Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hypoteksbank (se Hypotek) - Hypoteksbank, Den norske, - Hypoteksbanken, Allmänna. - Hypoteksförening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bestämda område, skulle ega privilegium på att
meddela amorteringslån mot säkerhet af fastighet,
bildades 28 mars s. å. ett stort bolag, Banque
foncière de Paris, och strax därefter några
andra hypoteksbanker. Banque foncière, som
gynnades af regeringen, fick 10 dec. 1852 sitt
privilegium utsträckt till alla departement,
för hvilka inga särskilda hypoteksbanker
funnos. Samtidigt erhöll bolaget namnet Crédit
foncier de France. 6 juli 1854 ombildades dess
förvaltning till likhet med förvaltningen af
Banque de France, så att i spetsen för detsamma
trädde af regeringen utsedda tjänstemän. 1856
utsträcktes Crédit fonciers privilegium till
hela Frankrike. Efter detta bolag som förebild
ha sedermera hypoteksbanker grundats i olika
länder. Angående Sveriges hypoteksbankväsen se
Allmänna hypoteksbanken, Allmänna hypotekskassan,
Hypoteksförening, Hypoteksförsäkring,
Hypotekskassan för bruksegare m. fl.
D. D.*
Hypoteksbank, Den norske, upprättad genom lagen
af 18 sept. 1851, har till ändamål att upphjälpa
näringarna, framför allt jordbruket, genom att
mot pant i fast egendom lämna fastighetsegare på
landet och i städerna billiga amorteringslån. Den
har sitt hufvudsäte i Kristiania och lånekontor
på ställen, som af konungen bestämmas. Styrelsen
hand-hafves af en direktion, som består af tre
medlemmar, af hvilka en utnämnes af konungen och
de båda öfrige väljas af stortinget; lånekontoren
förestås af tre medlemmar, valda på samma sätt
som direktionen. Stortinget väljer dessutom
ett bankråd, bestående af fem medlemmar. Detta,
liksom direktörerna valdt på 6 år, sammanträder
minst en gång årligen efter närmare bestämmelse
af direktionen för att i förening med denna
och under ledning af dess ordf. afgöra alla
frågor om nya obligationsserier, låneräntans
storlek, lånekurs, regler för taxan, förslag
till ändringar i reglemente för banken, dess
funktioner och andra frågor rörande banken
och dess verksamhet. Under öfverinseende af
hypoteksbankens direktion står, tills annorlunda
af konungen bestämmes, Den norske arbeiderbruk-
og boligbank, upprättad genom lag af 9 juni 1903
från 1 okt. s. å. Bankens grundfond, som urspr,
var 2 mill. kr., utgjorde vid 1905 års slut
19,500,000 kr. med en reservfond af 1,000,000 kr.
O. A. Ö.
Hypoteksbanken, Allmänna. Se Allmänna
hypoteksbanken.
Hypoteksförening, förening af fastighetsegare i
ändamål att upplåna penningar för att åter utlåna
dem i form af hypotekslån (se Hypoteksbank)
åt föreningens medlemmar. - Den första
hypoteksföreningen bildades 1770, då flera
riddargodsegare i Schlesien slöto sig tillsammans
efter en plan, uppgjord af en köpman Bühring
i Berlin. Företaget vann efterföljd, och numera
finnas hypoteksföreningar i de flesta länder.
I Sverige finnas, sedan hypotekskassan
för bruksegare upphört 1884, endast två
slag af sådana föreningar, nämligen mellan
egare af jordbruksegendomar (landshypoteksföreningar)
och mellan egare af
stadsfastigheter (stadshypoteksföreningar). I
landshypoteksförening vinnes inträde endast af
dem, hvilka inom det område föreningen omfattar
ega själf ständiga jordlägenheter eller inneha
fideikommiss, som få belånas Hvarje delegare
har att angifva, för huru stor summa han vill
ingå i föreningen. Maximum för denna summa är
halfva värdet å den egendom, för hvilken han
ingår i föreningen, och denna egendoms hela
värde får ej understiga 1,000 kr. För att
en sådan hypoteksförening skall komma till
stånd fordras, att delaktighet tecknats för
minst l mill. kr. och att K. M:t fastställt
dess reglemente. Delegare i hypoteksförening
är berättigad att af föreningen i mån af
dess tillgångar till högst det belopp, för
hvilket han ingått i föreningen, erhålla lån
mot första inteckning i egendomen. Till 1861
fingo landshypoteksföreningarna själfva sköta
sin upplåning, men efter denna tid måste de
låta den besörjas af Allmänna hypoteksbanken
(se d. o.). Före landshypoteksföreningarnas
inrättande var Rikets ständers bank den
enda hypoteksinrättningen för jordegendom,
men dess utlåning mot pant af inteckning i
fastighet på landet upphörde med 1864 års utgång,
hvarefter dess fordringar af ifrågavarande slag
öfvertogos af Allmänna hypoteksbanken. Sveriges
nuv. landshypoteksföreningar äro Skånska
hypoteksföreningen (bildad 1836, mellan
jordegare i Skåne; styrelsens säte: Lund);
Östgöta hypoteksförening (bildad 1845, mellan
jordegare inom Östergötland, med anslutning
1846 af sådana inom norra delen af Kalmar
län; styrelsens säte: Linköping); Smålands
m. fl. provinsers (bildad 1846, inom Jönköpings,
Kronobergs, Hallands och södra delen af Kalmar
län med Öland, med anslutning 1847 af Blekinge
och Skaraborgs län; styrelsens säte: Växjö);
Mälarprovinsernas (bildad 1847, inom Uppsala,
Stockholms, Västmanlands, Södermanlands och
Örebro län; styrelsens säte: Stockholm); Örebro
läns särskilda (bildad 1849, inom Örebro län;
styrelsens säte: Örebro); Värmlands (bildad 1850,
inom Värmlands län; styrelsens säte: Karlstad);
Ä1fsborgs m. fl. läns (bildad 1851, inom
Älfsborgs, Göteborgs och Bohus samt Hallands
och Skaraborgs län; styrelsens säte: Göteborg);
Gottlands (bildad 1861, inom Gottlands län;
styrelsens säte: Visby); Gäfle-Dala (bildad 1861,
inom Gäfleborgs och Kopparbergs län; styrelsens
säte: Gäfle) samt Norrlands (bildad 1861, inom
Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och
Norrbottens län; styrelsens säte: Härnösand). Af
Sveriges till 2,556 mill. kr. taxerade
jordbruksfastighet voro vid 1907 års slut
omkr. 33 proc. belånade i hypoteksföreningarna,
hvilkas återstående kapitalskuld då utgjorde
279,194,902 kr. 18 öre, fördelade på 73,631
delegare. - Stadshypoteksförenings reglemente
skall vara af K. M:t fastställdt och affattadt
enligt vissa grunder. Sålunda får lån ej meddelas
utom det distrikt, som föreningen omfattar, och
ej på andra villkor än mot pant af hus och tomt
i stad eller köping eller å järnvägsstation
eller å annan plats, där, på grund af
K. M:ts förordnande, ordnings-, byggnads- och
brandstadgarna för rikets städer gälla. Lånen
skola vara ouppsägbara från långifvarens sida
och ställas på amortering under bestämd tid
eller på återbetalning efter viss längre tids
förlopp utan fastställd amortering. Det belopp,
för hvilket fastighet belånas, får ej öfverstiga
hälften af brandförsäkrings värdet å byggnader
och halfva taxeringsvärdet å tomt. Låntagare är
skyldig att för 5 proc. af låne-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
