Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hvellinge ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ångkvarn (tillhörig A. W. Petris
grynfabriksaktieb.), flera snickerifabriker,
mekanisk verkstad. Från boktryckeri i Eksjö
utges veckobladet "Hvetlanda-posten".
Hvetlanda—Målilla järnväg (sign. Hv. M. J.),
smalspårig (0,891 m.), tillhörig
Hvetlanda—Målilla järnvägsaktiebolag,
men trafikerad af Hvetlanda—Säfsjö
järnvägsaktiebolag, sträcker sig från
Hvetlanda—Säfsjö järnvägs slutstation Hvetlanda
i köpingen af samma namn till Målilla station
å Nässjö—Oskarshamns järnväg. Järnvägen, som
är 51 km. lång och med 30 km. belägen inom
Jönköpings samt med 21 km. inom Kalmar län,
öppnades för trafik 21 juni 1906. Vid 1907 års
slut uppgick bokförda byggnadskostnaden till
1,196,937 kr., hvaraf för rullande materiel
35,230 kr., och aktiekapitalet till 509,100
kr. Järnvägsbolagets styrelse har sitt säte
i Hvetlanda.
A. d’A.
Hvetlanda—Säfsjö järnväg (sign. Hv. S. J.),
smalspårig (0,891 m.), tillhörig Hvetlanda—Säfsjö
järnvägsaktiebolag, sträcker sig från Hvetlanda
köping till Säfsjö station å Södra stambanan
och är med hela sin längd, 30 km., belägen
inom Jönköpings län. Järnvägen öppnades för
godstrafik nov. 1884 och för allmän trafik
aug. 1885. Bokförda byggnadskostnaden
uppgick 31 dec. 1907 till 673,821 kr.,
hvaraf för rullande materiel 163,031
kr., aktiekapitalet till 315,000 kr. och
reservfonden till 38,721 kr. Järnvägsbolaget
trafikerar äfven. Hvetlanda—Målilla järnväg,
och styrelsen har sitt säte i Hvetlanda.
A. d’A.
Hvide, Skjalm. Se Hvideätten.
Hviderup, gods i Malmöhus län, bestående
af säteriet H., 5,22 mtl, i Gårdstånga
och omkr. 0,85 mtl i Skeglinge socken,
tills. tax. till 268,100 kr. (1907),
och tillhörigt änkefriherrinnan Charlotte
Ramel. Hufvudbyggnaden, uppförd 1617—23 af Anna
Brahe i renässansstil och sedermera ombyggd,
består af två våningar och omsluter jämte två
envåningsflyglar en mot n. öppen borggård,
det hela omgifvet af breda grafvar, som få
sitt vatten från Kjäflingeån. — På 1500-talet
innehades Gårdstånga län och en del af nuv. H. af
släkten Parsberg; en medlem, Verner Parsberg,
blef på 1560-talet den egentlige grundläggaren
af säteriet genom att sammanköpa godset af
danska kronan. 1604 såldes det af Holger Jensen
Ulfstand till Löberöds egare, Sten Maltesen
Sehested. Hans änka, Anna Brahe, som byggde
slottet, efterträddes af sin systerson Henrik
Ramel på Bäckaskog och Löberöd, hvars släkt ännu
innehar H., som 1799, efter öfverste Hans Ramels
död, skildes från Löberöd.
Hvide-ätten, rättare Skjalm Hvides ätt, var
på 1100- och 1200-talen Danmarks mäktigaste
adelssläkt och i synnerhet på Själland
rik på gods samt länge nära förbunden med
konungaätten. Skjalm Hvide omnämnes redan 1062
som deltagare i slaget vid Nisaa mellan Sven
Estridsson och Harald Hårdråde. Omkr. 1090 tågade
han på egen hand mot venderna i Julin (Pommern)
för att kräfva hämnd på några sjöröfvare, som
öfverfallit och dräpt hans broder. Under Erik
Ejegod blef han höfding på Rügen och var 1102—07
fosterfader till konungens son Knud Lavard. Han
dog omkr. 1113. H:s viktigaste medlemmar voro
f. ö. Skjalm Hvides son Asser Rig och dennes
söner Absalon och Esbern Snare samt hans
sonson Sune Ebbesön, fader till Andreas och
Peder Sunesön och till Margrete, som blef
mormor till Jakob Erlandsön och stammoder till
Peder Bang och Jens Grand. Den andre sonsonen
Peder Ebbesöns dotter Cæcilie var mor till
Jon Litle. H:s anseende framgår bäst däraf,
att medlemmar af ätten oafbrutet sutto på
Roskilde biskopsstol 1158—1277 och på Lunds
ärkebiskopsstol i 85 år. I hvad mån marsk
Stig Andersen (anföraren för Erik Klippings
mördare) på mödernet härstammade från H., kan
ej påvisas; hvarken han eller hans sonson och
namne, marsk under Valdemar Atterdag, hette
Hvide, fastän namnet senare tillades dem;
det upptogs först i början af 1500-talet af en
enskild ättegren, men den utslocknade snart.
E. Ebg.
Hvidinge, socknar. Se Norrhvidinge och
Söderhvidinge.
Hvidkilde [-kille], dansk herrgård i sydöstra
delen af Fyn, 5,5 km. v. om Svendborg, i en af
Danmarks naturskönaste trakter. H. tillhörde på
1400-talet Klaus Rönnow och senare släkterna
Bille och Gjöe, köptes 1725 af J. Lehn, som
1742 uppförde den nuv. hufvudbyggnaden, och
införlifvades 1781 med friherrskapet Lehn.
E. Ebg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>