Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hypetraltempel - Hyphaene - Hyphantes baltimore - Hyphasis - Hypholoma, Slöjskifling - Hyphomycetes, Hyfomyceter - Hypidiomorf - Hypinos - Hypnaceae - Hypnagöga - Hypnoid - Hypnos (lat. Somnus) - Hypnos (af grek. hypnos, sömn) - Hypnotica - Hypnotism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
7
Hyphaene-Hypnotism
8
dylika takdageröppningar nu förefinnas. Många
olika hypoteser ang. dessa ljusöppningars läge
och utseende ha framställts. Emellertid finnas
många och tungt vägande skäl, som tala för,
att cellan i dessa tempel belysts på samma sätt
som cellan i öfriga tempel, nämligen enbart från
den från golf till tak nående breda öppningen
mot ö. Belyst af den uppgående solens strålar,
framträdde gudabilden så mycket effektfullare
ur cellans dunkel, om där icke fanns någon
takdager. Hur skulle man utan glas kunnat
skydda de för hastiga temperaturförändringar
och väta så ytterst känsliga, kolossalt dyrbara
kryselefantinbilderna, som man vet funnos
uppställda i några af dessa s. k. hypetraltempel,
om de haft öppna hål i taket? Och hur störande
för byggnadens yttre skulle icke dylika
dageröppningar varit. Det är den treskeppiga
plananordningen, som gifvit anledning till
antagandet om takdager. En enklare förklaring på
treskeppigheten ligger närmare till hands: behof
vet att vid större bredd å cellan understödja
takkonstruktionen. I. G. C.
Hyphæne Gärtn., bot., palmsläkte af
underfam. Borassoideæ (se Palmer) med 12
arter i Afrika, utmärkt genom ofta gaffellikt
grenad stam, solfjäderlika blad och stora,
tunga frukter. Mest bekant är Egyptens doumpalm
l. dumpalm, H. thebaica Mart., hvars söta
frukter ätas och smaka ungefär som pepparkakor.
Gr. L-m.
Hyphantes baltimore, zool. Se
Baltimorefågeln.
Hyphasis, lat. Se Hyfasis.
Hypholoma, Slöjskifling, bot., svampsläkte
af fam. Agaricaceæ bland hymenomyceterna,
utmärkt däraf, att hattens kant från början är
förbunden med foten genom en spindelväfsliknande
slöja. Arterna, som oftast växa tufvade
på trädstubbar, äro delvis ätliga, men ej
särdeles goda. G. L-m.
Hyphomycetes, Hyfomyceter, bot., afdelning
af Fungi imperfecti (se d. o.), utmärkt genom
konidielager, som äro från början fria. Om
afdelningens indelning se Fungi imperfecti. De
flesta hithörande former äro konidiestadier
af Ascomycetes. Många hyfomyceter äro skadliga
parasiter på människor, djur och växter, såsom
arter af släktena Oospora, Botrytis, Fusarium,
Cercospora, Helminthosporium (se dessa ord),
Fumago (se Sotdagg), Fusicladium (se Fruktskorf),
Monilia (se Fruktmögel)
m. fl. Allmänt förekommande saprofyter äro
Oospora lactis på sur mjölk och Cladosporium
herbarum, som bildar svartaktiga fläckar på alla
möjliga fuktiga organiska substanser. Den senare,
jämte andra liknande saprofyter, synes kunna
upptaga och binda fritt kväfve och blir därigenom
af stor betydelse. Se äfven Snömögel. G. L-m.
Hypidiomorf (af grek. hypo, under, och idiomorf,
se d. o.), petrogr., beteckning för strukturen
hos djupbergarterna. Mineralbeståndsdelarna
i dessa äro nämligen oftast mindre
idiomorft än allotriomorft utbildade.
E. E.
Hypinos, med. Se Hyperinos.
Hypnceæ, bot. Se Hypnum.
Hypnagoga (af grek. hypnos, sömn, och agogos,
medförande). Se Hallucination, sp. 1154.
Hypnoid (af grek. hypnos, sömn, och eidos,
form), psyk., benämnes en viss psykologisk
tendens, hvilken kan utmynna å ena sidan
i hypnotiska tillstånd, å andra sidan i
hysteri. Denna tendens
innebär en benägenhet till psykologisk delning,
dissociation. hvarvid s. k. undermedvetna
själsprocesser frigöras. Dessa undermedvetna
fenomen kunna taga sig uttryck i handlingar,
hvilka understundom äro automatiska, understundom
få en så invecklad och personlig art, att man
talar om en delning af personligheten, om en
dubbel personlighet. Fall af dubbel personlighet
förekomma sedan gammalt i den neurologiska och
psykologiska litteraturen. De äro i allmänhet
att hänföra till hysterien. Termen "hypnoid" är
först använd af neurologen Breuer. Jfr Hypnotism
och Hysteri. G-s.
Hypnos (lat. Somnus), grek. myt., sömnens gud,
son af natten och tvillingbroder till döden
(Thanatos). Både gudar och människor äro
underkastade hans milda och välgörande välde,
och med hans hjälp lyckades Hera att svikligen
försänka själfve Zeus i slummer. Hans boning är
enligt Hesiodos i underjorden, men Homeros låter
Hera för nyssnämnda ändamål uppsöka honom på ön
Lemnos. Grekernas bildande konst har stundom
framställt H. som en skön yngling med vingar
på skuldrorna eller vid tinningarna. Berömd
är Thorvaldsens reliefframställning af natten
med de båda sönerna, sömnen och döden, i sin
famn. Jfr ock gruppbilden "Sömnen och Döden"
i bd 6, sp. 1215. A. M. A.
Hypnos (af grek. hypnos, sömn), psyk.,
hypnotisk sömn. Se Hypnotism.
Hypnotica [hypnå’-; lat., af grek. hypnos,
sömn], med. Se Sömnmedel.
Hypnotism (af grek. hypnos, sömn), det modernare
namnet för det med konst framkallade sömnlika
tillstånd, som förr kallades magnetisk sömn eller
mesmerism, efter magnetisören Mesmer (d. 1815),
och äfven kallats braidism [breidism],
efter den framstående praktiserande läkaren
och kirurgen i Manchester James Braid
(d. 1860). Under de två sista decennierna
af sin lefnad sysselsatte sig Braid med
flitiga forskningar öfver hypnotismen, hvars
vetenskapliga förklaring han grundlade och
hvilken han äfven sökte använda som kurmetod för
vissa nervsjukdomar. Sin erfarenhet framlade
han i åtskilliga skrifter, bland hvilka den
viktigaste är "Neurypnology; or the rationale
of nervous sleep, considered in relation with
animal magnetism" (1843). Själf definierar Braid
hypnotismen sålunda: "Den är icke ett tillstånd,
utan en rad af tillstånd, som variera på alla
upptänkliga sätt, mellan rent drömmeri och djup
sömn (koma), med fullkomligt upphäfvande af
själfmedvetandet och viljekraften å den ena
sidan samt en nästan otrolig öfverretning af
de särskilda sinnesorganens, de intellektuella
krafternas och viljekraftens funktioner å
den andra sidan. Företeelserna äro dels af
andlig, dels af fysisk natur, frivilliga eller
ofrivilliga eller bådadera, alltefter sömnens
stadium". Att framkalla ett sådant tillstånd
kallas hypnotisera, att af bryta detsamma
dehypnotisera. Braids hypnotiseringsmetod består
däruti, att man framför den, som skall söfvas,
håller ett glänsande föremål (en glasknapp
e. d.) tätt ofvanför ögonen, så att dessa
endast med en tröttsam konvergering uppåt
kunna fixera föremålet. Samtidigt skola tanken
och uppmärksamheten fixeras på detta. Därvid
uppträder först en sammandragning, därefter en
utvidgning af pupillerna; vanligen sluta sig
ögonlocken själfmant (i annat fall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
