Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides / 1493-1494 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hylten ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och bröllopsfestens gud, hvilken åkallades i
ofvannämnda sång. Sagorna göra honom till en
son af Apollon och någon bland sånggudinnorna
eller af Dionysos och Afrodite o. s. v. Den
bildande konsten brukar framställa honom snarlik Eros,
med bröllopsfackla och krans eller slöja
i handen. — 3. Anat., mödomshinnan.
1 o. 2. A. M. A.

Hymen, bröllopsguden, efter en pompejansk väggmålning.

Hymenæa L., bot. farm., ett släkte af resliga,
vackra träd, hörande till fam. Leguminosæ,
afd. Cæsalpinioideæ. Baljorna äro mycket stora,
äggrundt aflånga, med hårda skal. — Släktet
har 8 arter, hvilka tillhöra Amerikas varmaste
trakter. Oftast nämnes H. Courbaril L., ur hvars
sårade stam flyter en klar balsam, som hårdnar i
luften eller finnes som stora klumpar i marken
vid trädets fot, hvilken stelnade balsam eller
harts kallas amerikansk kopal. Äfven öfriga
arter lämna kopal. Det röda, tunga träet är
en handelsvara och kallas courbarilträ.
O. T. S. (G. L—m.)

Hymenæus. Se Hymen.

Hymenium, Sporlager, bot., det lager hos
svamparna, i hvilket sporerna bildas. Hymeniet
bildas hos högre svampar af vinkelrätt mot
underlagret ställda långsträckta celler,
af hvilka några bilda sporer, medan andra
(parafyser, palissadceller, cystider) icke
deltaga i sporbildningen. De sporbildande
cellerna äro asci hos ascomycetes och basidier
hos basidiomycetes. Hymeniets form och läge äro
olika hos olika grupper. Den del af svampen,
som bär hymeniet, kallas hymenofor, fruktlager.
O. T. S. (G. L—m.)

Hymenocallis Salisb., bot., liljesläkte af
fam. Amaryllidaceæ med 30 arter i tropiska
Amerika. Ståndarna äro fästa i kanten af
en tandad eller vågig bikrona. Flera arter
ha stora, hvita eller gula, välluktande
blommor och odlas ofta i kruka i växthus och
boningsrum, t. ex. H. calathina och H. speciosa;
de kallas ej sällan för Pancratium eller Ismene.
G. L—m.

Hymenofor [-få̄r], bot. Se Hymenium.

Hymenogastraceæ, bot. Se Gasteromycetes.

Hymenomyceter, bot. Se Hymenomycetes.

Hymenomycetes, Hymenomycetineæ, Hymenomyceter,
Hattsvampar, bot., en afdelning
af Autobasidiomycetes af basidiomyceternas
klass. Myceliet är vanligen flerårigt, växande
periferiskt. Fruktkroppen är från början öppen
(gymnokarp) eller sluten (hemiangiokarp),
dess form och konsistens äro växlande. Den kan
vara skorplik, skifformig, hattlik, trattlik,
fingerlik eller busklikt grenig. Konsistensen är
oftast köttig, men kan äfven vara läder- eller
vedartad. Fruktkroppens varaktighet är hos många
kort, hos andra är den mångårig. Fruktlagret
är öppet och är än slätt, än har det form af
skifvor, taggar eller rör. Till hymenomyceterna
hör ett mycket stort antal svampar, som
oftast växa saprofytiskt på marken eller på
stammar och grenar af träd och buskar. Många
äro ätliga, andra äro giftiga eller odugliga
till föda. Vissa arter äro farliga parasiter
på träd eller förstöra timmer. Några ha
användning i medicinen. Afdelningen omfattar
följande familjer: Hypochnaceæ, Thelephoraceæ,
Clavariaceæ, Hydnaceæ, Polyporaceæ och
Agaricaceæ. Närbesläktade äro Dacryomycetineæ
med fam. Dacryomycetaceæ, små geléartade
svampar, växande på döda grenar och gammalt
virke.
G. L—m.

Hymenomycetineæ, bot. Se Hymenomycetes.

Hymenophyllaceæ, bot., ormbunksfamilj af serien
Filicales leptosporangiatæ, som hufvudsakligen
är representerad i tropikernas bergskogar. I
Skandinavien finnes endast en art, Hymenophyllum
Wilsoni, en liten mossliknande ormbunke,
som förekommer på södra Norges västkust.
G. L—m.

Hymenoptera, zool. Se Steklar.

Hymenopterocecidier, biol., gallbildningar
förorsakade af steklar. Jfr Gallbildningar och
Gallsteklar.

Tors fiske, bronsgrupp i fontän på Adolf Fredriks torg, Stockholm, modellerad af A. Wissler.

Hymer (fnod. Hymir), nord. myt., var en jätte
vid hafvet. Om gudarna Tors och Tyrs besök hos
honom för att söka en kittel, tillräckligt stor
för ölbrygd till alla asarna vid Ägirs gästabud,
handlar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>