- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
1425-1426

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hvifveldykare ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(se d. o.), men mot medeltidens slut
var vägen till Hvita hafvet så godt som
bortglömd. Den upptäcktes på nytt af engelsmannen
R. Chancellor 1553, då en expedition företogs
under Willoughby för att finna en nordöstlig väg
till Indien. Öfver Hvita hafvet gick sedan, så
länge Östersjön var stängd för Ryssland, nästan
hela detta rikes handel med västra Europa. —
2. Namn på festivitetssalen i Stockholms slott.
1. (J. F. N.)

Hvita huset (eng. The white house), det af hvit
sandsten byggda residenset i Washington för
Nord-Amerikas förenta staters president. Se
Washington, stad.

Hvita hästen, namn på ett fängelserum i
bottenvåningen af Stockholms äldsta rådhus
(beläget vid Stortorget, där Börsen sedan
uppbyggts). I rådhusets bottenvåning funnos
dessutom flera andra fängelserum, såsom den
redan på 1400-talet omtalade "Syskeburen",
"Gamla rådstugan", "Skattkammaren", "Hvita
märren" och "Nya kölden"; i källaren låg
det beryktade pinorummet "Tjufkällaren", där
bl. a. skotten Blackwell torterades. Äfven Hvita
hästen tyckes ha användts till framtvingande af
bekännelser i politiska rättegångar och torde
ha tillhört de tortyrfängelser, hvilka enligt
Gustaf III:s förklaring i rådet 27 aug. 1772
(strax efter revolutionen) skulle förstöras. Jfr
F. U. Wrangel, "Anteckningar om Stockholms äldsta
rådhus" (i "Samfundet S:t Eriks årsbok", 1903).
V. S—g.

Hvita hästens dal. Se Berks.

Hvita kornmasken, zool. Se Kornmalen.

Hvita Krogs befästning, å Vämmö i Blekinge,
byggdes 1709 till försvar för Karlskrona
mot landsidan. Befästningen underhölls
sedan nödtorftigt, men var förfallen 1880,
då den ombyggdes. Se vidare Oskarsvärn.
L. W:son M.

Hvita linjen. Se Hof, veter.

Hvita makten, allmogens namn på hvit fluss
(se Kvinnosjukdomar).

Hvita myror, zool. Se Termiter.

Hvita mössan, symboliskt för studentexamen,
emedan studenterna vid de svenska universiteten
begagna mössor af hvit sammet.

Hvita nätter har man i Stockholm kallat ett
fenomen, som visade sig natten till 1 juli
1908 och följande nätter med gradvis aftagande
styrka. I Stockholm var hela natten 30 juni
till 1 juli så ljus, att den finaste tryckstil
kunde läsas obehindradt inomhus äfven vid
midnattstiden. Orsaken visade sig vara solreflex
från fina, höga, något strimmiga eller flockiga
cirrus-liknande skyar, troligen fint stoft på
flera mils höjd. I följd häraf lyste norra delen
af himlahvalfvet från horisonten nästan upp
till zenit med ett mildt hvitgult fullkomligt
stadigt sken. Samma fenomen iakttogs i hela
Skandinavien, Nord-Tyskland, Holland och på
Brittiska öarna. I Tyskland och England visade
detta fenomen praktfulla färgskiftningar i rödt
och grönt, hvilket förklaras ur det diffusa
ljusets gång genom lägre atmosfäriska lager än i
Sverige (se art. Himmel). I Berlin fann man de
lysande skyarna vara snarlika dem, som 1885—91
där iakttogos och fotograferades af O. Jesse
m. fl. och hvilkas höjd af denne beräknades
vara ända till 80 km. Dessa berodde efter
all sannolikhet på det fina vulkanstoft, som
utslungades från vulkanen Krakatoa i Sundasundet
vid Java 26—27 aug. 1883. De utomordentligt
praktfulla skymningsfenomen, som efterföljde
detta utbrott, liknade obestridligen i hög grad
dem, som iakttogos i början af juli 1908, ehuru
de sistnämnda hvarken voro så intensiva eller så
utbredda. Men hittills har man ingen kännedom om
något vulkaniskt utbrott, som kan ha föranledt
de sistnämnda. Omöjligt är ju icke, att det
fina stoft, som i sistnämnda fall förorsakade
fenomenet, kan ha inkommit i jordatmosfären
från världsrymden.
N. E—m.

Hvita och blå, partibenämningar under franska
revolutionen. Se Blancs et bleus.

Hvita rasen, detsamma som kaukasiska rasen.

Hvita regnbågen, meteor., kallas en hvitaktig
båge, som någon gång observeras gentemot solen
på låga, tjocka moln, merendels strax efter
soluppgången. Den har en radie af 33°—42°. Då
radien är 42°, finnes merendels därjämte en
mycket ljussvag vanlig regnbåge. Den hvita
regnbågen uppkommer däraf, att luften
är fylld af mycket små vattendroppar.
L. A. F.*

Hvita rosen, det engelska huset Yorks vapen och
sedermera namn på dess parti under inbördeskriget
i England 1455—85 (se England, sp. 615—616).

Hvita Ryssland, gemensamt namn på de ryska
provinser som i 13:e och 14:e årh. eröfrades
af storfurstarna i Litauen (krivitjernas,
polotjanernas, dregovitjernas, drevljanernas
och dulebernas forna områden). Det omfattar
de nuv. guv. Vitebsk, Mohilev och Minsk
samt delar af Grodno, Vilna, Smolensk och
Tjernigov. Sannolikt är Hvita Ryssland den ryska
stammens ursprungliga hemland, hvarifrån den
sedan utbredt sig åt n. ö., ö. och s. ö.
(J. F. N.)

Hvitaskald. Se Olaf Tordsson.

Hvita skräckväldet. Se Frankrike,
sp. 1158.

Hvita slafhandeln, den affärsverksamhet,
hvarigenom unga kvinnor under förespegling om
goda, väl aflönade platser som sällskapsdamer,
lärarinnor, affärsbiträden, gymnaster o. d.,
lockas till utlandet, där de säljas till
otuktshus. De tillämnade offren lockas på
olika sätt: dels genom agenter, bofasta eller
kringresande, som engagerats af öfver stora
rikedomar förfogande internationella bolag,
dels genom vissa kommissionskontor eller mindre
handelsetablissemang, dels genom annonser. Den
unga flicka, som lyssnar till anbuden, skickas — oftast
i sällskap med andra tillämnade offer — till
utlandet och föres direkt till ett osedligt
ställe, och först där får hon klart för sig,
hvad man fordrar af henne. Om hon vägrar att
underkasta sig, får hon veta, att hon är skyldig
en viss penningsumma, d. v. s. den summa, som
af agenten eller kommissionären, som fungerat
som mellanhand, utbetalats för hennes resa,
äfvensom de penningar, som han vid levererandet
af hennes person bekommit. Priset rättar sig
oftast efter "varans" utseende — det har händt,
att flickor försålts för 2,000 kr. och därutöfver
—, men "kursen" växlar ibland efter rådande
"konjunkturer". Då ju detta är en skuld, som
den olyckliga aldrig kan betala, drifves hon i
de flesta fall att underkasta sig det i hennes
tanke oundvikliga, såvida hon ej föredrar att
beröfva sig lifvet. Hon kan endast undantagsvis
göra sig förstådd på landets språk, och om hon
försöker att fly, blir hon fasttagen och ej sällan
ådömd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:34:46 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0745.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free