- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
1475-1476

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hydroxylderivat ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bearbetningen. Bitarna inspännas alltefter
omständigheterna med den främre eller
bakre skrufven och stöttas vid behof mot
s. k. bänkjärn, som nedsättas i därför afsedda hål
bänkens öfre plan och framkant.
G. H—r.
illustration placeholder
Hyfvelbänk, sedd uppifrån och från sidan.


Hyfvelkuttrar, mek. Se Hyfvelmaskin.

Hyfvelmaskin, mek., verktygsmaskin
för bearbetning af metall- och träytor
genom hyfling. Hyfvelmaskinens arbetande
verktyg är ett eggjärn, som bringas att ur
arbetsstycket utskära och bortföra spånor af
materialet. Hyfvelmaskiner för metall och för
trä äro af väsentligt olika konstruktion.

illustration placeholder
Fig. 1. Bordhyfvelmaskin.

Metallhyfvelmaskiner. Den vanligaste
hyfvelmaskinen i en mekanisk verkstad är
bordhyfvelmaskinen (fig. 1). Det föremål, som skall
bearbetas, fastspännes med skrufbultar på
det plana arbetsbordet, som genom en särskild
mekanism får en fram- och återgående rörelse
under hyfveljärnet.
Detta är fäst medelst en hållare, s. k. support,
vid en tvärs öfver bordet gående tvärbalk, som
kan höjas och sänkas utmed den vertikala ramen
på maskinen. Denna arbetar så, att hyfveljärnet,
då arbetsstycket vid bordets rörelse passerar
under detsamma, utskär spån. Med handvef
eller medelst en matningsanordning flyttas
för hvarje slag supporten något åt sidan,
så att arbetsstyckets hela yta småningom
blir likformigt afhyflad. Därefter sänkes
supporten något för nästa öfverhyfling,
hvilket upprepas, intill dess arbetsstycket
ernått den önskade materialtjockleken. Särskilda
hyfvelmaskiner finnas för hyfling af runda ytor,
s. k. rundhyfvelmaskiner, af profilerade ytor,
s. k. schablonhyfvelmaskiner. Kipphyflar,
s. k. shapingmaskiner, äro afsedda för
afhyfling af smärre ytor, öfver hvilka en
vågrätt arbetande mejsel rör sig i ett kort slag
fram och åter. Stickmaskiner äro af likartad
konstruktion, men inrättade för hyfling i
lodrät led samt ofta försedda med rundrörelse
och själfmatning för bearbetning af invändiga
cylindriska ytor. Skärhastigheten vid hyfling med
vanliga verktygsstål är alltefter spåntjockleken
i gjutjärn 50—200 mm., i smidesjärn 70—250 mm.,
i stål 50—150 mm., i brons 150—300 mm. i sek. Med
moderna snabbstål kan användas betydligt högre
hastighet, ända till 500 mm. i sek. vid gjutjärn,
smidesjärn och stål.

illustration placeholder
Fig. 2. Trähyfvelmaskin.

Trähyfvelmaskiner. Vid dessa maskiner är det
skärande verktyget vanligen utbildadt till en
knifbesatt vals eller plan skifva, hvilken
roterar med stor hastighet, under det att
arbetsstycket tryckes
däremot, då knifvarna utskära spån ur
träet. Fig. 2 visar en enkel trähyfvelmaskin. A
är den knifbesatta hastigt roterande valsen,
öfver hvilken är anbragt ett plant bord,
hvars ena del B är något högre än den andra,
C. Knifvarna på valsen rotera mot C under kanten
af B, så att ett arbetsstycke, som väl nedtryckt
skjutes fram på C öfver till B, vid passerandet
af springan mellan C och B afhyflas så mycket,
som motsvarar höjdskillnaden mellan de båda
ytorna B och C. Dessa äro därför inrättade så,
att de kunna medelst skrufvar justeras till
lämpligt inbördes afstånd och läge. På denna
enkla grundform har utbildats en mängd maskiner,
som fått en synnerligen stor användning inom de
mekaniska träförädlingsindustrierna. Det plana
bordet göres nämligen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:29:19 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0770.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free