Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hyperboloid, mat., en speciell yta af 2:a graden - Hyperbolos, en inflytelserik folkledare i Aten - Hyperboréer. 1. Ett forntida sagofolk - Hyperboréer. 2. H. l. Arktiker kallar man inom etnografien en mängd folk i nordöstra Asien samt i nordvästra och norra Amerika - Hyperboreiska rasen. Se Hyperboréer - Hyperdiapente, mus., öfverkvint - Hyperdiatessaron, mus., öfverkvart - Hyperdorisk, mus. Se Musik (forngrekernas) - Hypereides l. Hyperides, berömd forngrekisk talare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vid smaländarna förenade ytor, hvilka åt
andra hållet äro obegränsade. En hyperboloid
med två mantlar utgöres af två skilda,
toppformiga, symmetriskt belägna ytor,
hvilka åt ena sidan äro obegränsade.
(I. F.)
Hyperbolos (grek. Ὑπέϱβολος, lat. Hyperbolus),
en inflytelserik folkledare i Aten under senare
delen af 5:e årh. f. Kr. Aristofanes och
öfriga komediförfattare öfverhopa honom med
de bittraste smädelser och framställa honom
som en i högsta grad föraktlig person. Likaså
Thukydides. För ett fullt opartiskt bedömande
af hans karaktär saknas nödiga källor. Han var
en afgjord motståndare till det aristokratiska
eller oligarkiska partiet och blef därför
på Alkibiades’ och Nikias’ anstiftan
landsförvisad (417), genom s. k. ostracism
(se d. o.). 411 mördades han på ön Samos af
några personer tillhörande oligarkernas antal.
A. M. A.
Hyperboréer (grek. Ὑπεϱβόϱεοι och Ὑπεϱβόϱειοι,
lat. Hyperborei). 1. Ett forntida sagofolk, hvars
namn anses beteckna "de i den yttersta norden
(eg. bortom nordanvinden, Boreas) boende". Af de
forngrekiske författarna omtalas de som boende
dels i den höga norden, dels i den fjärran
västern. Som Apollons älsklingar och nitiska
dyrkare troddes de i ett solbelyst och härligt
land, där dag och natt räckte hvardera ett halft
år, föra en lycklig och fredsälskande tillvaro,
fria från sjukdomar, split och lidanden. Deras
lifslängd nådde ända till 1,000 år; men den
lefnadströtte störtade sig ofta dessförinnan,
efter vissa högtidliga ceremonier, från en
brant klippa i hafvet, och detta dödssätt
ansågs som det sällaste. Olof Rudbeck har i
sin "Atlantica" försvenskat namnet H. (se
Yfverboren) och förlagt hyperboréernas boningsort
till Skandinavien.
2. H. l. Arktiker kallar man inom
etnografien en mängd folk i nordöstra Asien samt
i nordvästra och norra Amerika, hvilka af de
fleste forskare anses hvarken antropologiskt
(d. v. s. till sin fysiska bildning) eller
etnologiskt (till seder, kultur och religion)
ha något närmare sammanhang med vare sig
högasiaterna eller indianerna. Sannolikt bilda
dessa folk en enda ras, den hyperboreiska
l. arktiska rasen, hvilken då, jämte den
högasiatiska (mongoliska), dravida och
Medelhafsrasen, utgör en af de 4 raser, hvilka
anses som autoktoner på Europa-Asiens
fastland. Hyperboréernas utbredning öfver Asiens
nordöstra spets, Kurilerna samt nordvästra
och norra Amerika visar, att deras vandringar
sannolikt utgått från Asien under påträngandet af
mongoliska folk. F. n. bilda de blott spridda
lämningar af en folk-komplex, som enligt
Sibiriens äldsta traditioner en gång måste
ha varit betydande. Till hyperboreiska rasen
räknas följande folk: i Asien: 1. jukagirerna,
2. tjuktjerna med korjakerna och kamtjadalerna
(itelmer), 3. ainu l. aino (kurilierna),
4. Jenisej-ostjakerna med
kotterna; i Amerika: 5. innuit-folken
(grönländare, eskimåer m. fl.), 6. aleuterna.
— Jfr Prichard, "Natural history
of man" (1848), och Pauly, "Description
ethnographique des peuples de la Russie" (1862).
1. A. M. A. 2. H. A.*
Hyperboreiska rasen. Se Hyperboréer.
Hyperdiapente (af grek. hyper, öfver,
och diapente, se d. o.), mus., öfverkvint.
A. L.*
Hyperdiatessaron (af grek. hyper, öfver,
och diatessaron, se d. o.), mus., öfverkvart.
Hyperdorisk (af grek. hyper, öfver), mus. Se
Musik (forngrekernas).
Hypereides l. Hyperides (grek. Ὑπεϱείδης,
lat. Hyperides), berömd forngrekisk talare,
f. omkr. 395 f. Kr. i Aten, var samtida med
Demosthenes och tillhörde likasom denne
det fosterländska partiet, hvilket hade
gjort till sin uppgift att motarbeta den
macedoniska politiken och den från detta
håll hotande faran för de grekiska staternas
själfständighet. Äfven efter grekernas nederlag
vid Chaironeia (338) fortsatte H. och de med
honom liktänkande patrioterna sina sträfvanden,
och då Demosthenes invecklades i den ryktbara
Harpalosprocessen, uppträdde H. till och med som
dennes anklagare. Med anledning af sitt energiska
deltagande i det efter Alexander den stores död
(323) utbrutna frihetskriget (det s. k. lamiska
kriget) måste han fly till Egina, där han på
Antipaters befallning blef gripen och afrättad
(322). Af H:s många tal ha i senare tider
(1847—56) några i fragmentariskt skick och ett
fullständigt återfunnits bland de i egyptiska
grafvar gjorda fynden af papyrusrullar, utg. af
Blass (3:e uppl. 1894). Jfr Blass, "Geschichte
der attischen beredsamkeit" (bd 3, 1880).
A. M. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
