- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
1497-1498

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hylten ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och hennes gunstling Ottar Insteinsson
åtskilliga genealogiska upplysningar, som
skulle vara honom till fördel i en arfstvist
med Angantyr. Hyndlusången kallas ock
med ett annat namn: "Voluspa den korta",
men denna benämning tillhör rätteligen
endast några i sången inflickade strofer
af teogoniskt och kosmologiskt innehåll,
hvilka äro fragment af en annan, alldeles
skiljaktig dikt. Kvädet är troligen diktadt i
Hordaland i slutet af 900-talet. Jfr A. Olrik,
"Norsk hist. tidsskr.", 3 række, II, s. 168 ff.
Th. W.*

Hyndluljóð. Se Hyndla.

Hyndlusången (isl. Hyndluljóð). Se Edda
och Hyndla.

Hyndman [ha͡i’ndmən], Henry Mayers, engelsk
socialdemokratisk partiledare och författare,
f. 1842 i London, aflade filos. kandidatexamen
vid Cambridges universitet, inträdde på den
publicistiska banan och var 1866 korrespondent
till "Pall Mall gazette" från krigsskådeplatsen
i Italien. Sedermera företog han vidsträckta
resor i Förenta staterna och Australien samt
skref ett par uppseendeväckande böcker om indiska
förhållanden. Under 1880-talets första år tog han
liflig del i den irländska landligans agitation
och, påverkad af Karl Marx, öfvergick han till
socialismen. Genom hans ansträngningar bildades
1881 Social democratic federation, nu kallad
Social democratic party, som med hänsyn till
ekonomiska teorier representerar den ortodoxt
marxistiska socialismen och för hvilket H.,
som, arftagare till en af sevärd förmögenhet,
kunnat h. o. h. egna sig åt socialismens sak,
alltjämt stått i spetsen. Han är ock grundläggare
af och främste medarbetare i partiets organ,
"Justice". H. spelade en bemärkt roll under
de arbetslöses starka rörelser 1886—87 och
blef, i likhet med nuv. ministern J. Burns,
åtalad, men vardt, i olikhet med denne,
frikänd. Han var ock en af de ifrigaste
deltagarna i agitationen för boerna. Han
har utvecklat mycken energi för tillkomsten
af den nya socialistiska "internationalen"
och är jämte Keir Hardie engelsk ledamot i den
internationella socialistiska byrån. Gång på gång
har han uppställt sig som parlamentskandidat,
men utan framgång. Bland H:s många arbeten,
som utmärkas för briljant form, må nämnas
Historical basis of socialism in England (1883),
Commercial crises of the nineteenth century
(1892) och Economics of socialism (1896).
E. H. T.

Hünengräber (ty., af mhty. hiune, jätte, urspr.
hunner, och grab, graf), i Tyskland en folklig
benämning på större förhistoriska grafhögar.

Hüningen (fr. Huningue), stad och förr fästning
i Elsass-Lothringen, området Ober-Elsass,
vid Rhen och en arm af Rhen—Rhône-kanalen,
4 km. från Basel. 2,933 inv. (1900). Orten,
som förr tillhörde Basel, kom genom köp till
Ludvig XIV, hvilken lät Vauban befästa den
(1679—81) och sedermera där slå en af en skans
försvarad bro öfver Rhen. H. försvarades
1796 af general Abbatucci i tre månader
mot de belägrande österrikarna. 1814 höll
öfverste Chancel fästningen i fyra månader mot
bajrarna, och 26 juni—27 aug. 1815 belägrade
25,000 österrikare under ärkehertig Johan
det af endast 135 man under general Barbanègre
försvarade H. En bekant tafla af Detaille (1892,
i Luxembourg) framställer den lilla besättningens
aftåg. Befästningarna slopades 1815. I närheten af H. anlades
1852 af franska regeringen, hufvudsakligen
genom professor Costes initiativ, en
storartad fiskodlingsanstalt, som årligen
utsänder millioner ägg och fiskyngel.
(J. F. N.)

Hünten. 1. Franz H., tysk pianist, f. 1793 i
Koblenz, d. där 1878, var elev af Pradher,
Reicha och Cherubini i Paris samt blef där
snart eftersökt som pianolärare och ännu mer
som kompositör på modet. Hans i den ytligare
salongsgenren hållna pianostycken betaltes
oerhördt. Sedan 1837 lefde han i sin fädernestad.

2. Emil Johannes H., den föregåendes son,
tysk målare, f. 1827 i Paris, d. 1902, gjorde
sina första studier i Paris under Flandrin och
H. Vernet samt, efter 1848, i Antwerpen. 1851
slog han sig ned i Düsseldorf som Camphausens
lärjunge och målade 1852 en episod från sjuåriga
kriget. Han deltog i 1864 års krig mot Danmark
och målade flera taflor därifrån, bland dem
Stormningen af Dybbölskansarna (galleriet i
Kiel) och En österrikisk parlamentär. Likaså
deltog han i 1866 års fälttåg och i tysk-franska
kriget. Af hans målningar märkas den för
nationalgalleriet i Berlin på beställning
utförda Rytterifäktningen vid Elsasshausen (1877),
Striden vid S:t Privat, Chasseurs d’Afrique vid
Sedan
samt Slaget vid Königgrätz (väggmålning i
tyghuset).
1. A. L.* 2. C. R. N.*

Hyoglykokolsyra. Se Galla.

Hyogo (Hiogo), hamnstad på sydvästra
delen af japanska ön Hondo l. Nippon,
vid Osaka-viken, öppnades för främlingar
1860. H. har numera sammansmält med Kobe,
från hvilket det skiljes endast genom en bäck,
och staden kallas ofta Hyogo-Kobe. Se Kobe.
J. F. N.

Hyolithidæ, paleont. Se Hyolithus.

illustration placeholder
Hyolithus. a skal, b lock.

Hyolithus (ej Hyolithes), paleont.,
ett sannolikt redan före mesozoiska tiden
till större delen utdödt, af paleontologen
Eichwald (1840) uppställdt djursläkte, som
hade sin blomstring under den paleozoiska
tidens äldre och äldsta skeden. Familjen
Hyolithidæ har förut ansetts tillhöra
pteropodernas (vingfotingarnas) grupp, men
senare undersökningar utvisa, att hyolithiderna
bilda en fullkomligt själfständig djurgrupp,
som snarast sluter sig till molluskerna
(snäckdjuren). Deras skal är pyramidformigt eller
koniskt, långdraget och spetsigt, hvälfdt och
skulpteradt af täta tillväxtlinjer, parallella
med mynningen. Skalet består af kolsyrad kalk,
ej (som konulariernas) af kalkfosfat
och hornartad substans, och är alltid slutet af
ett lock (operculum) o. s. v. Omkr. ett halft
hundratal arter är kändt och beskrifvet från
Sveriges kambrio-siluraflagringar. Dessa fossil
äro vanligen ganska små och inbäddade i gröna
skiffrar, sandstenar o. s. v. Af undersläktet
Orthotheca (Novák) fanns arten Hyol. Hermelini
i de svenska s. k. fjällskiffrarna första gången
1882 (Ramanfjället i Arjepluogs socken). Denna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:29:19 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0781.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free