- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
1421-1422

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hvifveldykare ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vattnet med näringsämnena in i den närbelägna
munöppningen. Bakersta kroppsdelen (svansen)
är hos flertalet smal och tydligt afsatt
från den öfriga kroppen, ofta ledad till det
yttre och rörlig; djuret kan krypa med dess
tillhjälp. Vanligtvis äro hannar och honor
mycket olika hvarandra; hannarna äro mindre,
munöppningen saknas, tarmkanalen är förkrympt,
så att de ej kunna intaga någon föda; de lefva
blott få dygn. Hvirfveldjuren alstra två olika
slags ägg, nämligen tunnskaliga obefruktade
sommarägg, som utveckla sig utan att vara
befruktade, och tjockskaliga, befruktade ägg,
hvilka utvecklas först en längre tid sedan de
blifvit lagda. Sannolikt äro hvirfveldjuren
besläktade med plattmaskarna. — Flertalet
lefver i sött vatten, få i hafvet, andra i
fuktig jord eller mossa; de sistnämnda tåla en
hög grad af intorkning. Några äro snyltdjur.
L—e.

Hvirfveldykare, zool. Se Vattenkretsare.

Hvirfvelmaskar, Turbellaria, zool., en
klass bland plattmaskarna, äro vanligtvis små,
ovala eller långsträckta platta maskar, hvilkas
kropp är beklädd med flimmerhår, som tjänstgöra
vid djurets ställflyttning; i huden förekomma
några kroppar, som motsvara kavitetsdjurens
nässelceller. Ögon och "hörselblåsor"
finnas. Munöppningen ligger på buksidan, vanligen
närmare kroppens midt; svalget är muskulöst,
utstjälpbart; tarmen är oftast rikt förgrenad,
men saknar analöppning. Nervsystemet består
af ett dubbelt ganglion med därifrån åt olika
håll utgående nervstammar. Hvirfvelmaskarna
lefva dels i sött, dels i salt vatten, dels i
fuktig jord. De lifnära sig af animaliska ämnen.
L—e.

Hvirfvelrörelse. Om hvirfvelrörelse i vattnet
se Hydrografi.

Hvirfvelstorm. Se Cyklon.

Hvirfvelström, elektrot. När en metallisk ledare skäres af
magnetiska kraftlinjer, induceras i densamma
elektriska strömmar (se Elektricitet). Är ledaren
af större utsträckning, sluta sig de inducerade
strömmarna inom metallmassan och ge upphof
till en stundom betydlig uppvärmning. Dessa i
oregelbundna banor i metallen kretsande strömmar
kallas hvirfvelströmmar l. Foucaultströmmar. I
elektriska maskiner och apparater söker man
så mycket som möjligt undvika uppkomsten
af hvirfvelströmmarna, hvilka representera
en ovälkommen effektförlust, genom att
uppdela förekommande metallmassor i mindre
delar. Sålunda utföras järnkärnorna i
maskiner och transformatorer af tunna från
hvarandra elektriskt isolerade plåtar,
som buntas tillsammans, och grofva
kopparledningar uppdelas i ett flertal
klenare trådar. Hvirfvelströmmarnas styrka är
proportionell mot den hastighet, hvarmed det
magnetiska fältet skär ledaren; den effekt de
förtära är sålunda proportionell mot kvadraten
på sagda hastighet. I en järnkärna t. ex. af
volymen V och elektriska ledningsförmågan σ,
där ett fält af en maximiinduktion B växlar med
en frekvens af n gånger i sekunden, uttryckes
hvirfvelströmseffekten genom formeln

                W = c σ B2 n2 V,

där c är en konstant, beroende på materialets
dimensioner. I vissa fall tillgodogör man
sig uppkommande hvirfvelströmmar, t. ex. vid
dämpning af galvanometernålar. Om nålen får
svänga inuti eller i omedelbar närhet af en
massiv kopparmassa, komma
de i denna inducerade hvirfvelströmmarna
att på grund af den energi de förtära verka
hämmande på rörelsen, så att nålen fortare
kommer till hvila. Vid en del mätinstrument för
växelström tillgodogör man sig äfven uppkommande
hvirfvelströmmar för igångsättning af det
rörliga organet.
A. E—m.

Hvirfvelvind. Se Cyklon.

Hviskgalleri, ett rum af sådan form, att
svaga ljud, som utgå från en viss punkt i
rummet, tydligt förnimmas i en viss annan,
aflägsen punkt utan att kunna höras i någon
mellanliggande. Om ett hvalf har ellipsoidisk
form, återkasta väggarna de ljudvågor, som utgå
från den ena brännpunkten till den andra. Den
talande personen ställer sig i en af dessa
punkter, och en hviskning, alltför svag att
höras direkt äfven på korta afstånd, kan då
tydligt uppfattas i den andra brännpunkten. Mera
bekanta sådana hviskgallerier äro ett hvalf i S:t
Paulskyrkan i London och ett rum i Kina slott å
Drottningholm. Samma effekt nås enklare medelst
två stora, mot hvarandra vända ljudspeglar af
parabolisk form.
L. A. F. (G. I.)

Hvisslare, zool. Se Hesperida.

Hvitá [kvitau], "Hvitå", namn på flera isländska
floder. (Alla de vatten, som omedelbart uppstå
af jöklarna, äro mjölkhvita; däraf namnet.) De
största äro H. i Borgarfjordssyssla (i västra
delen af ön) och H. i Árness-syssla (i södra
delen).
C. R. (R. N—g.)

Hvita bandet l. Världens kvinnors
kristna nykterhetssällskap
(eng. The
world’s womens Christian temperance
union,
förk. W. W. C. T. U.), den
största kvinnoförening och den största
nykterhetsorganisation i världen, arbetar
för sociala reformer och främst bland dessa
nykterhetsfrågan. Föreningen räknar närmare 1
mill. medlemmar och har afdelningar i 60 olika
länder och stater. Den framväxte i Nord-Amerikas
förenta stater ur en föregående rörelse, 19:e
århundradets korståg
l. Kvinnornas korståg mot
spriten
. Denna rörelse uppstod 1873 i staden
Hillsborough, Ohio, och bestod däri, att kvinnor
ur skilda samhällsklasser gingo i procession
under sång och bön från krog till krog vädjande
till krögarnas samveten och anropande dem att
sluta upp med sin handtering. Inom ett år voro
samtliga krogar stängda i 250 städer och byar
i Förenta staterna. I nov. 1874 organiserade
korstågskvinnorna under ledning af den då
45-åriga lärarinnan Frances Willard (se denna)
föreningen Hvita bandet, och som föreningens
märke antogs en hvit rosett. Tack vare miss
Willards vidsynthet fick Hvita bandet sitt
omfattande program. Föreningen arbetar för
rusdryckernas utrotande (helnykterhet för
den enskilde och en på folkopinionen stödd
förbudslag), kvinnans politiska rösträtt,
sedlighet och den reglementerade prostitutionens
upphäfvande (samma moral för man som kvinna)
samt för fred och djurskydd. Arbetet är
fördeladt på s. k. "departement" med en
"superintendent" som ansvarig ledarinna. Det är
Hvita bandets förtjänst, att den vetenskapliga
nykterhetsundervisningen är obligatorisk i alla
skolor i Nord-Amerika. Från detta land har, som
sagdt, föreningen utgrenats jorden rundt. Hvarje
land har sitt eget tidningsorgan; det förnämsta
är "The union signal" (Chicago),

I Sverige infördes Hvita bandet hösten 1900 af
fröken Emilie Rathou, som då i Stockholm bildade
Östermalmsföreningen, hvilken varit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:34:46 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0743.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free