- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
11-12

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hypochaeris - Hypochondrium - Hypocreaceae - Hypocyklid - Hypoderm - Hypoderma - Hypodermatisk - Hypodermiae - Hypodermoklys - Hypodiapason - Hypodiapente - Hypodorosk - Hypoeolisk - Hypofora - Hypofrygisk - Hypofys - Hypogastrium - Hypogeisk - Hypohlossus - Hypogyn - Hypojonisk - Hypoklorit - Hypokonder - Hypokondri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

11

Hypochondrium-Hypokondri

12

korgar med gula blommor. På backar förekommer
allmänt H. maculata L., slåtterfibla,
med hela, sträfhåriga, ofta fläckiga blad
och stora blomkorgar. Af den i Sverige
sällsynta, men i Tyskland allmänna H. glabra
L. var roten, Radix Hyoseridis, fordom
officinell som ett "blodrenande" medel.
O. T. S. (G.L-m.)

Hypochondrium (grek. hypochondrion, underlif),
regio hypochondriaca, anat., de sidodelar
af öfre buken, som ligga under bröstkorgens
af brosk bildade nedre kanter. Se Buk.
G. v. D.*

Hypocreaceæ, bot., svampfamilj bland
pyrenomycetcrna, utmärkt genom färgade (ej
svarta), mjuka peritecier. Hit höra flera
skadliga parasitsvampar, såsom Claviceps-
och Nectria-arter. Äfven Cordyceps hör
hit. Se Claviceps, Cordyceps och Nectria.
G. L-m.

Hypocykloid, mat. Om en godtycklig punkt tages
på en cirkels periferi och man sedan låter
denna cirkel rulla utan glidning på den inre
(konkava) sidan af en annan cirkels periferi,
så beskrifver den gifna punkten därvid en
hypocykloid. Hypocykloidens form är väsentligen
beroende af förhållandet mellan den rörliga och
den fasta cirkelns radier. Är detta förhållande
irrationellt, så blir kroklinjen icke någon
sluten linje; är det = 1/4, så har den utseendet
af en fyruddig stjärna, är det åter = 1/2, så
sammanfaller den med en diameter. Med anledning
häraf begagnas hypocykloiden vid åtskilliga
maskiner för att förändra en roterande rörelse
till rätlinig eller tvärtom. I. F.

Hypoderm, bot. Se Hudväfnad.

Hypoderma. 1. Bot., svampsläkte af
ordn. Hysteriineæ. Flera hithörande
arter angripa granens och tallens
barr, som få en gråaktig färg
(gråbarrsjuka). - 2. Zool. Se Styngflugor.
1. G. L-m.

Hypodermatisk (af grek. hypo, under, och derma,
hud), som afser den lösa bindväfven under huden.

Hypodermiæ 1. Hypodermii, bot, gemensamt namn
för uredinéer och ustilaginéer.

Hypodermoklys (af grek. hypo, under, derma,
hud, och klysis, spolande), med., införandet
under huden af större vätskemängder. Dessa, som
med en från latinet hämtad benämning äfven kallas
subkutana infusioner (af lat. sub, under, och
cutis, hud), göras vanligast med koksalthaltiga
vattenlösningar för att ersätta stora
vätskeförluster, såsom vid blödningar, diarré,
särskildt kolera, samt för att tillföra kroppen
lämpliga kemiska medel, t. ex. alkalier vid
förgiftning med syror såsom vid coma diabeticum.
I. H.

Hypodiapason (af grek. hypo, under),
mus., underoktav. Se Diapason.
A. L.*

Hypodiapente (af grek. hypo, under, och
diapente, se d. o.), mus., underkvint.

Hypodorisk (af grek. hypo, under), mus. Se
Kyrkotonarter och Musik (grekernas).

Hypoeolisk (af grek. hypo, under). Se
Kyrkotonarter och Musik (forngrekernas).

Hypofora (af grek. hypofora, invändning),
ret., retorisk invändning af en talare mot
riktigheten af hans eget påstående, gjord för
att i fortsättningen af talet få motbevisa den.

Hypofrygisk (af grek. hypo, under), mus. Se
Kyrkotonarter och Musik (forngrekernas).

Hypofys, anat. Se Hypophysis cerebri.

Hypogastrium (af grek. hypo, under, och gaster,
buk), anat., nedre delen af buken (se d. o.).

Hypogeisk (af grek. hypo, under, och ge, jord),
bot. Se Groning, sp. 349, och Hjärtblad.

Hypoglossus, fysiol. Se Hjärnnerver.

Hypogyn (af grek. hypo, under, och gyne,
pistill), bot., säges blomkronan (och
öfriga blomdelar) vara, då fruktämnet är
öfversittande. Jfr Epigyn och Perigyn.
G. L-m.

Hypojonisk (af grek. hypo, under), mus. Se
Kyrkotonarter och Musik (forngrekernas).

Hypoklorit (af grek. hypo, under, och
klorit, salt af klorsyrlighet), kem., salt af
underklorsyrlighet.

Hypokonder, en som lider af hypokondri (se
d. o.), mjältsjuk person.

Hypokondri (af grek. hypochondrion,
underlif), med., är ett sjukligt tillstånd,
hvilket understundom kan antaga sådana
former, att verklig sinnessjukdom måste anses
föreligga. Detta tillstånd kännetecknas af en
allmänt stegrad känslighet inom de sensitiva
nervernas område, hvilken oftast är psykiskt
betingad och sammanhänger med en sjukligt
stegrad uppmärksamhet af den egna kroppen, dess
olika organ och organfunktioner. - Hypokondrien
är sällan att betrakta som en sjukdom i och
för sig (sui generis), utan brukar vanligen
uppträda som symtom i nerv- och sinnessjukdomar
af olika slag. Oftast finner man detta symtom
i neurasteni, hysteri och förryckthet, och i
den mån den sjukes idéer öfvervägande rikta
sig på det kroppsliga hälsotillståndet och
taga sig uttryck i oro och bekymmer öfver
inbillade sjukdomar med oändliga omsorger
för deras botande, finnes ju skäl att benämna
tillståndet hypokondri. Emellertid är att märka,
att termen betecknar ett tillstånd oftare än en
sjukdom, och att detta tillstånd kan förekomma
i olika sjukdomar. Hypokonderns förnämsta
sysselsättning är att ängsligt studera sitt
eget hälsotillstånd och att söka bot för mer
eller mindre inbillade, alltid öfverdrifna
åkommor. Stundom är det underlifvets
funktioner, som anses vara i olag (däraf
namnet hypokondri). Den sjuke undersöker då med
största noggrannhet sina afföringar, beskådar
sin tunga, mäter sin temperatur m. m. Stundom
är det lungorna, som ingifva honom farhågor,
och det upphostade slemmet blir då föremål för
hans ängsliga fantasi. En fläck på kroppen,
ett skafsår, som ej vill läkas, o. s. v. tror
han bero på syfilis, och han hänger sig åt
de vildaste funderingar på följderna af denna
sjukdom. För dem har han en uttalad fruktan,
och baciller äro hans beständiga skräck; han
dammar och putsar alla föremål i det oändliga
(mysofobi), han tvättar sig beständigt och
vidtager oupphörliga försiktighetsmått mot smitta
och infektion (bacillofobi). Genom sin oro, sin
ständiga vaksamhet och alla de försiktighetsmått
och omsorger, hvarmed han belamrar sin tillvaro,
blir han odräglig icke blott för sig själf, utan
ock för sina medmänniskor, och för de läkare,
som han hugnar med sitt förtroende, är han icke
så litet besvärlig. Emellertid händer det ej
sällan, att han hos naturläkare, homeopater
eller charlataner finner eller tror sig finna
större förstående än hos vanliga doktorer,
och han lämnar icke någon utväg opröfvad. För
en tid finner han ofta lindring af att begagna
den ena eller andra patentmedicinen eller någon
modern kurmetod, om hvars nytta han med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:55:35 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbl/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free