Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides / 1449-1450 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hyckert ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vanligen vatten. Om kolfven a tryckes ner i
kärlet A, går vätskan öfver till det större
kärlet, B, och åstadkommer på dess kolf, C, ett
tryck, hvars storlek beror på genomskärningsytan
hos denna kolf.
Enligt lagen för tryckets fortplantning är detta
inom det slutna rum, som bildas af de båda kärlen
A och B samt röret d, öfverallt lika på lika
ytor; det är således på grundytan af kolfven
C lika många gånger större än på grundytan af
A, som
den förra ytan är större än den senare. Som nu
a vanligen har en helt liten yta i jämförelse
med C, så kan kraftutvecklingen på denna senare
göras betydligt stor. Genom ventiler öppnas
och slutes cylindern A:s förbindelse med B och
med den omgifvande reservoaren P. Cylindern A
och kolfven a bilda sålunda en tryckpump, hvars
stigrör leder till den större cylindern, B, så
att vattnet oafbrutet pressas in i denna. Den
större kolfven uppbär en platta eller ett bord,
K, som föres inom en stark ram. Ramen uppbär ett
starkt tak. Mellan detta och plattan K anbringas
de föremål, på hvilka pressen skall verka. För
bekvämlighets skull är pressen stundom försedd
med två tryckpumpar med olika kolfvar. Den mindre
kolfven användes mot slutet af sammanpressningen,
då motståndet är störst. — Grunderna för den
hydrauliska pressen uttalades redan af Pascal,
men svårigheten att konstruera en nöjaktigt
tätande packning kring den större kolfven löstes
först 1796 af engelsmannen J. Bramah, hvarför
pressen äfven kallats "Bramahs press". Den
ofvannämnda packningen utgöres af en ͟Ո-formig
ränna, utpressad af tjockt läder, omgifvande
kolfven. Då vattnet vid pressens användning
börjar uppstiga vid sidorna af kolfven, intränger
det i läderrännan och uttvingar dess inre
sida mot kolfven, hvarigenom en tät anslutning
åstadkommes. Hydrauliska pressar användas för en
mängd olika ändamål, t. ex. för utpressning af
olja ur frön och växtämnen, för sammantryckning
i balar af halm, hö, papper, bomull o. d.,
för brikettering af torf och kol, för smide
(se Hydraulisk smidespress), såsom domkraft.
L. A. F.*


Hydraulisk broms l. Hydraulisk kompressor,
krigsv., en apparat afsedd att
begränsa rekylen vid en artilleripjäs. Den
användes förr endast vid gröfre fästningspjäser
och afsåg att minska lavettens rekyl på
släpan. Numera användas hydrauliska bromsar,
s. k. vätskebromsar, vid alla
artilleripjäser, som ha elastisk förbindelse
mellan eldröret och lavetten. Vid eldröret
är vanligen fäst en vätskecylinder (a) fylld
med glycerin och vid lavettens framända (jfr
Kanon) en pistong (b), hvars kolf (c) kan glida
i cylindern. När eldröret vid skottlossningen
rekylerar, drager det med sig cylindern,
och pistongen utdrages. Vätskan pressas därvid
genom små hål i kolfven in i det fria rummet (d)
bakom denna. Till vätskebromsen hör i allmänhet
en spiralfjäder (e) af stål, framföraren,
hvilken omsluter pistongen och sammantryckes
vid rekylen. Fjädern åstadkommer eldrörets
framförande efter rekylen, och vätskebromsen
verkar därvid så, att framförandet modereras och
ej slutar med en häftig stöt. Vid hjullavetter
anordnas vätskebromsarna numera så,
att eldröret kan få en lång rekyl — 1,2
à 1,4 m. — på lavetten. Därigenom kan
denna bli stillastående vid skjutningen.
G. af Wdt.

Hydraulisk broms.

Hydraulisk docka, sjöv. Se Docka 5, sp. 604.

Hydraulisk domkraft, maskint. Se Domkraft.

Hydraulisk hiss, mek. Se Hiss.

Hydraulisk kalk, tekn. Se Cement, sp. 1418—19.

Hydraulisk kompressor, krigsv. Se Hydraulisk
broms.

Hydraulisk smidespress, mek., maskin för
bearbetning af smidiga materialier, företrädesvis
hårdare stålsorter. Den är i hufvudsak inrättad
på samma sätt som den för andra ändamål
afsedda hydrauliska pressen (se d. o.), men
presscylindern plägar vara placerad vid maskinens
öfre del, dels på det att de vanligen mycket
tunga pjäser, som skola smidas, icke må behöfva
lyftas nämnvärdt, då de skola införas i pressen,
dels för att de till cylindern hörande delarna
må blifva lättare åtkomliga. Fotplattan till de
stora pressarna förlägges därvid t. o. m. under
smedjans golfplan. Ganska vanligt är, att ofvanpå
presscylindern står en s. k. multiplikator — en
stor ångcylinder, hvars kolf åverkas å öfre
sidan af ångan och hvars nedåt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>