- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
1411-1412

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hvellinge ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

2. Hvang-hos gamla mynning (före
1852), nu en lång, smal vik.

Hvellinge, socken i Malmöhus län, Skytts
härad. 1,572 har. 1,574 inv. (1908). H. bildar
med Fuglie ett regalt pastorat i Lunds stift,
Skytts kontrakt. Vid järnvägsstationen H. å
Malmö—Trelleborgs järnväg, hvarifrån utgår en
18 km. lång järnväg till Skanör och Falsterbo,
ligger Hvellinge municipalsamhälle (bildadt 2
okt. 1908), med sparbank, afdelningskontor af
aktieb. Skånska handelsbanken, läkare (extra
prov.-läkare), apotek, flera handlande och
handtverkare och några fabriker, bl. a. ett
H. spritfabriksaktieb. tillhörigt bränneri,
hvarest tillverkningsåret 1907—08 tillverkades
omkr. 427,000 l. brännvin af normalstyrka.

Hvellinge—Skanör—Falsterbo järnväg (sign.
H. S. F. J.), bredspårig (1,435 m.), tillhörig
Hvellinge—Skanör—Falsterbo järnvägsaktiebolag,
öppnad för trafik maj 1904, är 18 km. lång
och belägen inom Malmöhus län samt sträcker
sig från Hvellinge station å Malmö—Trelleborgs
järnväg till Skanör och Falsterbo. Järnvägens
bokförda byggnadskostnad uppgick vid 1907 års
slut till 737,037 kr., hvaraf för rullande
materiel 109,715 kr. Järnvägsbolaget, hvars
aktiekapital 31 dec. 1907 utgjorde 303,000 kr.,
har jämväl anlagt och drifver vid Falsterbo en
hafsbadanstalt. Styrelsen har sitt säte i Malmö.
A. d’A.

Hven, bot., namn på arter af släktena Agrostis,
Apera
och Cinna, t. ex. brunhven l.
hundhven (Agrostis canina L.; se
Agrostis), åkerhven (Apera spica venti
P. B.) och lukthven (Cinna pendula Trin.).
G. L—m.

illustration placeholder
Fig. 1. Plan af Uranienborgs område.

illustration placeholder
Fig. 2. Uranienborgs slott.

Hven, ö i Öresund, Rönnebergs härad,
Malmöhus län, 4,5 km. från Skånes fastland
och 8,5 km. från närmaste punkt på Själland,
höjer sig på alla sidor brant ur hafvet till
30—35 m. höjd. Det inre bildar en jämn platå
liknande den sydskånska slätten, med hvilken
den fordom sammanhängt och liksom denna
bestående af kritformationens horisontellt
liggande lager. Jordmånen är nästan öfverallt
af god beskaffenhet, och de mäktiga lerlagren
bearbetas af två stora tegelbruk. Ön är
i det allra närmaste skoglös, men har likväl
synnerligen rik tillgång på vildt (framför allt
hare) och brukar utgöra en af k. jaktklubbens
mötesplatser. Genom k. kung. 23 aug. 1879
fick H. in- och utklareringsrätt. På västra
sidan, vid Kyrkbacken, vid den gamla kyrkan,
ligger öns bästa, med konst förbättrade
hamn, tillika fiskeläge. På östra sidan
ligger Bäckvikens hamn. Midt på ön ligger
Uranienborgs kungsgård, 3 1/2 mtl, tax.-v.
225,000 kr. (1898) och nära därintill de
obetydliga lämningarna af Stjärneborg, där Tycho
Brahe hade sitt observatorium, samt af hans
slott Uranienborg, hvilkas sten användts
till den nuv. kungsgården. På öns nordvästra
udde lyser Hvens fyr och på den östra udden
Hakens fyr. Ön utgör en socken, efter kyrkan,
som varit helgad åt S:t Jacobus, kallad S:t
Ibb. Den har en areal af 751 har och hade vid
1908 års slut 1,147 inv. Ny kyrka uppfördes i
slutet af 1890-talet strax n. om Uranienborgs
ruin. Med undantag af tiden 1332—60,
då H. jämte Skåne var i svenske konungens
ego, tillhörde ön Danmark ända till 1658,
då den genom freden i Roskilde afträddes till
Sverige. Under den danska tiden dömdes inv. på ön
(ända till 1634) enligt Själlands, icke efter Skånes lag
och betalade sina utskylder till ståthållaren på
Kronborg. 1576 fick den ryktbare T. Brahe ön i
förläning, och där uppförde han 1576—80 slottet
Uranienborg. Det omgafs af en jordvall,
som bildade en kvadrat med 94 m. sidor, med
hörnen noggrant lagda efter väderstrecken (se fig. 1).
I östra och västra hörnen voro öfver portgångarna rum
inrättade för några stora engelska vakthundar,
i norra och södra hörnen lågo rum för tjänstefolk
och ett tryckeri. Midt på hvarje vallsida var en
bastionliknande halfcirkelformig utvidgning,
och längs vallens sidor låg fruktträdgården
och därinnanför blomsterträdgården. I midten af
fyrkanten låg omgifvet
af ett cirkelrundt staket slottet (fig. 2),
äfven det kvadratiskt, noggrant orienteradt
efter väderstrecken, inrymmande bl. a. flera
observatorier. Strax s. om Uranienborg
byggde Brahe 1584 Stjärneborg (fig. 3), ett
observatorium, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:29:19 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0738.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free