Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hvifveldykare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men detta är oriktigt, ty det svenska
namnet hvitsöndag (i äldre språket:
hviti sunnudagher), liksom den i tyska
medeltidsskrifter förekommande benämningen weisse
suntag, betecknar första söndagen i fastan. — På
engelska heter pingstdagen whitsunday,
hvilken benämning jämväl islänningarna upptagit
(hvítasunnudagr l. hvítidagr).
Hvitax, bot., sjuklig förändring af gräsens
blomställningar, bestående däri, att småaxen
bli tomma och hvitna. Sjukdomen förorsakas
af insekter eller kvalster, som gnaga inuti
strået eller suga å stråets mjuka del ofvanför
öfversta ledknuten. Som exempel kunna nämnas
Hadena secalis, hvitaxflyet, som angriper säden,
Thrips, blåsfoting, som angriper hafre
och fodergräs, och Pediculoides graminum,
hvitaxkvalstret, som angriper ängsgräs. Jfr
Gallkvalster.
G. L—m.
Hvitaxflyet, Hadena secalis, zool., en till
nattflyens underordning hörande fjäril,
hvars larv åstadkommer skada å sädesslag,
hufvudsakligen råg. Fjäriln är gråbrun, rätt
varierande i färg och teckning; larven är
grönaktig med två rödaktiga längslinjer utefter
ryggen, den når en längd af 30 mm. Fjäriln
flyger på eftersommaren och början af hösten
samt lägger sina ägg på den späda rågbrodden, i
hvars nedre del larven öfvervintrar. Följande vår
äter larven af den uppväxande rågen och träffas
som äldre vanligen inom öfversta bladslidan,
där den gnager strået, så att s. k. "hvitax"
(se d. o.) uppkomma. I slutet af maj eller början
af juni undergår den förpuppning i jorden. Ehuru
vanlig i Sverige, har denna insekt dock ej hos
oss orsakat några svårare härjningar sedan midten
af 1700-talet. I Finland härjade den 1897, och
då anslogs dess skadegörelse till 1,5 mill. kr.
O. G.
Hvitaxkvalster, zool. Se Hvitax.
Hvita ön. Se Giles land.
Hvita örns orden, dels en ursprungligen polsk,
numera rysk, dels en serbisk riddarorden. Se
Ordnar.
Hvitbeta, bot. Se Beta.
Hvitbetsflugan, Betflugan. Anthomyia
(Pegomyia) conformis, zool., en fluga,
hvars larv angriper betornas blad. Den har
vanligen två generationer årligen; den första
generationens larver angripa de späda bladen
och kunna ofta döda de unga plantorna, mot den
senares angrepp äro de äldre bladen på hösten
motståndskraftigare. Larverna gnaga i bladköttet
gångar af tilltagande storlek, slutande med en
uppsvälld blåsa. Flera larver träffas i samma
gång. Då den senare generationen öfvervintrar
som puppa, rekommenderas djupplöjning på hösten
som ett medel mot denna insekt. Äfven genom tät
sådd kan man i någon mån neutralisera förlusten
af första generationens angrepp.
G. G.
Hvitbetsockertillverkningsafgiften
(se Betsockertillverkning, sp. 174),
en sedan 1869 förekommande accis på
betsockertillverkningen. Den upptogs i
statsverkspropositionen särskildt t. o. m. 1906,
men uppgick fr. o. m. 1 sept. 1906 i
sockerskatten (se d. o.).
Hvitbleck. Se Bleck.
Hvitbok, bot. Se Annbok och Bok.
Hvit bok (ty. weissbuch). Se Blå böcker.
Hvitbuken, zool. Se Andfåglar, sp. 960.
Hvit ceder, bot. Se Chamæcyparis.
Hvite, bot., detsamma som fröhvita. Se Frö,
sp. 54.
Hvitek, bot. Se Ek, sp. 75.
Hvitemölla, municipalsamhälle i Hvitaby socken,
Albo härad, Kristianstads län, omfattande
H. fiskeläge vid Östersjön jämte närmaste
omgifning. 447 inv. (1908). Taxeringsvärde
75,800 kr. (1907), hvaraf 8,400 kr. å
jordbruksfastighet. Ordnings-, byggnads-
och brandstadgan för rikets städer samt
hälsovårdsstadgan för riket i hvad den afser
stad tillämpas enl. k. br. 19 maj 1899.
Hviteseidvandet, detsamma som Kviteseidvand.
Se Bandak.
Hvitfeld. Se Huitfeldt.
Hvitfisken, zool. Se Hvaldjuren,
sp. 1386, och Siksläktet.
Hvit fisklefverolja, farm. Se Fisklefverolja.
Hvit flugsvamp, bot., namn på Amanita virosa
(se Flugsvamp).
Hvit fluss. 1. Med. Fluor albus 1. Leukorré,
hvitaktig flytning ur kvinnliga genitalia. Se
Kvinnosjukdomar. — 2. Metall. kem. Se Fluss 2.
Hvit fosfor, kem. Se Fosfor.
Hvit förgätmigej, bot. Se Omphalodes.
Hvitgarfning. Se Läder.
Hvit gentiana [-tsiāna], farm. Se Album græcum.
Hvitglödgning, kem., upphettning af ett ämne
till så hög temperatur, att det utstrålar
hvitt ljus. Hvitglödgningstemperaturen ligger
vid omkr. 1,300° för svårflyktiga ämnen.
P. T. C.*
Hvitgran, bot., namn på Picea canadensis.
Hvithafre. Se Hafre.
Hvithalsade flugsnapparen, zool. Se
Flugsnapparsläktet.
Hvithult, kronopark i Granhults och Nottebäcks
socknar, Värends revir, Kronobergs län. Jämlikt
k. br. 16 maj 1879 inköptes för 176,830
kr. hemmanet Hvithult n:o 1—4, Granhult
n:o 1 och Brorsmölla n:o 1 och jämlikt
k. br. 20 april 1892 för 1,800 kr. del af
Galtabäcks kronogård n:r 5. Vidare ha inköpts
enl. k. br. 21 febr. 1896 för 35,000 kr. 3/8
mtl Galtabäck n:o 2, k. br. 28 jan. 1898 för
20,000 kr. 1/2 mtl Nottebäck n:o 1 och k. br. 8
juli 1898 för 15,000 kr. 1/4 mtl Galtabäckstorp
n:o 1. Genom ett flertal k. br. ha sedermera
med det inköpta området förenats indragna
militie- och civilboställena 1/4 mtl Galtabäck,
1/4 mtl Nottebäck kronojord och 1/4 mtl Galtabäck
Fösingsgård. Kronoparkens namn fastställdes genom
Kammarkollegii beslut 18 juni 1896. Totalareal
3,257 har.
G. Sch.
Hvitingsö, ö i Buknfjorden, utanför
staden Stavanger (Norge). Areal 2,1
kvkm. Jämte de kringliggande öarna var
H. fordom en af det västanfjällska Norges
mest besökta platser för vårsillfisket.
O. A. Ö.
Hvit kanel, bot. farm. Se Canellaceæ.
Hvitkindade hjälmfågeln, zool. Se Musophagidæ.
Hvitklöfver, bot., namn på Trifolium repens L.
Hvitkokning, tekn., kallas vanligen den
operation, hvarigenom man åt legeringar
af silfver med koppar meddelar silfrets
karakteristiska hvita färg. Genom de under
bearbetningen förekommande glödgningarna har
nämligen kopparn i legeringens yta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
