- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
1417-1418

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hvellinge ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ångkvarn (tillhörig A. W. Petris
grynfabriksaktieb.), flera snickerifabriker,
mekanisk verkstad. Från boktryckeri i Eksjö
utges veckobladet "Hvetlanda-posten".

Hvetlanda–Målilla järnväg (sign. Hv. M. J.),
smalspårig (0,891 m.), tillhörig
Hvetlanda–Målilla järnvägsaktiebolag,
men trafikerad af Hvetlanda–Säfsjö
järnvägsaktiebolag, sträcker sig från
Hvetlanda–Säfsjö järnvägs slutstation Hvetlanda
i köpingen af samma namn till Målilla station
å Nässjö–Oskarshamns järnväg. Järnvägen, som
är 51 km. lång och med 30 km. belägen inom
Jönköpings samt med 21 km. inom Kalmar län,
öppnades för trafik 21 juni 1906. Vid 1907 års
slut uppgick bokförda byggnadskostnaden till
1,196,937 kr., hvaraf för rullande materiel
35,230 kr., och aktiekapitalet till 509,100
kr. Järnvägsbolagets styrelse har sitt säte
i Hvetlanda.
A. d’A.

Hvetlanda–Säfsjö järnväg (sign. Hv. S. J.),
smalspårig (0,891 m.), tillhörig Hvetlanda–Säfsjö
järnvägsaktiebolag, sträcker sig från Hvetlanda
köping till Säfsjö station å Södra stambanan
och är med hela sin längd, 30 km., belägen
inom Jönköpings län. Järnvägen öppnades för
godstrafik nov. 1884 och för allmän trafik
aug. 1885. Bokförda byggnadskostnaden
uppgick 31 dec. 1907 till 673,821 kr.,
hvaraf för rullande materiel 163,031
kr., aktiekapitalet till 315,000 kr. och
reservfonden till 38,721 kr. Järnvägsbolaget
trafikerar äfven. Hvetlanda–Malilla järnväg,
och styrelsen har sitt säte i Hvetlanda.
A. d’A.

Hvide, Skjalm. Se Hvideätten.

Hviderup, gods i Malmöhus län, bestående
af säteriet H., 5,22 mtl, i Gårdstånga
och omkr. 0,85 mtl i Skeglinge socken,
tills. tax. till 268,100 kr. (1907),
och tillhörigt änkefriherrinnan Charlotte
Ramel. Hufvudbyggnaden, uppförd 1617–23 af Anna
Brahe i renässansstil och sedermera ombyggd,
består af två våningar och omsluter jämte två
envåningsflyglar en mot n. öppen borggård,
det hela omgifvet af breda grafvar, som få
sitt vatten från Kjäflingeån. – På 1500-talet
innehades Gårdstånga län och en del af nuv. H. af
släkten Parsberg; en medlem, Verner Parsberg,
blef på 1560-talet den egentlige grundläggaren
af säteriet genom att sammanköpa godset af
danska kronan. 1604 såldes det af Holger Jensen
Ulfstand till Löberöds egare, Sten Maltesen
Sehested. Hans änka, Anna Brahe, som byggde
slottet, efterträddes af sin systerson Henrik
Ramel på Bäckaskog och Löberöd, hvars släkt ännu
innehar H., som 1799, efter öfverste Hans Ramels
död, skildes från Löberöd.

Hvide-ätten, rättare Skjalm Hvides ätt, var
på 1100- och 1200-talen Danmarks mäktigaste
adelssläkt och i synnerhet på Själland
rik på gods samt länge nära förbunden med
konungaätten. Skjalm Hvide omnämnes redan 1062
som deltagare i slaget vid Nisaa mellan Sven
Estridsson och Harald Hårdråde. Omkr. 1090 tågade
han på egen hand mot venderna i Julin (Pommern)
för att kräfva hämnd på några sjöröfvare, som
öfverfallit och dräpt hans broder. Under Erik
Ejegod blef han höfding på Rügen och var 1102–07
fosterfader till konungens son Knud Lavard. Han
dog omkr. 1113. H:s viktigaste medlemmar voro
f. ö. Skjalm Hvides son Asser Rig och dennes
söner Absalon och Esbern Snare samt hans
sonson Sune Ebbesön, fader till Andreas och
Peder Sunesön och till Margrete, som blef
mormor till Jakob Erlandsön och stammoder till
Peder Bang och Jens Grand. Den andre sonsonen
Peder Ebbesöns dotter Cæcilie var mor till
Jon Litle. H:s anseende framgår bäst däraf,
att medlemmar af ätten oafbrutet sutto på
Roskilde biskopsstol 1158–1277 och på Lunds
ärkebiskopsstol i 85 år. I hvad mån marsk
Stig Andersen (anföraren för Erik Klippings
mördare) på mödernet härstammade från H., kan
ej påvisas; hvarken han eller hans sonson och
namne, marsk under Valdemar Atterdag, hette
Hvide, fastän namnet senare tillades dem;
det upptogs först i början af 1500-talet af en
enskild ättegren, men den utslocknade snart.
E. Ebg.

Hvidinge, socknar. Se Norrhvidinge och
Söderhvidinge.

Hvidkilde [-kille], dansk herrgård i sydöstra
delen af Fyn, 5,5 km. v. om Svendborg, i en af
Danmarks naturskönaste trakter. H. tillhörde på
1400-talet Klaus Rönnow och senare släkterna
Bille och Gjöe, köptes 1725 af J. Lehn, som
1742 uppförde den nuv. hufvudbyggnaden, och
införlifvades 1781 med friherrskapet Lehn.
E. Ebg.

illustration placeholder

Hvidt, Laurids Nikolaj, dansk affärsman och
politiker, f. 27 okt. 1777 i Köpenhamn,
d. 16 mars 1856, blef 1791 student och
1795 teol. kandidat, men måste vid faderns
död 1798 öfvertaga dennes handelsrörelse
samt dref vidsträckta affärer, till dess
kriget 1807 ödelade hans förmögenhet. Under
Köpenhamns belägring (1807) utmärkte H. sig
som adjutant vid borgarartilleriet, 1809–16
var han börskommissarie, upptog s. å. ånyo
sina affärer och öppnade 1819 den första
ångbåtskommunikationen i Danmark. 1835
blef han direktör för Nationalbanken
och var 1840–53 formand för Köpenhamns
"borgerrepresentanter" (stadsfullmäktige)
samt 1842–56 Grosserersocietetets formand. I
det politiska lifvet intog H. därjämte en
så framstående plats, att man icke utan skäl
jämfört honom med H. Nansen. 1832 utsågs han
af konungen till en af de "upplyste män", som
skulle granska utkastet till ständerförfattning,
och uttalade sig varmt för offentlighet vid
ständernas sammankomster. 1835–42 var han
medlem af östiftens ständerförsamling och
uppträdde alltid till häfdande af frihet och
nationellt lif. H. var den egentlige stiftaren
af "trykkefrihedsselskabet" (1835) och tog en
verksam del i "den slesvigske hjælpeforening"
1844 samt var en af det nationalliberala partiets
mest framstående män. I mars 1848 var han ledare
af Kasinomötena och af det stora folktåget till
konung Fredrik VII och blef därefter minister
utan portfölj (till okt. s. å.). Han tog mycken
del i grundlagens utarbetande (tills. med Lehmann
och Monrad) och hade också säte och stämma i den
grundlagstiftande riksförsamlingen, men afslog
1849 val till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:25 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0741.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free