans motståndare publicerat några
privatbref, hvari H. oförbehållsamt klandrade
oafhängighetsrörelsen och dess ledare. Kort efter
"teupploppet" i Bostons hamn (dec. 1773) beslöt
H. sig för att afgå, reste 1774 till England
och invaldes 1775 i underhuset. Hans
amerikanska egendom konfiskerades af
insurgenterna, som betraktade honom som en
förrädare mot kolonien. H. har också blifvit illa
åtgången i Bancrofts amerikanska historia, men
moderna amerikanska historieskrifvare uppskatta
honom rättvisare och erkänna hans mod och
karaktärsfasthet liksom den stora betydelsen
för Massachusetts’ finanser af hans kloka
myntpolitik. H. utgaf en värdefull History of the
province of Massachusetts’ Bay (2 bd) 1764—67;
d. 3, 1828) jämte en urkundsbilaga (1769;
omtr. 1865 i 2 bd med titeln "The Hutchinson
papers"), The diary and letters of his excellency
Thomas H. esq. utgåfvos i 2 bd 1883—86 af hans
sonsons son, P. O. Hutchinson.
1. o. 2. V. S—g.
Hutchinson [ha’tʃinsən], John, engelsk teolog,
f. 1674, d. 1737, är mest känd genom sin skrift
Moses’s Principia (2 bd, 1724—27), hvari
han häftigt angrep Newtons gravitationsteori
och häfdade, att Gamla testamentet innehöll
ett fullständigt och ovillkorligen giltigt
kosmogoniskt system. Hans anhängare,
hutchinsonianerna, bildade en tid ett slags
religiös sekt, hvars hufvudlära var bibelns
obetingade äfven filosofiska och naturhistoriska
auktoritet. Biogr. af Spearman (1765).
(V. S—g.)
Hutchinson, eg. Hely-Hutchinson
[hi’li-ha’tʃinsən], irländsk adelsfamilj,
härstammande från politikern John Hely-H.,
f. 1724, d. 1794, som var son till en irländsk
köpman Fr. Hely och af arfsskäl till sitt eget
namn lade namnet H. Han var 1759—94 medlem af
det irländska parlamentet och från 1774 provost
vid Trinity college i Dublin samt utöfvade starkt
inflytande på regeringens irländska politik. Hans
son, Richard Hely-H., 1:e earl af Donoughmore,
f. 1756, d. 1825, var som medlem af irländska
parlamentet ifrig förespråkare för 1800 års
union och upphöjdes efter dess genomförande
till earl. Brodern, John Hely-H., 2:e earl af
Donoughmore, f. 1757, d. 1832, var en af den
brittiska arméns dugligaste generaler under
Napoleonskrigen. Som generalmajor anförde han
1801 en division af Abercrombys landstigningshär
i Egypten, öfvertog, då denne blef dödligt
sårad, befälet i slaget vid Alexandria 10 mars
1801, intog Kairo och Alexandria och hade i
okt. s. å. tvungit samtliga franska trupper i
Egypten att kapitulera. Till belöning upphöjdes
han till baron Hutchinson. Han blef 1813 general
och ärfde 1825 broderns earltitel. Hans brorsons
sonson är kolonialguvernören sir Walter Francis
Hely-H., f. 22 aug. 1849 i Dublin. Denne blef,
efter att ha tjänstgjort i kolonialförvaltningen
på Fidji-öarna, i Nya Syd-Wales och på Barbados,
1884 vice-guvernör på Malta, förflyttades 1889
som guvernör till Windward-öarna och 1893 till
Natal, där han öfvervakade den parlamentariska
själfstyrelsens införande i kolonien. Han är
sedan 1901 guvernör öfver Kapkolonien. Släktens
nuv. hufvudman är hans brorson, Richard Walter
John Hely-H., 6:e earl af Donoughmore,
f. 1875, konservativ politiker, 1903—05
understatssekreterare för krigsärenden i Balfours
ministär.
V. S—g.
Hutchinsons tandaffektion [ha’tʃinsəns] är
ett symtom af ärftlig syfilis, yttrande sig i
en missbildning af framtänderna i öfverkäken
och bestående däri, att dessa tänder förete en
halfmånformig utskärning af de fria ränderna,
äro smalare och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
