- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
1423-1424

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hvifveldykare ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

grundläggande för hela rörelsen här i
landet. Hösten 1901 bildades Hvita bandets
centralstyrelse. F. n. (1909) finnas
i Sverige 94 lokalföreningar med 5,118
aktiva medlemmar. Alla lokalföreningarna ha
upptagit nykterhetsarbetet i en eller annan
form. Inrättandet af nykterhetsrestauranger
(särskildt må nämnas de två vid Värtan i
Stockholm) är ett praktiskt arbete, som
flera föreningar ha upptagit. Pressorgan är
tidskr. "Hvita bandet", som uppsattes 1904 af
fru E. Wretlind och fröken I. Rogberg, numera
redigeras af fru Anna Preinitz och utkommer i
omkr. 10 häften årligen. I juli 1902 hölls i
Stockholm det första nordiska Hvitabands-mötet.

Departement äro inrättade äfven
för nykterhetsverksamhet bland barn,
nykterhetsundervisning i skolorna, sedlig
fostran, verksamhet bland fabriksarbeterskor
och humaniserandet af det kvinnliga
stufveriarbetet. Några föreningar ha upprättat
läsestugor, andra barnhem och barnkrubbor,
hem för seminarister m. m. Några bedrifva ordnad
föreläsningsverksamhet samt upprätta bibliotek
med särskild hänsyn till kvinnornas behof och
önskningar.
E. R—ou.

Hvita bergen, i Katarina församling i
Stockholm. Se Borg, Elsa, sp. 1164.

Hvita berget, ett i Böhmen, v. om Prag, beläget
berg, bekant genom slaget 8 nov. 1620, i hvilket
den till konung af Böhmen utropade kurfursten
Fredrik V af Pfalz blef i grund slagen af hertig
Maximilian af Bajern och Tilly.

Hvita björnen, detsamma som isbjörnen. Se Björn
och Isbjörn.

Hvita blodkroppar, anat. Se Blod 1.

Hvita boken. Se Blå böcker.

Hvita brigaden kallades, med anledning af
färgen på dess fanor, en brigad, bildad af
pommerska trupper, som öfvergått till Gustaf
II Adolf. Den fördes först af Damitz, sedan
af Witzthum och slutligen af Burth. Brigaden
kämpade både vid Breitenfeld och Lützen.
C. O. N.

Hvitaby, socken i Kristianstads län, Albo
härad. 3,041 har. 1,707 inv. (1908). Annex till
Södra Mellby, Lunds stift, Albo och Järrestads
kontrakt. Inom socknen ligga Hvitemölla
och (en del af) Kiviks municipalsamhällen.

Hvita Drin. Se Drin.

Hvita elefanten, zool. Se Elefantdjuren.

Hvita elefantens orden, siamesisk orden. Se
Ordnar.

Hvita falkens orden l. Falkorden, storhertiglig
sachsen-weimarsk orden. Se Ordnar.

Hvita floden (Bahr-el-abjad). Se Nilen.

Hvita frun (ty. Die weisse frau, fr. La dame
blanche
), ett spöke, som enligt folktron
uppenbarar sig på flera slott i Tyskland,
t. ex. Berlin, Ansbach m. fl., samt i Neuhaus
i Böhmen, i London, Köpenhamn, Stockholm,
Drottningholm och Avenel i Skottland. Den på
sistnämnda ställe uppträdande hvita frun,
som spelar en roll i W. Scotts roman "The
monastery" ("Klostret") och gifvit Scribe ämne
till operatexten "La dame blanche" ("Hvita frun
på slottet Avenel"), anses för en god fé, en
den avenelska familjens skyddsande, då däremot
den på andra ställen uppträdande säges förebåda
vanligen sorgliga familjetilldragelser, särskildt
dödsfall bland regenthusets medlemmar. Hvita
frun angifves vanligen som slottsfamiljens
stammoder och visar sig alltid
hvitklädd, med en bindel om nedre delen
af ansiktet, fladdrande slöja och en
nyckelknippa. När hon tillkännager dödsfall,
bär hon dessutom svarta handskar. Vanligen
visar hon sig nattetid, men någon gång äfven
på middagen. Som historiska personer, hvilka gå
igen i hvita frun, nämner sagan Agnes af Meran
och en kurfurstinna af Brandenburg. Den förra,
som säges visa sig på dynastien Hohenzollerns
slott, var enligt sägnen gift med grefve Otto
af Orlamünde och efter hans död 1293 älskarinna
åt borggrefve Albrekt den sköne af Nürnberg
(d. 1361!), med hvilken hon skulle lefvat på
slottet Plassenburg vid Kulmbach. Sina två barn
med Otto skulle hon dödat och sedan egnat sitt
lif åt botöfningar. Sägnen saknar historisk
grund. Den senare skall, då hennes gemål afled
utan absolution, af skrupler rörande hans
salighet ha bedt Gud att i god tid på förhand
få förkunna sina afkomlingar deras död. Den
på Drottningholm uppträdande hvita frun har
af H. Sätherberg användts som motiv till
en operatext, "Hvita frun på Drottningholm",
uppförd dels inför hofvet, dels på Stora operan
(1847), med musik af prins Gustaf. Sannolikt
är hvita fruns ursprung att föra tillbaka
till en eller annan hednisk gudinna. Se
t. ex. A. Wuttke, "Der deutsche volksaberglaube
der gegenwart" (3:e uppl. 1900). Jfr Lucia.
A. F. (N. E. H.)

Hvita fäder (fr. les pères blancs) kallas efter
dräktens färg en af kardinal Lavigerie (se
denne) i Algeriet 1868 stiftad, 1879 bekräftad
missionskongregation af sekulära präster (jämte
lekmannabröder), Vår frus af Afrika missionärer,
till Afrikas kristnande. 1907 räknade den 1,000
medlemmar på 111 stationer. I Jerusalem leda de
ett grekisk-malkitiskt prästseminarium, och i
Europa underhålla de flera skolor. Moderhus är
Maison-Carrée vid Alger. Till missionärernas
hjälp stiftade Lavigerie äfven Vår frus af
Afrika missionssystrar
(Hvita systrar),
300 medlemmar år 1907, med stamhus i Kartago.

Hvita färger. Se Färg, sp. 266, 274, och
Färgkemi, sp. 289.

Hvita hafvet. 1. Ry. Bjeloje more, den del af
Norra ishafvet, som mellan Kanin nos, nordvästra
spetsen af halfön Kanin, och Svjatoj nos på
kusten af halfön Kola, skjuter in till 63°
45′ n. br. i ryska guv. Archangelsk. I den
yttre delen af hafvet märkes på östra kusten
Mesenbukten och i dess västra del Hvalrossön
(Morsjovets). Ett omkr. 50 km. bredt sund,
Gorlo, leder därifrån till det inre hafvet,
som förgrenar sig i tre stora bukter: Dvina- l.
Archangelskbukten, Onegabukten, skilda
genom en halfö, och längst i n. v. Kandalakska
bukten. Areal, enligt Strelbitsky, 82,100 kvkm.,
hvaraf öar upptaga 494 kvkm. Vid ingången till
Onegabukten ligga Solovetskiöarna, med ett
ryktbart kloster och en zoologisk station. Hvita
hafvet är fritt från fast is endast från slutet
af maj till början af sept. I hafvet utfalla
floderna Mesen, Dvina, Onega, Kem och många
mindre. Genom kanaler stå både Dvina och Onega
i förbindelse med det inre Rysslands floder
och således med Östersjön, Svarta hafvet och
Kaspiska hafvet. Förnämsta handelsplatsen är
Archangel. Hvita hafvet kallades af de gamle
nordmännen Gandvik och besöktes af dem
ofta, då de företogo sina härtåg till det
s. därom belägna, för sin rikedom bekanta
Bjarmaland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Sep 25 14:44:48 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0744.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free