- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
1447-1448

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hyckert ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

"vattsot", "vatten i bröstet", "hjärtvattsot",
"vatten i benen" o. s. v. Vattendrifvande medel
äro företrädesvis starka laxermedel (Jalapa,
gummigutta, aloe m. m.) samt urindrifvande
medel, Digitalis, teobromin (diuretin), teofyllin
(teocin), kaffein etc. Därigenom att dessa medel
öka afsöndringen från tarmkanalen eller njurarna,
kan samtidigt den i de serösa håligheterna
eller i väfnaderna utgjutna vätskan genom
resorption och bortledning minskas. Benämningen
hydragoga är numera kommen ur bruk.
O. T. S.*

Hydramnios (af grek. hydor, vatten, och
amnion, fosterhinna), med., en abnormt
riklig ansamling af fostervatten inom det
befruktade ägget i lifmodern, ibland vållande,
att denna redan tidigt under hafvandeskapet
undergår en höggradig sjuklig utspänning, så att
t. o. m. särskilda åtgöranden af läkare kunna
bli af nöden. Förlossningen kräfver alltid ett
noggrant öfvervakande.
Bvn.

Hydrangea L., bot., växtsläkte af
fam. Saxifragaceæ, underfam. Hydrangeoideæ
med omkr. 30 buskar eller träd, inhemska i
Asiens och Amerikas tempererade trakter. Mest
bekant är H. Hortensia DC., hortensia, som
härstammar från Japan och Kina och allmänt
odlas i våra boningsrum för de i stora,
något kullriga knippen sittande prydliga
hvita, rödlätta eller blåa blommorna, hvilka
länge kvarsitta. Bladen äro motsatta, bredt
äggrundt-elliptiska. En annan ofta odlad art,
H. paniculata S. et Z., från Japan, blir ända
till 2 m. hög. Jfr Fördubbling, sp. 399, fig. 3.
O. T. S. (G. L—m.)

Hydraotes, flod i Punjab i Indien, nu Ravi,
en af de fem floder, som bilda Panjnad. Se Indus.

Hydra-polypen, zool., stundom namn på Hydra
(se Armpolyp).

Hydrarchus. Se Zeuglodon.

Hydrargillit H. Davy (af grek. hydor,
vatten, och argillos, lera), miner.,
till monoklina systemet hörande Al(OH)3.
A. Hng.

Hydrargyros (af grek. hydrargyros,
kvicksilfver), med.,
kvicksilfverförgiftning. Synonym: merkurialism.

Hydrargyrum (af grek. hydor, vatten, och
argyros, silfver), H. colloidale, H. cum creta.
Se Kvicksilfver.

Hydras, kem. Se Hydrat.

Hydras hjärta, astron. Se Alphard.

Hydrastin, kem. farm. Se Hydrastis.

Hydrastinin, kem. farm. Se Hydrastis.

Hydrastis L., bot., med. farm., växtsläkte af
fam. Ranunculaceæ. Rotstocken jämte birötter
(Rhizoma Hydrastis), hydrastisrot,
af H. canadensis L., som växer i subarktiska och
atlantiska Nord-Amerikas skogar, användes som
läkemedel. Rotstocken är några cm. lång, 0,5—1
cm. tjock, ofta oregelbundet krökt, af brungrå
färg, rundtom ganska tätt besatt med fina
birötter. Det inre af såväl rotstock som birötter
har gul-gulgrön färg. Smaken är bitter. Drogen
innehåller tre alkaloider, hydrastin (C21 H21 NO6,
2,5—4 proc.), den viktigaste, berberin och
kanadin. Genom oxidation sönderdelas hydrastin
i en annan alkaloid, hydrastinin (C11 H11 NO2),
och opiansyra. Hydrastin framkallar (likt morfin)
förlamning af centrala nervsystemet, under hvars
utveckling reflexstegring
och krampanfall förekomma; vidare retning af
kärlnervcentra i förlängda märgen med åtföljande
krampaktig sammandragning af artärerna och
stegring af blodtrycket samt slutligen förlamning
af hjärtat. Hydrastinin är mindre giftigt,
framkallar icke kramp eller hjärtförlamning, men
verkar kraftigare och långvarigare sammandragande
på blodkärlen, sannolikt genom en direkt verkan
på dessa. Härigenom kan detta ämne minska
blodtillflödet till blödande kärl och sålunda
befordra stillandet af blödning (se Blodstillande
medel
). Hydrastispreparat
nyttjas mest mot lifmoderblödningar vid
en del gynekologiska lidanden, men icke vid
förlossningar, då deras verkan, såsom riktad
väsentligen på blodkärlen och i alltför ringa
grad på lifmoderns egen muskulatur, ej gör till
fyllest. I praktiken användes dels ett flytande
extrakt, Extractum fluidum Hydrastis, 15—30
droppar flera gånger dagligen, eller bättre,
om det höga priset sådant medgifver, saltsyradt
hydrastinin (Chloretum hydrastininicum),
antingen till intagning i små, ofta upprepade
doser (2,5 cg.) eller till insprutning under
huden eller i musklerna, 5—10 cg. åt gången hvar
eller hvarannan dag.
C. G. S.

Hydrat (af grek. hydor, vatten),
kem., kem. farm., benämnas enligt nu
gällande (svensk) nomenklatur sådana ämnen,
hufvudsakligen elektrolyter, som kunna tänkas
uppkomna genom förening af anhydrider med
vatten. Så är t. ex. H2 SO4 hydratet af SO3
och Cu(OH)2 hydratet af CuO. Alltefter antalet
hydroxylgrupper benämnas hydraten enatomiga,
tvåatomiga o. s. v. Hydratens kemiska karaktär
beror på den motsvarande anhydridens positiva
eller negativa karaktär. I enlighet med
nuv. utländska nomenklatur betecknar man ibland
äfven på svenska som hydrat en s. k. molekulär
förening mellan vatten (kristallvatten)
och andra ämnen, framför allt salter; så är
t. ex. glaubersalt, Na2 SO4 + 10 H2O, ett hydrat af
anhydriden Na2 SO4. — Med beteckningen hydrat
ingå i Sv. farmakopén preparaten kloralhydrat
(Hydras chloralicus, se d. o., äfven Sömnmedel),
kaliumhydrat (Hydras kalicus, se Frätsten),
natriumhydrat (Hydras natricus, se
Natriumföreningar) och terpinhydrat
(Hydras terpicus, se Terpentin). Bland andra
anmärkningsvärda hydrat må nämnas ammoniumhydrat
l. ammoniak, lösning af ammoniakgas i vatten
(Sv. farmakopéns Solutio ammoniaci, se
Ammoniak), kalkhydrat, "släckt kalk" (se
Kalcium), amylenhydrat (Hydras amylenicus,
se Sömnmedel) m. fl. Om kolhydrat se d. o.
P. T. C. (H. E.) C. G. S.

Hydratocarbonas magnesicus. Se Magnesia.

Hydratocarbonas plumbicus, farm. Se Blyhvitt.

Hydraulik (af grek. hydor, vatten, och
aulos, rör). 1. Fys., gemensam benämning för
hydromekanik och hydrostatik. — 2. Tekn., en
apparat, som begagnas vid lysgasverk. Se Lysgas.

Hydrauliska pressen (se Hydraulik) l. Bramahs
press,
fys., är en tillämpning af lagen om
tryckets fortplantning inom vätskor. Den består
(se fig.) af två cylindriska kärl, A och B,
som ha mycket olika diametrar och äro förenade
medelst ett rör, d. I A och B nedgå tätt
slutande kolfvar, och båda kärlen äro fyllda
med en vätska,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 19:00:14 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0756.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free